Sök:

Sökresultat:

1345 Uppsatser om Förklarande variabler - Sida 59 av 90

En hÄllbar trafikplanering i TÀby kommun? : ? Trafikplanering nu som dÄ

I uppsatsen anvÀnds plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i TÀby kommuns har förÀndrats genom Ären och hur planerare och politiker idag ser pÄ hÄllbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förÀndrats och att det framförallt varit pÄ grund av rÄdande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men Àven Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i TÀby pekade pÄ att bilsamhÀllet skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket frÄn motorvÀgen. Detta i likhet med tidigare forskning dÀr bland annat Lundin pÄpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istÀllet för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vÀgnÀt eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hÄllbara transporter.Ur hÄllbarhetssynpunkt lyfts frÄgan upp som komplex och dÀr politiker och tjÀnstemÀn hade olika syn pÄ vad som Àr en hÄllbar transportlösning.

Predicerande faktorer för den tidiga lÀsningen Fonologisk förmÄga ? RAN - VokabulÀr

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att redan vid tidig Älder predicerasenare lÀsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmÄgor, RAN och vokabulÀr vid 4Ärs Älder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive lÀsförstÄelse vid slutet avÄrskurs 1. Hypotesen Àr att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulÀr Àr en betydelsefull del för lÀsförstÄelseoch sprÄkförstÄelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs frÀmst av lÀsteorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar lÀsning med utgÄngspunkt i tvÄ aspekter, avkodning ochförstÄelse. Ytterligare en bÀrande teori för studien Àr en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen anvÀnds kvantitativ data.

Projektstyrning i totalprojekteringsföretag: en styrmodell vid anbud till fast pris

Eftersom företag ofta bestÄr av mÄnga avdelningar som tillsammans jobbar med samma projekt uppstÄr fler och fler svÄrigheter vid styrning av medarbetare och resurser. Till skillnad frÄn företag som levererar en produkt som hela företaget stÄr bakom kan det hÀr handla om flera avdelningar med varsin produkt och varsin budget som mynnar ut i en slutprodukt. Företaget behöver hÀr dels ha sÀtt att formulera en gemensam budget och dels att utveckla styrverktyg som ser till att denna budget efterlevs i största möjliga mÄn. Dessa styrverktyg kan vara alltifrÄn mer mjuka kvalitativa variabler till mer hÄrda kvantitativa. Med denna uppsats har vi valt ett försöka finna dessa styrverktyg och utifrÄn dem skapa en modell som skall vara till hjÀlp för företag likt det vi valt att undersöka.

Försvarsreformen : ett hinder för anammandet av idén om civil-militÀr samverkan?

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Den förÀndrade sjukvÄrden -     hur pÄverkas kompetensförsörjningsarbetet?

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och kvinnors instÀllning till karriÀr. Den bygger pÄ kvinnornas svar i materialet av 2009 Ärs undersökning "Familj och arbetsliv pÄ 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats dÀr den beroende variabeln Àr positiv eller negativ instÀllning till delad förÀldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som Àr relevanta för studien. De Àr frÀmst indikatorer pÄ karriÀrsinriktning och jÀmstÀlldhetsattityd men Àven instÀllning till att skaffa barn, tidigare förÀldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna Àr utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad förÀldraledighet och karriÀr beroende pÄ om de har barn eller ej.

FE-modell för rörbockning

Detta examensarbete Àr utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primÀrt för simulering av smÄ bockningsradier Syftet med modellen Àr att kunna studera restspÀnningar, töjningar, ovalisering, ÄterfjÀdring och förÀndringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förstÄelse för vad som sker med ett rör dÄ det bockas. Modellen ska Àven fungera som ett verktyg för att kunna svara pÄ kundförfrÄgningar, gÀllande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen Àr utvecklad för dragbockning i kallt tillstÄnd, vilket Àr den bockningsmetod som anvÀnds inom Sandvik AB för smÄ bockningsradier.

Social Ängeststörning (SAD) och beteendeinhibering som barn ? en psykometrisk och jÀmförande studie

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

Investeringskalkyl för AB Karl Hedin : investering av brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk

Detta Àr en rapport om investeringskalkylering inom ett sÄgverk. För att bÀst fÄ insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sÄgverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sÄgverksindustrin Àr idag stor. DÀrför krÀvs det ingÄende kalkyler angÄende investeringar, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta konkurrensen och hÄlla god lönsamhet. MÄlet med rapporten Àr att analysera lönsamheten för en investering i en brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk, utifrÄn givna data. Studien undersöker hur utfallet pÄverkas av vissa faktorer.

Handdatorsystem vid fÀltbesök

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett system till SkogsvĂ„rdsstyrelsen VĂ€rmland/Örebro, dĂ€r uppgifter ska registreras i handdator vid fĂ€ltbesök och dĂ€refter verifieras och slutlagras i SkogsvĂ„rdsstyrelsens databaser. Under arbetets gĂ„ng har olika skogsorganisationer och företag intervjuats för att ta reda pĂ„ om de har nĂ„gon lösning som skulle kunna passa för SkogsvĂ„rdsstyrelsen. De lösningar som anvĂ€nds av andra organisationer/företag har analyserats för att fĂ„ fram för- och nackdelar med de olika varianterna. Slutprodukten innefattar inte nĂ„gon prototyp pĂ„ hur uppgiften skulle lösas utan föreslĂ„r olika verktyg som skulle kunna anvĂ€ndas. Arbetet har grundats pĂ„ litteraturstudier om införande av GIS i organisationer samt intervjuer och brevkontakt med personer och företag som arbetar med eller har kunskaper om fĂ€ltGIS.

VÀsentlighetsbedömningens pÄverkan av klientens branschtillhörighet

Bakgrund: Bristen pÄ riktlinjer för vÀsentlighetsbedömning lÀmnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i vÀsentlighetsbedömningen. Revisorn mÄste anvÀnda sitt professionella omdöme vid vÀsentlighetsbedömningen, speciellt med hÀnseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa vÀsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara hur revisorernas vÀsentlighetsbedömningar pÄverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsÀtt och anvÀnder en kombinerad metod av bÄde kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkÀtundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som anvÀnds i vÀsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i vÀsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende pÄ klientens branschtillhörighet.

HÀlsan och arbetets sociala nÀtverk : PÄverkas vÄr hÀlsa av vÄra arbetskamrater och finns det nÄgot samband mellan hÀlsan och antalet personer i vÄra sociala nÀtverk pÄ arbetet

AbstraktSyftet med undersökningen Àr att studera om arbetsrelationerna och antalet arbetsrelationer pÄverkar vÄr hÀlsa. VÄra arbetskamrater kan utgöra ett stöd och bidra till en god hÀlsa men kan Àven pÄverka vÄr hÀlsa negativt genom mobbning och utfrysning. Den negativa arbetsrelationen kan bidra till en dÄlig hÀlsa, som i sin tur kan leda till bÄde fysisk och psykisk sjukdom. Det finns ett flertal studier gjorda om hur hÀlsan pÄverkas av de sociala relationerna och antalet sociala relationer, men studier om arbetsrelationer och hur antalet arbetsrelationer pÄverkar hÀlsan Àr fÄ eller inga. Undersökningar angÄende om antalet arbetskamrater kan pÄverka individens hÀlsa, Àr kunskap som inte finns idag.

Orena revisionsberÀttelser - bestÄende eller övergÄende?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om sannolikheten Àr högre, för aktiebolag med orena revisionsberÀttelser Är X, att erhÄlla orena revisionsberÀttelser Är X+1 jÀmfört med aktiebolag med rena revisionsberÀttelser Är X. Vidare Àmnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberÀttelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberÀttelser, och har testats i uppsatsen Àr följande: anmÀrkningsgrad, omsÀttning, antal anstÀllda, revisionsbolag, soliditet, skuldsÀttningsgrad, Ärets resultat, godkÀnd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen och de teorierna som anvÀnds Àr institutionella teorin, agentteorin samt teorier frÄn tidigare studier. Vi har med hjÀlp av dessa utformat tvÄ egna modeller som följer revisionsberÀttelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

Företagens arbete med CSR i butik, en bidragande faktor till kundlojalitet? : En empirisk studie av modebranschen i Sverige

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet Àr otydligt och kan inte faststÀllas. Syftet med denna studie Àr att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det pÄverkar och ökar konsumenternas lojalitet. Metod: I studien har en kvantitativ metod anvÀnts dÀr enkÀter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar pÄ deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjÀlp av korrelationsanalys enligt principen Spearman?s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. UtifrÄn teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivÄ har hypoteserna frÄn teorin accepterats eller förkastats. Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott rykte och en stark image gÀllande företagens arbete med CSR, pÄverkar konsumenternas köpbeslut positivt.

Attityder till alkoholkonsumtion : Enkvantitativ studie över vilka faktorer som pÄverkar individers attityd till alkoholkonsumtion

Svenskars syn pÄ samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förÀndrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska intrÀde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och Àven pÄverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr dÀr datamaterialet kommer frÄn en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, Är 2002, dÀr svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 Är gamla som slumpmÀssigt valdes ut frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

NÀr utdelning pÄverkas : En studie om hur företagsledningens Àgande-grad pÄverkar utdelningen

Företag mÄste pÄ ett eller annat sÀtt tillfredstÀlla sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieÀgare som valt investera i företaget. Ett sÀtt att tillfredstÀlla aktieÀgare pÄ kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som Àr bÀst och nÀr man skall göra detta. Företag kan tillÀmpa en utdelningspolicy för att anvÀnda sig av en viss utdelningspolitik till aktieÀgarna.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->