Personer som stÄr inför att vÀlja material vid en ny- eller ombyggnad har otroligt mycket att vÀlja emellan. Att göra ett bra val kan innebÀra olika saker, men för mig Àr ett bra val att vÀlja ett material som gör sÄ lite skada pÄ vÄr natur och pÄ oss mÀnniskor som möjligt. Skada innefattar vanliga fysiska skador och pÄverkningar, men Àven dÄliga materialval som leder till onödiga kostnader. Att vÀlja ett material som mÄste underhÄllas ofta, eller repareras och bytas ut tidigt, Àr ett dÄligt val. GÄr det sen inte att ÄteranvÀnda eller Ätervinna grundmaterialet pÄ nytt Àr det Ànnu sÀmre.I min undersökning har jag tittat pÄ fasadmaterial, takmaterial, fÀrger, fönster och dörrar.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. UtifrÄn att allt som vi som individer möter pÄverkas vÄra kunskaper, har jag studerat om det fanns nÄgot förhÄllande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgÄr frÄn en enkÀtundersökning utförd pÄ fyra klasser i Ärskurs nio. Eleverna fick besvara frÄgor om sina lek- media- och resvanor och frÄgor pÄ natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mÄl att uppnÄ i geografi. Analysen av resultatet, med utgÄngspunkter i berÀknandet av chi2-vÀrdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade pÄ att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken instÀllning elever har till NO och teknik. I undersökningen anvÀndes enkÀter som Àr utformade som intervjublad, med öppna svarsfrÄgor, vilket gör att det Àr elevernas tankar som framkommer i svaren. Det Àr 320 elever frÄn fyra olika skolor i Ärskurserna 4-6, som Àr med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jÀmföras. Av resultaten framgÄr att de flesta eleverna har en positiv instÀllning till NO och teknik.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att fĂ„ svar pĂ„ detta utgick vi frĂ€mst ifrĂ„n frĂ„gorna: Är lĂ€rare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en Ă„rskurs 5 i PiteĂ„ kommun, dels i en Ă„rskurs 4-5 i LuleĂ„ kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lĂ€rar- och elevenkĂ€ter med frĂ„gor av kvalitativ natur. UtifrĂ„n vĂ„ra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av lĂ€raren, flickor och pojkar bemöts likvĂ€rdigt av lĂ€raren och att lĂ€raren delvis arbetar aktivt med jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor i klassen.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra naturvetenskap och teknik mer pÄ förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt anvÀndbart arbetsmaterial för förskolan, UpptÀck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med KrÄkis ? ett arbetsmaterial för förskolan. Det Àr ett Ärstidsrelaterat arbetsmaterial som innehÄller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik dÀr olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet Àr framtaget genom inlÀst litteratur och har utvÀrderats med materialtest pÄ flera förskolor, samt genom en enkÀtundersökning och observationer.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture.

Det uppdrivna tempot under bÄde arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohÀlsa. LÄngdragen överbelastning kan leda till ett tillstÄnd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hÀlsotrÀdgÄrd.

Förslaget syftar till att utveckla och förbÀttra omrÄdet omkring BergÄsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkomrÄdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) dÀr man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumomrÄden i kommunen. BergÄsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stÀrkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbÀttra dess funktion och anvÀndning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bÀttre lösning för trafiksituationen i omrÄdet vilket omfattar korsningen SunnavÀgen/ ValhallavÀgen, jÀrnvÀgsövergÄngen samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa ÄtgÀrder ge BergÄsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbÀttrade kvalitéer i mÄnga avseenden..

I dagens samhÀlle har kommuner blivit allt mer konkurrensutsatta dÄ möjligheterna för befolkningen att flytta har ökat. Detta har medfört att kommuner fÄtt ökad press pÄ sig att anpassa sig till nya förhÄllanden för att attrahera invÄnare. Nya förhÄllanden kan orsakas av bland annat demografisk utveckling, politiska val och konkurrerade kommuner. DÀrmed blir kommuners mÄlstyrningsmodeller och hur de klarar av förÀndringar av intresse. Vi har kommit fram till att Falkenbergs Kommun som organisation Àr förÀndringsbenÀgen.

Kognitiva arbetsmiljöproblem Àr ett begrepp som funnits lÀnge samtidigt som det fortfarande finns vÀldigt lite forskning som beskriver hur och varför mÀnniskor blir pÄverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem pÄverkar mÀnniskan pÄ moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrÄn en etnografisk ansats dÀr datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har anvÀnts. Resultatet tyder pÄ att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som tvÄ perspektiv i analysen och utgÄr frÄn samma empiriska fÀltarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jÀmförts för att se vad respektive teori bidrar med, dÀr skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men Àven varför de uppstÄr och hur förÀndringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

De senaste Ärtiondena har sjukskrivningar och stressrelaterad ohÀlsa ökat drastiskt i Sverige. Det Àr dÀrför viktigt att ta reda pÄ vad man kan göra för att minska dessa problem. Arbetsplatsen Àr en viktig del i detta, dÄ stressrelaterade problem och sjukskrivningar i mÄnga fall grundas i arbetetssituationen. En del i arbetet för att frÀmja hÀlsa pÄ arbetsplatser skulle kunna utgöras av naturkontakt pÄ jobbet - denna uppsatsens mÄl Àr att visa vilken pÄverkan naturkontakt kan ha pÄ den anstÀllde. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie av först och frÀmst miljöpsykologisk forskning som behandlar natur pÄ arbetsplatser.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad det Àr som gör att förÀldrar vÀljer att placera sina barn pÄ en uteförskola och vad det Àr som gör att pedagoger vÀljer att ha en uteförskola som arbetsplats. Vi frÄgar oss ocksÄ om de Àr nöjda med verksamheten och om den uppfyller deras förvÀntningar. Som metod valde vi att anvÀnda oss av intervjuer bÄde med förÀldrar och med pedagoger. Vi intervjuade sex pedagoger frÄn olika förskolor och sammanlagt Ätta förÀldrar. Vi menade att intervju var den lÀmpligaste metoden för att fÄ fram de olika tankar som vÄr undersökningsgrupp hade.

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where childrenÂŽs knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals.

FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.