Svensk naturvÄrd har bedrivits genom ett ovanifrÄnperspektiv dÀr politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhÀllsförÀndringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat pÄ krav om ökat skydd för naturen. NÀr Unesco:s vÀrldsarvskommitté Är 1996 tog beslutet att inrÀtta Laponia till ett vÀrldsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan mÀnniska och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar omrÄdet Àven ett unikt geologiskt vÀrde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att omrÄdet brukas sedan lÄng tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. NÀr det Àr mÄnga intressenter som skall samverka i och kring ett omrÄde uppstÄr det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

I samband med publicering av militÀra doktriner startar allt som oftast en betydande debatt dÀrdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit sÀrskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. NavyŽs doktriner. Doktrindiskussionen gÄr till stor del att Äterfinna pÄ olika militÀra tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktÀr och tidskrifternas löpande publicering av inlÀgg gör det svÄrt att skaffa sig en tÀckandeoch rÀttvisande bild av den marina doktrindebattens innehÄll och uttryck.

I denna uppsats jÀmförs i ett posthumanistiskt perspektiv tvÄ svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och grÀnserna för det mÀnskliga. I En levande sjÀl frÄn 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsÀtts för plÄgsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mÀnskliga fosterhjÀrnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I SÄngen ur det kinesiska rummet frÄn 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) stÄr i stÀllet möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus.

Tallskogarna i Norrland har genomgÄtt en strukturförÀndring det senaste Ärhundradet. Minskningen av skogsbrÀnder tillsammans med ett intensivare skogsbruk har gjort dagens tallskogar homogena, enskiktade och död ved har blivit en bristvara. StrukturförÀndringarna har lett till minskad biologisk mÄngfald i skogarna. En del i SCA:s naturvÄrdsarbete för att gynna den biologiska mÄngfalden Àr öppnandet av mÄngfaldsparker. En mÄngfaldspark Àr ett omrÄde pÄ minst 500 ha dÀr halva arealen avsatts för naturvÄrd.

Under den senaste tiden har mÀnniskans syn pÄ omvÀrlden förÀndrats radikalt. Plötsligt Àr vÄra resurser Àndliga och vÄr pÄverkan pÄ klimat och natur större Àn vi nÄgonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebÀr egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushÄll i BorÄs kommun vÀrderar och tillÀmpar miljöarbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet av begreppet vÀrdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förÀndrade betydelse i de senare lÀroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrÄgor: Finns det en entydig vÀrdegrund i de studerade lÀroplanerna och texter? Hur förÀndras begreppet vÀrdegrunds innebörd frÄn Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förÀndras innebörden av begreppet vÀrdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förÀndrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras Àr att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregÄngare i tidigare lÀroplaner och var dÀrmed inte unikt. Vad som dÀremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring vÀrdena som skall ingÄ. Försök att konkretisera begreppet vÀrdegrund och vÀrdena som ingÄr dÀr har ökat allt eftersom Ären gÄr och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets VÀrdegrundsprojekt.

FrÄn och med rÀkenskapsÄr 2014 Àr det obligatorisk för onoterade mindre företag att vÀlja mellan K2 som Àr anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och Àr av kvantitativ natur. Den teoretiska delen bestÄr av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkÀtundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och stÀlls sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag vÀljer att tillÀmpa K2.

VÄrdmiljöer som patienter möter kan upplevas vÀlkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en kÀnsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen pÄ olika sÀtt och vÄrdmiljöns utformning kan ha betydelse för kÀnslan av vÀlbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vÄrdmiljön pÄ sjukhus som kan pÄverka patienters upplevelse av vÀlbefinnande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar anvÀnts som svarar pÄ syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

Detta arbete har som titel ?LÀraryrket nu & framÄt? och glimtar om ett syfte att se vilka Äsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lÀrare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frÄgorna Àmnar lÄta lÀraren ge sina uppfattningar och Äsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frÄgan behandlar deras syn pÄ vad som krÀvs för yrkets utveckling.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr av en kvalitativ art. Detta Àr ett sÀtt att försöka förstÄ hur olika företeelser och innebörder hÀnger ihop.

I am in this essay to find out how to successfully combine new development with preservation of natural values, mainly large scale vegetation and ground formations.This is done by studies of three developments. The first development, Engeltofta backe, lies 7 km northeast of GĂ€vle. The expectations of natural preservation were not fullfilled when this area, after the explotation, did not have any vegetation of value left. The second example, Östra Kvarnskogen in the community of Sollentuna, shows, as far as one can tell at the moment, a sucsessful combination of new development and preserved nature. The third example is a development in the community of Kullön. In this area the ambition of combining preservation and development was fullfilled. After studying vital documentation in each planning process, I made interviews with different actors in each of the three processes. I thereafter compared the different documents and answers from the interviewed persons to find out if there were any significant similarities or differences which could be of importence when natural values is to be preserved in new developments. My conclusion of this study is that it is of great importence to define key expressions often used in the process, such as natural values and preservation.

In a world where digital media is becoming a greater part of people?s everyday and working lives it is plausible to assume that the upcoming generation of pupils expect the teaching media to adapt thereafter. It is this assumption of an increased demand that Natur & Kultur is hoping to be able to meet. This thesis has been a stage in the process of producing digital material in the subject of mathematics for high school students. Specifically the aims of this thesis have been to make a rough description of the largest competitive companies? products within the same market, explore and put together a brief theoretical foundation of contemporary research and produce concrete examples of ideas for digital applications.

I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.

Forskning inom utbildning för hÄllbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de tvÄ forskningsfÀlten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att öka förstÄelsen för hur barnlitteratur kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrÄn ett ekokritisk perspektiv med fokus pÄ relationen mellan mÀnniska och natur samt vilken syn pÄ naturen som förekommer i texterna. TvÄ kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterÀra böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits pÄ översvÀmningar och torka dÄ dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de kÀnslor som kan uppkomma vid exempelvis översvÀmningar, torka och hetta.

Avsikten med vÄr uppsats var att ta reda pÄ om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda pÄ det valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare med olika profileringar. Dessa var musik, sprÄk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi pÄ likheter och skillnader mellan dessa förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och anvÀndning av musiken. Detta gjordes utifrÄn fyra omrÄden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sÄnger och sÄngtexter samt faktorer som krÀvs för arbetet med musik.