I dagens turismbransch ökar konkurrensen stÀndigt mellan olika besöksmÄl vilket har lett till att lÀnder mÄste finna nya sÀtt att differentiera sig pÄ. I Sveriges fall Àr det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda pÄ detta valde studien att anvÀnda en hermeneutisk metod dÀr det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kÀrnvÀrdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

PĂ„ vilket sĂ€tt kan konst var ett sĂ€tt att locka mĂ€nniskor till att besöka naturen? Kring denna frĂ„ga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det hĂ€r examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dĂ€r avsikten Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om begrepp sĂ„som landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vĂ„rt behov av naturen och teorier om att fĂ„nga platsens sjĂ€l behandlas. HĂ€rpĂ„ följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter Ă€r kopplade till mötet mellan konst och natur.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

UtgĂ„ngspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för smĂ„ orter pĂ„ landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad pĂ„ en sammansmĂ€ltning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjĂ€lljĂ€gare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPĂ„ grund av att fler mĂ€nniskor numer bor i storstĂ€der har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast vĂ€xande gruppen Ă€r personer som bĂ„de vill ut i naturen och samtidigt ha nĂ€rhet till god service och bekvĂ€mlighet.

Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tÀnkt att anvÀndas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebÀr att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram dÀr den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, dock ej röstigenkÀnning..

Arbetet Àr den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet Àr en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhÀlle dÀr nÀstan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. DÀrför mÄste alla 14-Äriga flickor genomgÄ en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till sjÀlva projektarbetet hör Àven en essÀ dÀr jag diskuterar dystopins natur..

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.