Sök:

Sökresultat:

931 Uppsatser om Förklarande vetenskaplig utgćngspunkt - Sida 61 av 63

Den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen : en fallstudie

Vi har gjort en fallstudie pÄ en lÀrare ? L.J, i Är 1 utifrÄn hennes svenskundervisning. I Är 1 bestÄr denna undervisning mest av lÀs- och skrivinlÀrning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika lÀsförstÄelsetexter, och vi var nyfikna pÄ varför. Under vÄr utbildning har mÄnga önskat fÄ svar om vilken metod som Àr ?bÀst? vad gÀller lÀs- och skrivinlÀrning.

Kuriska nÀset - en studie av potentiella hot mot hÄllbar utveckling

Kuriska nÀset Àr en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, omrÄdet Àr en nationalpark och sedan Är 2000 upptaget pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista över skyddsvÀrda natur- och kulturomrÄden.Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga potentiella hot mot Kuriska nÀsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats pÄ teorier utifrÄn ett hÄllbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har ocksÄ studerats huruvida dessa teorier efterstrÀvas i Litauen respektive Ryssland. Med hÄllbar utveckling efterstrÀvas att inte tÀra pÄ naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlÀgga hoten har en jÀmförelse mellan Kuriska nÀset och Gotska sandön genomförts.Naturen pÄ Kuriska nÀset Àr varierande, stora skogsomrÄden, öppna vidstrÀckta sandomrÄden, sanddyner med eller utan vegetation Àr de mest förekommande landskapstyperna. HÀr Äterfinns ocksÄ nÄgra av Europas högsta sanddyner.

Det Àr ju samma barn och ungdomar vi arbetar med ? En intervjustudie om samverkan mellan skola, skol- och folkbibliotek pÄ Gotland

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

?olika men lika, nu och dÄ ? kan det förankra och bygga broar, hÀr och nu...?

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

Den kommunicerande forskaren : Forskares tankar kring och arbete med forskningskommunikation

As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model.As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts.In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society.

BeteendeförÀndringar hos kastrerade katter

Katten Àr idag ett av vÄra vanligaste husdjur. Kastration av bÄde hon- och handjur har blivit ett tÀmligen rutinmÀssigt ingrepp för att bÄde hindra fortplantning och hantera beteendeproblem, vilka oftast Àr naturligt förekommande beteenden, men av sina Àgare identifierade som oönskade. FörvÀntningarna pÄ effekten av kastration förefaller bygga pÄ allmÀn uppfattning snarare Àn vetenskaplig kunskap och inte heller veterinÀrer kan alltid ge vÀlgrundade besked i frÄgan. Denna litteraturöversikt avser belysa vilken kunskapsbas som finns vad gÀller beteendeförÀndringar efter kastration av katt. Vad hÀnder rent beteendemÀssigt vid kastration? Vilka eventuella beteenden slocknar och vilka uppkommer? Vilka av de vanligaste beteendeproblemen Àndras inte vid kastration? Hur pÄverkar beteendeförÀndringar kattens sociala interaktion? Det finns studier dÀr man har undersökt olika faktorer som skulle kunna pÄverka kastrationens effekt pÄ beteendeförÀndringar.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Svensk gÀrningsmannaprofilering - vetenskaplig legitimitet, samarbete och metoder

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frÄgan om deras GMP-metoder Àr vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar anvÀnds av profilerarna i sitt arbete. Den har Àven behandlat den anvÀndbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har Àven samarbetet mellan de tvÄ grupperna tagits upp i syfte att se hur vÀl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens frÀmsta funktion Àr att vara ett stöd till utredningen och att se pÄ en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gÀllde alltsÄ inte frÀmst att göra en GMP pÄ en okÀnd gÀrningsman utan att ge en ny syn eller vinkling pÄ Àrendet som inte Àr fÀrgad av lokala faktorer. Ordet bollplank Àr nÄgot som alla IP yttrade och detta Àr en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framÄt.

Nyexaminerade lÀrares första tid i yrket : En studie om nyttan av utbilningens teoretiska moment

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att fÄ syn pÄ vad som utmÀrkte nyexaminerade lÀrares beskrivning av vad och hur de anvÀnder lÀrarutbildningen i sin profession, med fokus pÄ de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning Àr att nyblivna lÀrare upplever mÄnga svÄrigheter under den första tiden i yrket. I det nya LÀrarprogrammet frÄn 2001 fanns en strÀvan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lÀrare, examinerade frÄn den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa pÄ nÄgot sÀtt underlÀttade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frÄgor.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Aminosyrakoncentrationer i plasma hos hÀstar med experimentellt inducerad endotoxinemi

Endotoxinemi hos hÀst ses framförallt i samband med sjukdomar i mag- och tarmkanalen. De metabola rubbningarna och den utbredda inflammationen som endotoxinemin medför, gör att det Àr ett allvarligt tillstÄnd som krÀver veterinÀrvÄrd. FörÀndringar i aminosyrametabolismen har setts hos mÀnniskor med experimentellt inducerad endotoxinemi och patienter med sepsis. Den kraftigt ökade muskelnedbrytning som endotoxinemi medför anses ha stor betydelse för patientens ÄterhÀmtningsförmÄga och prognos för överlevnad. Förutom aminosyrornas egenskaper som byggstenar för produktion av protein har de en viktig funktion för cellsignalering, bidrar till bevarandet av ett fullgott immunförsvar och hÀmmar cellskador.

Ramdirektivet för vatten : förĂ€ndrad riskhantering? ÖversvĂ€mningarna i södra Norrland sommaren Ă„r 2000 och oljeutslĂ€ppet frĂ„n fartyget Fu Shan Hai Ă„r 2003

I vÄrt samhÀlle finns mÄnga miljöproblem och olyckor av olika slag intrÀffar som pÄverkar vattens kvalitet. Till exempel översvÀmningar eller oljeutslÀpp kan leda till att vattendirektivets mÄl, en god vattenstatus, inte kan uppnÄs eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstÄ, förebygga och ÄtgÀrda sÄdana hÀndelser Àr en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman tvÄ huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det Àr ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benÀmns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrÄgor, hÀr representerat av miljökonstruktivism.

HemvÄrdsbidrag ? ersÀttning eller erkÀnnande? En kvalitativ studie om nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag och ansvaret för Àldres omsorg

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

Multiarenan, vision och verklighet : Göransson Arena, LÀkerol Arena och Projekt Strömvallen

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten krÀver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig bÄde nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt mÄste ges möjlighet att sÀkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till Àgarna av arenan. För att möta alla ingÄende kravspecifikationer som stÀlls för att fÄ ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att tÀcka kostnaderna som dessa arenor för med sig stÀller det i sin tur krav pÄ att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.

Ur led Àr tiden: En studie av metoder att korta ledtider inom forskning och utveckling

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->