Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

I skolan idag bygger lÀrandet frÀmst pÄ texter och genom boklig kunskap och alltmer sÀllan pÄ förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen Àr att ta del av nÄgra verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det ocksÄ intressant att se pÄ vilket sÀtt som de verksamma pedagogerna anvÀnder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra vÀggar.För att nÄ undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i Äldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes pÄ tre olika skolor inom samma kommun pÄ de verksamma pedagogernas arbetsplats. BÀrbar bandspelare anvÀndes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna pÄvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats Àr eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan anvÀndas som ett komplement till den vanliga undervisningen pÄ ett flertal sÀtt, hÀr nÀmns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna fÄr möjlighet att tillgodogöra sig kunskap pÄ flera olika sÀtt.

Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Vi lever i en vÀrld dÀr handeln mellan lÀnder ökat kraftigt och blivit mer global. AvstÄndensom varor transporteras har blivit allt lÀngre. PÄ grund av förÀndringarna i vÀrldshandeln harefterfrÄgan pÄ fler och lÀngre transporter skapats. Till följd av detta har den ökande trafikenen allt större negativ inverkan pÄ natur och mÀnniska, bÄde globalt och regionalt, genomexempelvis buller och utslÀpp av koldioxid. Idag stÄr lastbilen för den största inverkan avtransportsektorns miljöpÄverkan.Studie har haft till syfte att fylla i luckor i forskningen genom att utreda och jÀmföra EUR-palloch DACA:s plastpall utifrÄn deras anvÀndningscykel.

Varje Är föds barn runt om i vÀrlden som ett resultat av Àgg- och spermiedonation. I Sverige Àr Àggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation Àr reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstÀmdhet som rapporteras frÄn heterosexuella par som genomgÄr behandling med Àgg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var mÀn och kvinnor som genomgÄtt Àgg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av nÀringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete stÄr inför en omfattande förÀndring som en del av organisationens strategi för att uppnÄ en lÄngsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krÀvs en kompetensutvecklingsstrategi som Àven den premierar lÄngsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet Àr uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mÄl- Vad kan göras för att frÀmja organisatoriskt lÀrande inom grupperingen- Vad kan göras för att frÀmja det individuella lÀrandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet Àr genomfört med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av en empirisk studie.

Syftet med studien var att undersöka lÀrande och kompetens inom sÄgverksindustrin. Forskningsansatsen utgick frÄn en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgÄngspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivÄn inom sÄgverksbranschen.

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de Ă€ldre och i sĂ„dana fall ge den karaktĂ€ristik och jĂ€mföra den med andra kommuner. För att kunna karaktĂ€risera strategin ska Ă€ven en modell utvecklas.Arbetet bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod anvĂ€ndes för att strategier i offentliga verksamheter Ă€nnu Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de och för att en kvalitativ metod ansĂ„gs kunna ge mer djup Ă„t studien. Även mycket sekundĂ€r data har anvĂ€nts. De teorier, som ligger till grund för studien, har anvĂ€nts för att analysera strategin.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

UmeÄ Àr en vÀxande stad som ligger lÀngs norrlandskusten. Kommunen har starka mÄl och ambitioner för att staden ska vÀxa de nÀrmaste 25 Ären. Kommunen planerar att komplettera ett omrÄde vid namn Berghem med 80-100 lÀgenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas pÄ nuvarande naturmark i sluttande terrÀng. Kvarteret ligger nÀra UmeÄ centrum och bara ett stenkast ifrÄn Berghems eget centrum.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Synen pÄ naturen har förÀndrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt Àr det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sÀtta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvÀndighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. DÀrför Àr det relevant att som landskapsarkitekt stÀlla sig frÄgor som: Vilka roller har den svenska naturen fÄtt iklÀda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag sjÀlv naturen? Hur pÄverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhÀllet? Hur pÄverkar natursynen vÄrt sÀtt att vistas i naturen? Den hÀr uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nÀmligen friluftsnaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första Ärtionde. För att svara pÄ frÄgan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens Ärsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och natursyn.

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Under 1900-talets första hÀlft var frÄgan om tro och vetande föremÄl för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tre utvalda filosofers stÀllningstagande i frÄgan om den kristna trons sanningsansprÄk. Uppsatsen Àr komparativ i den mening att jag jÀmfört filosofernas svar utifrÄn begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam fÄr förklarar religionen som sÄdan. Ett icke-reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen inte tillÄts reduceras sÄ att den kan förklaras utifrÄn orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.