Det hÀr Àr en undersökning om varför allt fler skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mÄl ledning och lÀrare har med detta. Det Àr ocksÄ en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lÀrare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lÀrare ute pÄ skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, intervjuer och enkÀter. Av resultaten framgÄr att skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns mÄnga pedagogiska skÀl till att göra det.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar experiment och laborationer inom Àmnet fysik. Ett annat syfte Àr att kartlÀgga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lÀrande. Som grund för detta examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning som genomförts pÄ 250 elever i grundskolans senare Ärskurser och gymnasieelever som lÀser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det Àr intressevÀckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lÀr sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stÀmmer vÀl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frÄgestÀllningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjÀlp av kontroversteorin?För att uppnÄ detta syfte och besvara frÄgestÀllningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjÀlp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som pÄverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit pÄ grund av oenighet angÄende fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgÄngspunkter och den pÄverkan teori och tidigare erfarenheter har pÄ forskarens perception och tolkning.

Kronisk stress har visats kunna pÄverka immunförsvaret negativt och sÄledes kan den öka kÀnsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. pÄ semestern. HundratvÄ lÀrare och sextionio andra yrkesmÀn/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkÀt om upplevd stress och hÀlsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens pÄ loven.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av olika matintressenters Äsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar lÀn. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlÀgga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar lÀn. FÀltmaterialet har samlats in frÄn Ätta stycken intervjuer.Producentledet Àr för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. EfterfrÄgan finns pÄ upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

The aim of our study was to examine Swedish crime reporters? approach to the social medium Flashback. Our main focus was the crime reporters? use of the medium Flashback, and attitude towards their own use of media ethics in relation to the medium Flashback.Flashback as a medium is not obliged to any media ethics and lacks a legally accountable publisher. In the search for information about committed crimes people tends to visit Flashback for the information that the traditional media cannot offer.

I detta arbete fÄr ni ta del av en undersökning som Àr utförd pÄ tvÄ skolor. Den inriktar sig pÄ barns rörelse i form av bland annat trÀdklÀttring. Dessa skolor Àr belÀgna nÀra skog och natur. Enligt litteraturen som ni fÄr ta del av i arbetet Àr rörelse viktig för barn dÄ motoriken förbÀttras, koncentrationsförmÄgan ökar och det sociala samspelet gynnas. SkolgÄrdens utformning Àr viktig dÄ barnen tillbringar stor del av sin utevistelse dÀr under skol- och fritidstidshemstid.

Syftet med denna studie var att undersöka ett lÀromedel i svenska för Ärskurs ett till tre, anvÀnt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frÄgan om elever med annat etniskt ursprung Àn endast svenskt förekommer i lÀromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlÀnda elever fick stöd, genom lÀromedlet, till att introduceras till det svenska samhÀllet och dess skolsystem pÄ ett elevnÀra sÀtt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i lÀromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att lÀromedlet introducerade det svenska samhÀllet till de nyanlÀnda eleverna pÄ ett för dem elevnÀra sÀtt..

Bakgrund:anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses Àven i andra lÀnder. Sjukdomens mÄngfacetterade och ibland svÄrförstÄdda natur baseras pÄ dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot Àtstörningar har förhÄllandevis hög andel som avslutar den i förtid och det pÄvisas att mÄnga uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ nio kvalitativa forskningsartiklar.

Denna uppsats behandlar fysiklaborationer pÄ gymnasienivÄ och huruvida lÀrarens syfte med en sÄdan sammanfaller med vad eleverna registrerar som viktigt. Uppsatsen i sig kan sÀgas vara av kvalitativ natur med ett kvantitativt inslag. Undersökningen gjordes pÄ ett naturvetenskapligt program vid en gymnasieskola i norra Sverige. De berörda eleverna observerades, intervjuades och fick svara pÄ en enkÀt medan lÀraren endast intervjuades. UtifrÄn resultaten av dessa drogs slutsatsen att lÀrarens förutbestÀmda mÄl uppfylldes i hög grad av eleverna med avseende pÄ faktakunskaper och den inledande kvalitativa förstÄelsen.

Studiens syfte Àr att undersöka krishantering ur ett varumÀrkesperspektiv med avsikten att fylla nÄgot av det tomrum som vi upplever inom omrÄdet. DÄ forskningsfrÄgan Àr mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrÄgor: Vad Àr en kris? Vad Àr en varumÀrkeskris? Hur pÄverkas varumÀrket av en kris? Hur pÄverkar varumÀrket krisen? Hur försvaras ett varumÀrke? Sammantaget söker vi besvara frÄgan om vilken betydelse varumÀrket har i en kriskontext. Vi har anvÀnt oss av en organisk struktur, dÀr vi delat upp vÄrt problem i tre teman; varumÀrket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnÄ syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda omrÄdena.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Fytoremediering Àr en relativt ny saneringsmetod men har de senaste Ären blivit mer uppmÀrksammad inom forskning. Fytoremediering bygger pÄ vÀxters naturliga förmÄga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer dÀr vÀxter kan ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen och pÄ sÄ sÀtt sanera föroreningar pÄ ett biologiskt hÄllbart sÀtt. VÄra stÀder blir alltmer tÀtbefolkade i och med befolkningsökningen i vÀrlden och en stigande inflyttning till stÀderna. Det finns mÄnga outnyttjade postindustriella omrÄden i dagens stÀder som lÀmnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för mÀnniskors hÀlsa, djur och natur. Dessa sÄ kallade brownfields kan fÄ en ny anvÀndning och pÄ sÄ sÀtt undviks exploatering av vÀrdefull natur och Äkermark. Med hjÀlp av vÀxter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen fÄr ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

AB Edsbyverken planerar för en ökad produktion de nÀrmaste Ären, de tror sig veta att flaskhalsen för tÀcklackerade produkter befinner sig i lackeringsavdelningen och dÄ framförallt i den stora lackeringslinan. De har önskemÄl om en övergripande översyn av avdelningen. Den övergripande översynen har som mÄl att detektera och reducera/eliminera onödigt arbete genom olika ÄtgÀrder. Resultaten visar att de mÄnga bristerna beror pÄ sviktande rutiner och en ovilja hos de anstÀllda att ta upp brister som de upptÀcker. De ÄtgÀrder som har genomförts Àr av en i princip kostnadsfri natur.