Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare år och den syn på litteraturämnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta är ett viktigt område att undersöka då skönlitteratur i stor utsträckning används i grundskolans tidigare år och fyller en viktig funktion då det gäller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i år två på en skola på en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt några elever från klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika högläsningstillfällen.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld.

Uppsatsen beskriver de svårigheter fallföretaget Preem upplevde under sin etableringsperiod i Polen. Syftet är utöver svårighetsbeskrivningar att ge en ökad förståelse för problematiken i samband med etablissemang på internationella marknader i länder som befinner sig i transformella faser. Ökad insikt avses kring varför det är svårt att bibehålla långsiktigt etablissemang under ovan nämnda förutsättningar. Problematiken belyses utifrån intervjuer med inblandade från etableringsperioden vilket kännetecknar ett kvalitativt angreppssätt. Teoretiska utgångspunkter görs från Uppsalaskolans antaganden kring psykiskt avstånd.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan validera en generell modell för kundupplevd servicekvalitet och teknologibaserad självservice genom att applicera den på portabel självscanning i dagligvarubutiken. I en vidare förlängning undersöker vi huruvida införandet av sådan teknologi i ett företag kan påverka den upplevda servicekvaliteten i företaget som helhet. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod där respondenter har fyllt i vår enkät som bygger på frågorna Dabholkar (1996) använde i sin attributbaserade modell. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från teorier inom service marketing med fokus på kundupplevd servicekvalitet. Empiri: Uppsatsens empiri består av den information vi erhållit vid enkätintervjuerna i dagligvarubutiken.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra.

Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även....

Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

Datum: 3 juni, 2014Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp.Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskolaFörfattare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen?Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, IntressentteorinFrågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen?Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen.Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori.Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades.