Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment.The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from ?I Ur och Skur? (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey.

Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

Stadens landskap kan förÀndras snabbt, nya omrÄden exploateras och andra överges. Att bygga tÀtt har blivit ett populÀrt sÀtt att expandera stÀder pÄ dÄ det anses spara vÀrdefull mark utanför stÀderna. Men vilken mark Àr det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa omrÄden nÄgra egenskaper som Àr vÀrda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka vÀrden övergivna omrÄden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika vÀrden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemÀssiga, applicerats pÄ dessa platser.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka blivande idrottslÀrares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras förestÀllningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolÀmnet idrott och hÀlsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har anvÀnts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av Bourdieus teorier och begrepp om fÀlt, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. NÀr de börjar sin lÀrarutbildning i friluftsliv uppstÄr en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i nÀrmiljön och lÀrarutbildningens ?spelregler? dÀr vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkÀnns vÀrde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstÀrks under utbildningen.

Att mÄ bra Àr mÄlet för mÄnga av oss nÀr vi gör entré i tredje Äldern. Nu ska vi fÄ möjlighet att njuta vÄrt otium innan för mÄnga krÀmpor sÀtter in och vi nödgas kanske bosÀtta oss pÄ sÀrskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsÀtta mÄ bra. Det finns redan idag en hel del forskning pÄ omrÄdet som pekar pÄ vad som Àr bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mÄr bra av att Àldre mÀnniskor mÄr bra.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete Àr i högsta grad aktuellt i förskolan dÄ det stÄr i lÀroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i Äldern fem till sex Är frÄn tvÄ förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi anvÀnde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okÀnt begrepp för barnen, men dÀremot var begreppet natur mer kÀnt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som trÀd, blommor, vÀxter och djur.

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.