The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study?s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard?s and Kate Soper?s thoughts.

Problem: Riskforskare betonar att det Àr viktigt att kommunicera, dÀremot lÀggs det mindre vikt pÄ hur det ska kommuniceras. Vi menar att det finns branscher som enligt oss Àr sÄvÀl outforskad som riskutsatt, dÀr vi anser det finns en problematik kring hur riskerna ska kommuniceras. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur risk kommuniceras i en riskutsatt bransch samt undersöka i vilken grad riskaspekten vÀrdesÀtts i kommunikationen mellan organisation och gÀst. Detta för att bidra med en nyansering av begreppet riskkommunikation. FrÄgestÀllningar: Vilka risker innefattar ett nattklubbsbesök? Hur ser den teoretiska bakgrunden ut till gÀsternas riskinstÀllning?Hur kommuniceras risk och varför kommuniceras det pÄ detta sÀtt? Metod: VÄrt empiriska material utgörs av fyra intervjuer och tvÄ observationer, vilka har anvÀnts för att besvara vÄra frÄgestÀllningar med stöd av teori.

VÄr undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vÄr granskning Àr, förutom ett hos oss nyvÀckt intresse, att vi har mÀrkt att barn inte vet vad begreppen stÄr för. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi stÀller oss frÄgan vad de gör som gynnar barns lÀrande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts.The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher?s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman FaircloughÂŽs critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used.In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from ?Liber? and ?Gleerups?, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant.

Det Àr vÀl kÀnt bÄde empiriskt och belagt i forskning att patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningÀr stressade under vÄrdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter pÄ intensivvÄrdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna anvÀndes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav bÄde psykisk och fysisk natur.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga den typiska spagÀstens konsumentbeteende samt studera dess förÀnderliga natur med avsikt att bidra till en ökad förstÄelse för kundbeteendet inom spabranschen. Avsikten med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vem den typiska spagÀsten Àr.Vi har med hjÀlp av teori inom bland annat konsumentbeteende, kundvÀrde och kundförstÄelse tillsammans med en webbaserad empirisk undersökning, studerat vad kunden vÀrdesÀtter vid val och besök av spaanlÀggningar. Eftersom vi har strÀvat efter en förstÄelse för vem den typiska spagÀsten Àr kretsade undersökningen Àven kring livsstilsfrÄgor, levnadsvanor och demografiska aspekter. Examensarbetet har skett i samarbete med ett specifikt företag inom spabranschen (Varbergs Stadshotell och Asia Spa) för att dÀrigenom fÄ inblick i en representativ del av vÄr mÄlpopulation.Resultatet av vÄr undersökning visade att det inte Àr de sociala aspekterna som Àr de mest vÀrdefulla för respondenterna vid val av spaanlÀggning. IstÀllet Àr det kÀnslan spaanlÀggningen frambringar, egentid och upplevelsen som stÄr i centrum.

Nyhetsrapporteringarna frĂ„n det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spĂ€nning av de samtida tidningslĂ€sarna i lĂ€nderna i Europa. DĂ€rför fanns det rĂ„dande attityder Ă€ven i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare.Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jĂ€mföra de framtrĂ€dande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten.DĂ„ jag Ă€mnat tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat kĂ€llmaterialet med hjĂ€lp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnĂ„tt en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang sĂ„ att betydelsen av mitt resultat kan granskas.Genom analysen av tidningens kĂ€llmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhĂ„llningssĂ€tt till det amerikanska inbördeskriget med fokus pĂ„ frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frĂ„gan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade pĂ„ det stora hela Lincolns och unionens syften.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Titel: Mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn ? Ett offentligt varumÀrke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀnKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i lÀnet.Ett delsyfte har ocksÄ varit att undersöka i vilken utstrÀckning som deverksamhetsomrÄden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stÀmmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsomrÄden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohuslÀningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, AlingsÄs Tidning, BorÄs Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utstrÀckning skrivs omLÀnsstyrelsen som organisation, utan att det frÀmst Àr LÀnsstyrelsensverksamhetsomrÄden det skrivs om, att publiciteten oftast Àr neutral och att detfrÀmst Àr de sakkunniga inom verksamhetsomrÄdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar ocksÄ att de vanligaste storlekarna pÄ artiklarna LÀnsstyrelsenförekommer i Àr notiser, smÄ artiklar och mellanartiklar, samt att LÀnsstyrelsen oftastnÀmns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsomrÄdet bÄde i tidningarnaoch i pressmeddelandena Àr djur och natur..

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans lÀroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestÀmma vad ett barn Àr. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mÀstersignifikanten ? Barnet med innehÄll har jag velat kartlÀgga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofÀrdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i lÀroplanen, hur de förhÄller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lÀrande fungerar som meningsskapare Ät Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Som examensarbete vid programmet högskoleexamen SamhÀllsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts dÄ nyfikenhet i Àmnet vÀckts efter anstÀllning vid konsultföretag inom omrÄdet mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsÀgare samt genom intervju med VA-projektör. Besök pÄ plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar pÄ att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.

Förskolan ingÄr i det svenska skolvÀsendet och Àr första steget i det livslÄnga lÀrandet. Detta lÀrande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt lÀroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur leken beskrivs pÄ lokal nivÄ i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrÄn barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.

I mars 1999 inledde NATO operationen Allied Force i dÄvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien. Operationen blev kritiserad för att ha tillfogat s.k. ?collateral damage? och vissa ickestatliga organisationer hÀvdade att brott mot krigets lagar begÄtts.Specifika dokument, som reglerar luftkrigföring, har historiskt sett saknats. Detta har inneburit problem för bedömningar av enskilda fall.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Centrum för Teknik i Medicin och HĂ€lsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förĂ€ndringsbehov inom vĂ„rden. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida arbetssĂ€ttet med Clinical Innovation Fellowships har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för patienter, medarbetare och ekonomi pĂ„ vĂ€rdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssĂ€ttet med CIF framförallt har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för medarbetare. Även förĂ€ndringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svĂ„rare att mĂ€ta och se nĂ„gra konkreta förĂ€ndringar inom.Det har gĂ„tt att tyda en generell trend som visar att de undersökta vĂ€rdklinikerna valt att börja med de förĂ€ndringar som Ă€r av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt pĂ„ kliniken. VĂ€rdklinikerna har haft svĂ„rare att genomföra större, organisatoriska förĂ€ndringar, vilka styrs mer centralt pĂ„ sjukhusen. Undersökningen pĂ„ de utvalda vĂ€rdklinikerna visade att nĂ„got som skulle gynna CTMHs arbetssĂ€tt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning pĂ„ klinikerna.