Denna studie undersöker lÀsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjÀlp av lÀsbarhetsfaktorerna; meningslÀngd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen Àr att ledargenren, liksom skriftsprÄket i allmÀnhet, har gÄtt mot ett allt ?enklare? och mer lÀsbart sprÄk med mer inslag av talsprÄklighet. En annan hypotes Àr att DN som Àr en liberal tidning har ett enklare sprÄk Àn SvD som Àr konservativ/moderat. Materialet bestÄr av sammanlagt 12 ledartexter frÄn Ären 2004, 2008 och 2012.

I takt med att vÀrdepappersmarknaden utvidgas, bÄde vad avser dess betydelse och omfattning, utvecklas Àven nya handelstekniker, vilket i sin tur ökar behovet av en i förhÄllande till de nya teknikerna aktuell lagstiftning. För att möta behovet av en marknadsmissbruksreglering som ligger i fas med samhÀllsutvecklingen antog EU under vÄren 2014 tvÄ nya rÀttsakter, marknadsmissbruksförordningen (Nr. 596/2014) samt det sÄ kallade marknadsmissbruksdirektivet (Nr. 2014/57/EU). Förordningen, som hanterar administrativa sanktioner och som Àr direkt tillÀmplig i Sverige, trÀder ikraft den 3 juli 2016, och direktivet, som hanterar straffrÀttsliga sanktioner, ska implementeras i Sverige senast samma datum.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angÄende höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts pÄ tvÄ skolor i Ärskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B Àr en större skola utan profil. Syftet med arbetet Àr dels att kartlÀgga elevers förestÀllningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med Àmnet i skolan för att fÄ en god lÀrandemiljö.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mÄngfald med pedagogiskanvÀndbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna anvÀnda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet bestÄr av en bakgrundsstudie om biologiskmÄngfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken Àr idag en park som saknar mÄnga elementsom gynnar den biologiska mÄngfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fÀltskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element sÄ kanparken stÀrkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvÀndbar utformas de element som lÀggs tillför att barnen ska komma nÀra det de studerar ochsÄ att lek och lÀrande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlÀnkar tillbaka i historien genom att de förÀndringarsom gjorts inte radikalt Àndrar parkens karaktÀr.Parken fÄr en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lÀrande..

Kostnader förenade med ÄterstÀllande av förorenad natur Àr ofta stora och frÄgan Àr vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad frÄn staten till enskilda förorenare. Detta synsÀtt överensstÀmmer ocksÄ med den allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga principen att den som orsakar en skada Àr skyldig att reparera eller ersÀtta densamma. FinansieringssÀttet baserat pÄ individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

I platsannonser med kommuner som avsÀndare finns en kortare kommunbeskrivning. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se vad som tas upp i dessa kommunbeskrivningar. För att fÄ fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hÀmtats frÄn platsbanken pÄ www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna Àr insamlade under september och oktober 2014.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum dÀr naturrelaterade ÄtgÀrder vidtagits samt deras erfarenheter av hÀlsofrÀmjande upplevelser i naturen. Metoden som anvÀndes för att kunna undersöka forskningsfrÄgorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkÀt med tvÄ öppna frÄgor. Resultatet av en kvalitativ innehÄllsanalys visade att naturens positiva hÀlsofrÀmjande effekter upplevdes bÄde inom- och utomhus. KÀnslan av lugn och ro, ÄterhÀmtning och vÀlmÄende upplevdes pÄ grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Genom denna undersökning ville vi ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleÄldern ska fÄ ett naturligt förhÄllningssÀtt gentemot naturen. VÄrt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan anvÀnda den som metod i förskolan grundar sig pÄ tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fÄtt kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lÀrande genom att anvÀnda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt Àr att barnen befÀster sina kunskaper genom konkret inlÀrning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlÀrning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.

Idén till uppsatsen uppstod efter att ha lÀst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom Àmnet logistiskt förÀndringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ÀmnesomrÄdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fÄnga logistikförÀndringarnas komplexa natur.Syftet med uppsatsen var att med utgÄngspunkt frÄn befintlig forskning inom omrÄdet för logistiskt förÀndringsarbete och supply chain management, utvÀrdera och analysera logistiskt förÀndringsarbete i tvÄ företag. UtifrÄn befintliga teorier sammanstÀllde vi en övergripande syntes med syfte att visa vÄr tolkning av hur logistiskt förÀndringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansÄgs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förÀndringsarbetet.Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hÀnsyn till flera dimensioner i förÀndringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap..

Inledning: NÀr ett aktiebolag behöver nytt kapital de bland annat vÀlja att utföra en nyemission. Enligt en stor del av den tidigare forskningen tas dessa emot pÄ marknaden pÄ ett negativt sÀtt. Resultatet blir ofta en nedgÄng i aktiekursen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en offentlig tillkÀnnagivande om en kommande nyemission pÄverkar ett företags aktiekurs. Dessutom studera om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ marknadens konjunktur samt branschtillhörighet.Metod: DÄ vi mÀter en specificerad hÀndelse har vi utfört en eventstudie. Den insamlade datan Àr av sekundÀr natur och har under arbetets gÄng samlats in systematiskt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

Hur skapas den hÄllbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hÀnsyn till för att uppnÄ ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom bÄde litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan anvÀndas för att uppnÄ hÄllbarhet. Det som relaterar bostaden till hÄllbarhet Àr frÀmst den stora energiförbrukning som upptas av bostÀder. För att bryta mönstret av denna energianvÀndning mÄste fokus ligga pÄ att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostÀder som istÀllet för att inkrÀkta pÄ naturen tar del i dess kretslopp.

Trakthyggesbruk Àr det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. PÄ senare Är har dock detta skogsbruk ifrÄgasatts gÀllande frÀmst den naturhÀnsyn som det lÀmnar samt att trakthyggesbruket bedrivs pÄ i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppvÀxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hÀvdar att Sveriges nationella mÄl för bevarande av natur och miljö inte kommer att nÄs om inga omfattande förÀndringar görs i sÀttet att bruka skogarna pÄ. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, Àr ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnÄ hög virkesproduktion och biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ.