Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva viktiga aspekter i omvÄrdnaden av ungdomar med anorexia nervosa och deras förÀldrar ur ungdomars, förÀldrars och sjuksköterskors perspektiv. De vetenskapliga artiklarna (n=16) hittades i databaserna Medline (PubMed), PsycInfo och Academic Search Elite (ASE) och samtliga genomgick en kvalitetsanalys. I resultatet framkom att det var viktigt att sjuksköterskor utvecklade goda relationsband med anorektiska ungdomar vilket lÄg till grund för en effektiv behandling. Genom motivation och stöttning kunde sjuksköterskor stÀrka anorektikerns sjÀlvkÀnsla och pÄ sÄ vis lÀgga en bra grund för en verksam behandling. Sjuksköterskor behövde ocksÄ sÀtta upp regler och vara kontrollerande för att hjÀlpa ungdomarna att hÄlla sig inom behandlingens ramar.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som pÄverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans nÀrmiljö, organisation och ekonomi Àr faktorer som pÄ olika sÀtt Àr av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svÄrare att identifiera men som ocksÄ pÄverkar om och pÄ vilket sÀtt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur idrottslÀrare tolkar och tÀnker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i Àmnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka vÀrden som lyfts fram, vilket Àr nÄgot som kan avslöja hur man ser pÄ friluftslivet och dess roll i skolan, har jag anvÀnt ett kvalitativt arbetssÀtt och gjort intervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i Ärskurs 9 vÄrterminen 2012, och undersöka om man finner nÄgon skillnad kvalitetsmÀssigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda pÄ vari dessa skillnader i sÄ fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjÀlp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. DÀrefter delades de in dem efter Ätta Äterkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populÀrkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bÀttre Àn i tidigare forskning, utan Àven bÀttre Àn flickorna i undersökningen ? vad gÀller toppskiktet.

Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till att lÀrande sker i utemiljö. Det Àr ocksÄ ett vÀxelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de sÄg pÄ Àmnet som ett verktyg för barns lÀrande.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Pollinering Àr avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika vÀxtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) Àr en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns tvÄ aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar mÄnga biodlare för tillgÄng till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen fÄr av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. MarkÀgare kan ha ett intresse av att spara manuka pÄ sina marker och fÄ en utkomst frÄn biodlarna genom att dessa betalar för Ätkomsten. Studien syftar till att klarlÀgga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida anvÀndning och har utgÄtt frÄn intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna.

FRÅGESTÄLLNINGHur anvĂ€nder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstĂ„s utifrĂ„n medialisering och personifiering?BAKGRUNDDet som skrivs pĂ„ Twitter tenderar att fĂ„ mycket uppmĂ€rksamhet, och inte bara frĂ„n de som anvĂ€nder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman mĂ€nniskor, och skapa rĂ€ckvidd bra mycket lĂ€ngre Ă€n lĂ€sarkretsen. Dock utgör twitteranvĂ€ndare i Sverige en ganska liten skara. Endast tvĂ„ procent twittrar dagligen, och elva procent sĂ€ger sig twittra nĂ„gon gĂ„ng ibland.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden pÄ Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönomrÄdet, beskriva dess förvaltningsmÀssiga planer och ÄtgÀrder, samt vÀga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkomrÄdet tillhandahÄller en hög ekologisk status. En fÀltundersökning gjordes dÀr tre inventerade naturytor pÄ 100 kvm har studerats utifrÄn antalet vÀxtarter, i koppling till ett större delomrÄde dÀr det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre omrÄden har benÀmnts som BerghÀllsomrÄde, Traditionellt skött park samt TrÀdgÄrdsodlingsomrÄde, efter hur de förvaltas.

Idag Àr Hornborgasjön en av Europas viktigaste fÄgelsjöar men det har inte alltid varit sÄ. Innan natur och kulturvÄrdsintressen vÀrnades utdikades sjön till förmÄn för jordbruket och lÀmnades att vÀxa igen. I början och mitten av 90-talet pÄbörjades och fÀrdigstÀlldes en omfattande restaurering av sjön som i kort innebar en höjning av vattenstÄndet och en ökad sjöareal. Under mÄnga Är har man regelbundet testat vattenkvaliteten i Hornborgasjöns inlopp och utlopp. Rapporten syftar till att anvÀnda en del av dessa data till att undersöka sjöns retention av kvÀve och fosfor samt om denna förÀndrats i och med restaureringen. Detta gjordes med hjÀlp av medeldifferenserna av totalkvÀve och totalfosfor mellan in- och utlopp.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.

RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.