Det hÀr arbetet Àr en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ sex intervjuer med pedagoger frÄn tre skolomrÄden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna Àr att de pedagoger som arbetar dÀr har alla fÄtt fortbildning pÄ Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utstrÀckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahÄllit enkla material för att pÄ ett variationsrikt sÀtt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid bÄde skogsutflykterna och hemma pÄ gÄrden. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. DÄ kan en bra grund lÀggas för en positiv relation till naturen..

VÄr studie bygger pÄ artiklarna ñ€Fads, Martingales and Market efficiencyñ€ och ñ€Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returnsñ€ och Àr ett replikat av dessa. Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan förÀndringar i aktieomsÀttningen och veckoavkastningar för enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsen..

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Syftet med arbetet var att undersöka om och i sÄ fall hur pedagoger i förskolan uppfyller mÄlen i förskolans lÀroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga instÀllningar och visioner inom detta omrÄde och hur deras bakgrund har pÄverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast tvÄ kunde minnas att natur och miljö ingÄtt i deras utbildning. Majoriteten var införstÄdda med att lÀroplanen krÀver att man arbetar med natur och miljö, men nÀstan ingen ansÄg att deras verksamhet genomsyrades av detta.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Syftet med studien var att sammanstÀlla aktuell forskning gÀllande interventioner i natur och trÀdgÄrd inom rehabilitering av personer med stressrelaterad ohÀlsa, samt beskriva vÀrdet av dessa interventioner ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt för att ge en sammanstÀllning av aktuell forskning inom omrÄdet. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser och manuella sökningar. Elva artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Ett teoretiskt raster, ValMO-modellen, anvÀndes som stöd för att besvara studiens syfte.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och att det finns ett samband mellan mÀnniskors aktivitetsnivÄ, psykiska hÀlsa och tillgÄng till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter bÄde inom privat företagande och inom offentlig regi dÀr natur anvÀnds som en resurs för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet Àr ganska nytt saknas beskrivningar av omrÄdet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hÀlsofrÀmjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i vÀsterlÀndsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet VÀstra brottet i Slite pÄ Gotland. En analys av platsen och tidigare nÀmnda begrepp leder till en förÀndring av det befintliga förslaget pÄ efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete Àr att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) vÄldsbeteende ochdÀrigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrÄn ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har tvÄ frÄgestÀllningar anvÀnts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s vÄldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrÄn ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av Ätskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte gÄr attfinna i RUF:s vÄldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien pÄ att RUF:s vÄldsbeteende inte kÀnnetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla pÄ etniska, religiösa eller ideologiska grunder och dÀrför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stÀllet menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone gÄr att beskriva utifrÄn ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.