Sökresultat:
3097 Uppsatser om Förlorad kontroll - Sida 62 av 207
Emotionella upplevelser av ett omstÀllningsarbete i en kommun
Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvÀgagÄngssÀtt att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrÄgan om att frivilligt lÀmna sin tjÀnst mot en viss ersÀttning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien. Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv upplevelse av omstÀllningsarbetet bÄde hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack vare den goda kommunikationen frÄn ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas arbetströtthet. En slutsats Àr att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro som skapas vid organisationsförÀndringar och dÀrmed behÄlla en god arbetsprestation hos medarbetarna under tiden för förÀndringen. .
Service ur ett medborgarperspektiv : Skatteverket: service eller kontroll?
Service Àr ett svÄrdefinierat ord och upplevs pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och person. Service kan ocksÄ yttra sig, och erbjudas pÄ olika sÀtt beroende pÄ organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, dÀr service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nÀmligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes pÄ Skatteverkets lokalkontor pÄ Södermalm i Stockholm under vÄren 2004. Större delen av materialet samlades in pÄ plats genom enkÀter, som besökarna besvarade.
Vetting Är 2023 : En kvalitativ studie om framtidens vettinginspektioner
Arbetet avhandlar vettingens framtida utveckling inom den kommande tioÄrsperioden(2013-2023), baserat pÄ kvalitativa intervjuer med erfarna, vÀl insatta personer i tankochvettingbranschen. Intervjusvaren analyseras i diskussionsdelen och ger lÀsaren enbild av hur vettingen kan tÀnkas se ut om tio Är, och hur vettingen kan förÀndras för atteffektiviseras ytterligare. Vettingen kommer troligtvis öka i omfattning under dennakommande tioÄrsperiod, med ökat antal arbetstimmar och ökad resursÄtgÄng som följd.Antalet inspektioner kommer troligen att öka, bÄde i antal och Àven tidsÄtgÄngen perinspektion kommer att öka. Ett införande av SIRE-vetting fullt ut Àr troligtvis inte attvÀnta, pÄ grund av oljebolagens oförmÄga att enas om var fokus skall ligga vid eninspektion. Fokus vid en inspektion kan komma att skiftas, troligtvis frÄn kontroll avteknisk hÄrdvara och certifikat, till att se till fartyget som helhet, och i störreutstrÀckning utvÀrdera besÀttningen och dess kompetens..
PÄtvingad förÀndring som tillstÄnd
Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..
Fotboja i hemmet - vem blir egentligen straffad?
KarriÀrcoaching Àr en tjÀnst som ökat kraftigt pÄ den svenska marknaden. Tidigare studier inom omrÄdet har visat att en stark sjÀlvkÀnsla stÀrker en persons hÀlsa och underlÀttar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriÀrcoaching har nÄgon pÄverkan pÄ prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, kÀnslan av kontroll (Locus of Control) samt sjÀlvbemÀstring av tankar och kÀnslor (Self-Efficacy). Genom en enkÀtundersökning har en grupp som genomfört karriÀrcoaching jÀmförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriÀrcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p<.05).
Medlemsinflytande inom KF : sanning eller klyscha?
Syftet var att utifrĂ„n ett demokratiperspektiv analysera och utvĂ€rdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. PrimĂ€rdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker dĂ€r butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkĂ€t skickats till butiksrĂ„dsordförande.Analysen har skett utifrĂ„n Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehĂ„llande Ă„tta valda indikatorer som nĂ€mns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivĂ„ fungerar vĂ€l med avseende pĂ„ medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmĂ„ga fungerar vĂ€l enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsstĂ€llande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Ăven intern debatt och jĂ€mlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbĂ€ttras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..
Arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland tunneltÄgförare
Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltÄgförare hos Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer frÀmjar respektive motverkar tunneltÄgförares trivsel? Vilka egenskaper kÀnnetecknar arbetet som tunneltÄgförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltÄgförare? Vad motiverar tunneltÄgförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som anvÀndes var intervjuer samt ett skattningsformulÀr. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmÄttig kontroll.
Att hitta rÀtt ÀgarfinansiÀr - En studie om smÄ teknikföretag och deras efterfrÄgan pÄ externa ÀgarfinansiÀrers bidrag
Bakgrund: Studier har visat att smÄföretag spelar en mycket viktig roll i dagens samhÀlle. Framförallt Àr det de snabbvÀxande företagen som förefaller vara sÀrskilt viktiga för sysselsÀttningen och dessa företag har under sin utvecklingsfas ofta ett mycket stort behov av extern finansiering för att utvecklingen ska kunna fortgÄ. Ett stort problem pÄ senare Är Àr att smÄföretagen stöter pÄ ökade problem med traditionell bankfinansiering, vilket sÀrskilt drabbar företag med litet eget kapital och som sitter pÄ begrÀnsade sÀkerheter. Ett bra exempel pÄ detta Àr teknikföretag. NÀr inte lÀngre bankfinansiering Àr tillgÀnglig, söker dessa företag andra vÀgar dÀr extern Àgarfinansiering ofta blir en nödvÀndighet.
Stereotyper i den virtuella vÀrlden. Hur visuella intryck pÄverkar deltagares uppfattningar av virtuella agenter
The purpose of this study is to examine how participants perceive virtual agents shown on a computer display. In particular, it is explored to what extent participants transfer gender and attraction stereotypes that are commonly applied in the physical world to virtual agents. Previous related studies have often explored only text or voice interfaces, without any visually appearing agents, and here indeed found evidence for a transfer of gender stereotypes. Our hypothesis was that the addition of a visual agent interface would reinforce this effect. The results support our hypothesis that participants transfer human gender and attraction stereotypes onto virtual agents, as well as that these processes are affected by the visual representations of the agents..
Bryr sig nÄgon om kursplanen i idrott och hÀlsa? : En studie om hur idrottslÀrare anvÀnder sig av den nationella kursplanen
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.
Ăkad tillgĂ€nglighet av musik pĂ„ Internet och dess betydelse för skivbolagen: en fallstudie baserad pĂ„ tvĂ„ skivbolag
Syftet med detta arbete var att utifrÄn det teknologiskifte som Internet inneburit och allmÀnhetens dÀrmed ökade tillgÄng till musik belysa hur skivbolagens situation förÀndrats. En fallstudie av tvÄ skivbolag baserat pÄ intervjuer genomfördes. NÄgot kortfattat visar studien att ny teknologi skapat nya distributionsvÀgar, minskat etableringshindren till musikbranschen och minskat skivbolagens kontroll över deras produkter. Piratkopiering kan ses som ett hot mot skivbolagens verksamhet, men kan ocksÄ fungera som en marknadsföringskanal för dessa. Skivbolag har med rÀttsliga ÄtgÀrder försökt hindra piratkopiering och fildelning, men den strategin kan ses som kortsiktig.
FrÄga sÄ fÄr du veta: hur elevens frÄga i grupp anvÀnds pÄ
gymnasieskolan
Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.
Att outsourca genom ett elektroniskt fakturahanteringssystem - varför och vad blir effekterna?
I dagens samhÀlle blir det allt mer vanligt att företagen outsourcar delar av sin verksamhet för att kunna bli mer konkurrenskraftiga pÄ marknaden. Ekonomifunktionen Àr en av de delar som företagen vÀljer att outsourca. Genom att lÀgga ekonomifunktionen pÄ en extern part med spetskompetens, kan företaget skapa kontroll över, samt fÄ tillförlitlig information om verksamheten. Den delen inom ekonomifunktionen som företag frÀmst outsourcar Àr leverantörsreskontran. Hanteringen av leverantörsfakturor Àr tidskrÀvande bÄde för ett företags ekonomiavdelning samt för resten av organisationen med avseende pÄ bÄde kontering och attest av fakturor.
Bolagsledningens lojalitetsplikt, vad omfattar den och vem skyddar den?
Bolagsledningen har ofta bÀttre insikt i bolaget Àn nÄgon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sÀtter sina egna intressen framför bolagets. Det har dÀrför lÀnge antagits att bolagsföretrÀdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sÀtta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen Àven agerar i enlighet med denna lojalitetsplikt. FrÄgan Àr dock vilka lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rÀtt gÀllande dÄ bolagsföretrÀdarna brutit mot lojalitetsplikten.
Ăldre personer med sjukdom och nĂ€rstĂ„endes upplevelse av televĂ„rd som stöd i hemmet: en litteraturstudie
TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir
allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras
upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva
Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd
i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och
analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade
i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och
nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade
förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet
samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.