Sök:

Sökresultat:

16154 Uppsatser om Förmćga att gć vidare - Sida 39 av 1077

Internets intÄg i stugorna - anledningen till ett ökat bedrÀgligt beteende? : En studie om internettillgÄngen och internetanvÀndandets inverkan pÄ antalet anmÀlda bedrÀgerier i Sverige.

Detta arbete behandlar frÀmst bedrÀgeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgÄngen till internet och att internetanvÀndandet ökat i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att ge en bild och förstÄelse av hur ett ökat internetanvÀndande kan pÄverka ett bedrÀgligt beteende, det vill sÀga om ett ökat internetanvÀndande eller tillgÄngen till internet pÄverkar hur antalet bedrÀgeribrott förÀndras. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Finns det ett samband mellan internetanvÀndande och tillgÄng till internet hos befolkningen och antalet anmÀlda fall av bedrÀgerier? Kan detta eventuella samband förstÄs mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers pÄverkan pÄ brottslighet? För att kunna besvara frÄgestÀllningen och syftet för studien har undersökningen baserats pÄ en kvantitativ metod dÀr officiell kriminalstatistik frÄn Brottsförebyggande rÄdet och Ekobrottsmyndigheten anvÀnts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhÀmtats frÄn Statistiska centralbyrÄn.

Koll pÄ SOX : En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10  inom delar av ABB-koncernen

Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingTitel                                   Koll pĂ„ SOX ? En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10 inom delar av ABB-koncernen.Författare                           Lars Björmsjö, Jacob ÖbergHandledare                       Gunnar RimmelÄmnesord                         GRC, intern kontroll, SAP, Sarbanes-Oxley ActSammanfattningBakgrund (och problem): Med de redovisningsskandalerna som skakat den finansiella vĂ€rlden i början av 2000-talet, har lagstiftningen stramats Ă„t för företag för att förhindra att detta intrĂ€ffar igen. Lagar som SOX ger tydliga direktiv pĂ„ hur företagen ska stĂ€rka sina interna kontroller. Att efterleva SOX Ă€r en kostsam historia dĂ„, de stĂ€ller hĂ„rda krav pĂ„ intern kontroll samt system för att hantera de ökade kontrollerna. Problembakgrunden till denna uppsats bygger pĂ„ kraven att efterleva SOX och hur ett internationellt företag kan anvĂ€nda sig av ett IT-verktyg som SAP GRC för att klara av de hĂ„rdare kraven.Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en fallstudie pĂ„ hur processen bakom implementeringen av SAP GRC version 10 ser ut i ett multinationellt företag som ABB och vilken roll SOX har i sammanhangetAvgrĂ€nsningar: Författarna har valt att avgrĂ€nsa sig till att enbart titta pĂ„ implementeringen av SAP GRC, och tittar dĂ„ inget pĂ„ andra aktörers liknande produkter.

Synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven : En diskursanalys av tvÄ lÀroplaner

Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

SprÄkarbete i förskolan

Syftet med vÄrt arbete Àr att se hur sprÄkarbetet bedrivs pÄ de förskolor vi har undersökt. Vi vill Àven veta vilka erfarenheter pedagogerna har av sprÄkarbetet pÄ förskolan samt hur förskolan dokumenterar barnens sprÄkutveckling. Vidare Àr syftet att andra pedagoger ska fÄ en möjlighet att se hur andra pedagoger tÀnker och arbetar med sprÄkutveckling. Vi anser att vÄr studie Àr relevant för lÀraryrket dÄ sprÄkarbetet med barnen Àr nÄgot som alla lÀrare oavsett Ärskurs arbetar med och det löper som en röd trÄd i allt de gör. Eftersom att vi bÄda dessutom Àr intresserade av barns sprÄkutveckling och nyfikna pÄ hur sprÄkarbetet kan se ut pÄ olika förskolor var vi överrens om att en jÀmförelse av olika förskolor skulle ge oss kunskap om det.

Hur pÄverkar eftergymnasial utbildning brottslighet? : En studie av svenska lÀn för perioden 2000-2008

Hur pÄverkar högre utbildningsnivÄ brottslighet? Den hÀr uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning pÄ vÄldsbrott respektive stöld-, rÄn- och hÀleribrott. VÄr första hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt pÄ vÄldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer pÄverkas positivt. VÄr andra hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt pÄ stöld-, rÄn- och hÀleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivÄ  generera mer tillgÀnglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rÄn- och hÀleribrott.

Medarbetarnas ansvar : en undersökning om ansvarsfull kreditgivning pÄ Handelsbanken

CSR Àr ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne. En av företagets mÄnga intressenter att ta hÀnsyn till Àr medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbÀttra företagets CSR-arbete, dÄ det genom medarbetarna blir enklare att förmedla Àmnet vidare till kunderna. Med hjÀlp av en kvalitativ studie Àr syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands VÀsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gÀllande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet.

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag ?En kvantitativ studie om olika faktorers pÄverkan pÄ företagens kapitalstruktur

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag krÀver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjÀlp av riskkapitalister alternativt företag som lÄnar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. NÀr nya investeringsmöjligheter dÀrefter skall finansieras uppstÄr frÄgan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in pÄ forskningen om kapitalstruktur, vilket idag Àr ett vÀldigt omfattande omrÄde. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som pÄverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillvÀxt, tillgÄngsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige stÀller krav pÄ företagen, men presenterar Àven nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte Àr att analysera utvalda faktorers pÄverkan pÄ skuldsÀttningsgraden hos svenska aktiebolag.

Faktorer som bidrar till smÄbarnsförÀldrars upplevda separationsÄngest

Hos nÄgra förÀldrar kan kÀnslor av oro och skuld vara dominerande nÀr de tillfÀlligt skall vara ifrÄn sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsÄngest hos dagens smÄbarnsförÀldrar och faktorer som pÄverkar den, utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning, dÀr resultaten frÄn 76 smÄbarnsförÀldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan förÀldrarnas rapporterade separationsÄngest och deras grundförestÀllningar kring förÀldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd förÀldraseparationsÄngest och förÀlderns anknytningsprofil, frÀmst gÀllande Ängest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i förÀldraseparationsÄngest.

Global turism och hÄllbar utveckling : Svenska turisters uppfattningar om destinationspÄverkan

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

ArbetsminnestrÀning och lÀsning : speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar av arbetsminnestrÀning för förbÀttrad lÀsning i grundskolans senare Är.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Att lusa Pelle : en studie om kartlÀggning i teori och lÀrares praktik

Syftet med studien var att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av kartlÀggning för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Vidare ville vi utifrÄn det försöka ta reda pÄ hur de ser pÄ arbetet med kartlÀggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarades av 57 respondenter. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgor: I vilken grad anvÀnder sig lÀrare av kartlÀggning? PÄ vilket sÀtt sker kartlÀggningen? Varför kartlÀgger lÀrare elever? samt vad lÀgger lÀrare vikt vid nÀr de kartlÀgger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter anvÀnde sig av kartlÀggning i nÄgon form för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gÄnger per termin och att LUS (LÀsutvecklingsschema) var det kartlÀggningsmaterial som de anvÀnde sig av i störst utstrÀckning.

PÄverkar de internationella redovisningsreglerna koncernernas resultat och moderföretagens utdelningsbara belopp, faktiska utdelning eller utdelningspolicy?

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Byggprojektledning Med PMI : En fallstudie av ett Managementföretag

Syfte med detta examensarbete Àr att kunna redogöra i vilka delar som en projektledare Àr involverad i byggprocessen. Genom att kartlÀgga de olika delarna i byggprocessen skall arbetet redovisa och klargöra hur projektledare kan fÄ bÀttre styrning och struktur i sitt arbete. Arbetet har genomförts i samarbete med Sweco Management i Linköping. Företaget efterstrÀvar att samtliga projektledare skall vara PMI-certifierade och att samtliga projekt styrs efter deras riktlinjer. PMI Àr ett bransch oberoende organisation för certifiering av projektledare.För att kunna svara pÄ hur projektledare kan fÄ bÀttre styrning och struktur samtidigt som denne uppfyller de krav som Sweco har pÄ PMI-certifierade projektledare har författaren tagit fram en checklista samt en förklarande del till checklistan.Examensarbetets inledande kapitel beskriver bakgrund, frÄgestÀllningar samt metod.Under examensarbetets andra kaptitel beskrivs den teoretiska delen som arbetet bygger kring.

Man mÄste gÄ tillbaka för att kunna gÄ vidare : Pedagogisk dokumentation ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar pÄ Äterbesök av dokumentation. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Äterbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrÄn frÄgestÀllningarna: pÄ vilket sÀtt ges barn möjlighet att Äterbesöka dokumentation och vad uppstÄr i mötet dem emellan? Den teoretiska utgÄngspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frÄgan: pÄ vilket sÀtt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förstÄelse för Äterbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar pÄ att barnen pÄ den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att Äterbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan Àven med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

En förintelse sedd ovanifrÄn - En studie av de statligt formulerade mÄlen och syften med upplysning om Förintelsen

Denna uppsats undersöker de frÄn statligt hÄll formulerade mÄl och syften med att ha Förintelsen som en utgÄngspunkt för att vÀcka frÄgor om bland annat demokrati och tolerans. Formuleringarna har sedan stÀllts mot fakta som frÄn statligt hÄll lyfts fram för att se om de korrelerar. Tre texter producerade frÄn statligt hÄll har analyserats och stÀllts mot forskare insatta i Àmnet. Flera av de önskvÀrda mÄlen frÄn statligt hÄll att studera har uppfyllts, sÄ som vikten av att vÀcka empati. Dock Àr det enbart offren som lyfts fram, förövare och ÄskÄdares livssituationer saknas.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->