Sökresultat:
690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 43 av 46
Fysisk planering i SĂĄpmi
Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.
Produktionsekonomiska förbÀttringar hos Wasabröd i Filipstad
Att bestÀmma hur mÄnga enheter som skall köpas eller tillverkas varje gÄng Àr ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som Àr vÀrldens största producent av knÀckebröd, Àr inget undantag. Problemet Àr att det idag inte finns nÄgot verktyg för att bestÀmma optimala serielÀngder eller som bestÀmmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet Àr dÀrför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivÄerna av produkter i arbete ifrÄgasÀttas och nya nivÄer rekommenderas.
StÀlltidsreduktion vid Annas Pepparkakor: SMED-analys av produktionslinje 1
Examensarbetet Àr utfört hos Annas Pepparkakor belÀget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som pÄverkas av sÀsongsindex dÄ den ökar till det dubbla mellan maj-december. SÀsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste Äret inlett ett arbete med Lean production dÀr produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbÀttring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjÀlp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemomrÄden, effektivisera omstÀllningar och standardisera arbetsmoment.
NÀr det inte Àr roligt att lÀsa och skriva. Sju lÀrares tankar kring undervisning av elever i behov av stöd inom omrÄdet att lÀsa och skriva
Problemformulering, syfte och undersökningsfrÄgorDet Àr mÄnga som vill komma till tals nÀr det gÀller hur undervisning av elever i behov av stöd inom omrÄdet att lÀsa och skriva bÀst skall ges. LÀrare Àr emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter, och dÀrtill se till att barn fÄr den hjÀlp och det stöd som behövs. Vi sÄg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras.Syftet med undersökningen var att utreda hur lÀrare sÄg pÄ undervisningen av elever i behov av stöd inom omrÄ-det att lÀsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrÄgor:1 Hur identifieras problem inom omrÄdet att lÀsa och skriva?2 Hur ser nuvarande stöd ut?3 Vilket stöd önskar lÀrarna för att ge eleverna bÀsta möjliga stöd?TeoriForskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen.
VÀrdeflödesanalys som verktyg för effektivare byggproduktion: Studie över köksproduktionen
Rapporten bestÄr av en studie över köksproduktionen pÄ ett stort svenskt bostadsföretag i Sverige. Studien Àr utförd med hjÀlp av verktyget vÀrdeflödesanalys som Àr avsett för att hitta slöserier i en process. Processen som undersöks bestÄr av mottagning och inbÀrning av köken till lÀgenheterna samt hela montaget, i fyra olika projekt. Varje leverans Àr uppdelad i tre kök Ät gÄngen som kommer var fjÀrde dag. Denna leveranstakt Àr Àven den takttid som gÀller för köksproduktionen, d.v.s.
?Dom vill att jag ska fÄ ordning pÄ mitt liv? ? Institutionsplacerade ungdomars berÀttelser om vÀgen till placeringen, sig sjÀlva och sin livssituation.
Varje Är blir tusentals barn och ungdomar placerade för vÄrd och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering pÄ institution eller i ett familjehem innebÀr ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom omrÄdet som utgÄr ifrÄn de ungas perspektiv. Detta Àr bakgrunden till vÄr egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berÀttelseroch tankar försöka förstÄ hur vÀgen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett nÄgra förÀndringar i deras liv och i deras syn pÄ sig sjÀlva och sinlivssituation. Vi har dÀrför utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur har vÀgen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade pÄ institution?- Beskriver ungdomarna förÀndringar eller vÀndpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn pÄ sin livssituation och sig sjÀlva förÀndrats?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.
Fysisk planering i SĂĄpmi
Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i
Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar,
skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett
samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets
naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar
i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens
fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena
bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och
vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och
hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och
friluftsaktiviteter.
SmÄbarnsfamiljers kostvanor : En studie om kostkvalitet och förÀldrars inverkan pÄ barns Àtvanor
MÄnga mÀnniskor har svÄrt att etablera goda matvanor trots ett stÀndigt informationsflöde om hur ohÀlsosam kost pÄverkar hÀlsan negativt. SmÄ barn befinner sig i en beroendestÀllning till de vuxna som finns runt dem. Det innebÀr att förÀldrarnas kostvanor Àven blir barnens. De vuxna bestÀmmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt smÄbarnsfamiljers kostvanor med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mÀttat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjÀlp av validerade frÄgor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos förÀldrar och barn.
Styrning av skÀnkflödet i stÄlverket med programvaran Simul8 Professional - Planner
I samband med att SSAB TunnplÄt AB LuleÄ utvecklar ett nytt PC-baserat MPS- system som heter PROST 4 ska kompletterande programvaror testas och utvÀrderas. Simul8 Professional - Planner Àr en av dessa programvaror och det Àr frÀmst dess förmÄga att tillföra operativ styrning i produktionen samt möjligheter att kommunicera med PROST 4 som ska utvÀrderas. Ett pilotfall vid skÀnkhanteringen har dÀrför genomförts för att testa programvaran Simul8 Professional - Planners förmÄga att nyttjas till detta ÀndamÄl. Syftet med examensarbetet har varit att kartlÀgga flöden och underhÄllsutföranden för stÄlskÀnkarna inom skÀnkhanteringen samt ta fram parametrar för mÄlstyrning av arbetet inom denna del av stÄlverket. Vidare skulle en simuleringsmodell utvecklas och dess förmÄga att tillföra operativ styrning utvÀrderas.
Missbruksdoktrinen : - och huruvida EG-domstolens praxis rörande missbruk av EG-rÀtten Äterspeglar en allmÀn princip
I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.
Svensk kriminalpolitik: en partipolitisk fallstudie av socialdemokraternas och moderaternas kriminalpolitik
I Sverige har det under senare tid uppstÄtt en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhÀllsproblem och att rÀttsvÀsendet inte förmÄr möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rÀdsla bland allmÀnheten som lÀtt leder till ökade krav pÄ ?lag och ordning?. NÀr medborgarna krÀver kraftfullare insatser mot brottsligheten Àr det i slutÀndan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna mÄste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rÀttsvÀsendet och samhÀllssystemet.
Den nya förmÄnsrÀttslagen ? Vilken inverkan har den haft pÄ bankernas kreditgivning och pÄ deras instÀllning till företagsrekonstruktioner?
I Sverige Ă€r de flesta företag beroende av att fĂ„ krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). DĂ€r anges att bankerna Ă€r skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har sĂ€kerheter för krediten eller ej. Ăven om bankerna Ă€r noggranna i sina kreditgivningsprocesser hĂ€nder det att företag fĂ„r betalningssvĂ„righeter. NĂ€r sĂ„ sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sĂ€tt att komma rĂ€tta med problemet.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
Utformning av nytt Centralt Autolab pÄ SSAB TunnplÄt AB i
LuleÄ
Det hÀr projektet har syftat till att utforma en layout av ett nytt driftlaboratorium pÄ SSAB TunnplÄt i LuleÄ. Flödeseffektivitet, flexibilitet och arbetsmiljö Àr begrepp som genomsyrat projektet frÄn början till slut. Driftlaboratoriet pÄ ett stÄlverk spelar en central roll, dÄ bÄde de material som anvÀnds vid stÄltillverkningen och de fÀrdiga produkterna krÀver analyser av sin sammansÀttning. SSAB TunnplÄt Àr inriktat pÄ att tillverka höghÄllfast stÄl och i takt med att utvecklingen gÄr framÄt ökar Àven kraven pÄ laboratoriefunktionen. Eftersom nuvarande driftlab inte svarar upp mot framtidens krav Àr det nödvÀndigt att investera i ett nytt laboratorium med en delvis automatiserad funktion.
Revisionspliktens avskaffande
Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.