In nature settings people often experience positive emotions. Litterature and theories about the positive effect of nature on humans are largely based upon visual impressions and aesthetic preference. The purpose of the present study is to examine how visually impaired individuals that lack visual impressions experience nature. The background is about what it means to be visually impaired and what it is like to be visually impaired in a nature setting, followed by a presentation of the five human senses and about stimulation of senses in healing gardens. That is followed by theories about the health promoting effect of nature, about why nature and therapeutic gardens make people feel good. After that theories about experiences and relations with settings are presented.

I den hÀr uppsatsen i Àmnet bildpedagogik förenas konst, natur och frÄgan om hÄllbar utveckling. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att miljöfrÄgor Àr aktuella i vÄr tid. Barn som vÀxer upp idag lever frÀmst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnÀrer och lÀrare undersöks frÄgan om konstbaserat lÀrande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrÄgor.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man pÄ fritidshem i UmeÄ anvÀnder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ nÀr naturen anvÀnds och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man Àr ute i förhÄllande till var fritidshemmen Àr belÀgna samt om naturanvÀndandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att fÄ reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen anvÀnder naturen för rekreation, i inlÀrningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk Äterblick som undersöker om det finns en oförÀnderlighet i stridens grunder. Uppsatsen Àmnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första vÀrldskriget och jÀmför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder Àr bestÀndig. I samband med detta eftersöks Àven indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden pÄ lÀgre taktisk nivÄ kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats Àr att om grundlÀggande faktorer i mÀnniskans natur och vÄr fysiska vÀrld Àr konstanta och oförÀnderliga och dessa styr striden pÄ lÀgre militÀra nivÄer Àr Àven stridens grunder bestÀndiga. AlltsÄ kommer mÀnsklig konflikt att se likadan ut pÄ de lÀgre militÀra nivÄerna, oavsett tidsÄlder.

Denna uppsats Àr skriven höstterminen 1997, dÄ ett nytt lÀromedel började utvÀrderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och teknikundervisning i de lÀgre Ärskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lÀrarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och Àr framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvÀrderingen av STC har lÀromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla).

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Abstract The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren?s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind. The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren?s short stories. The theoretical framework is based on Eva Nordlinder?s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben BrostrÞm?s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992). The investigation shows that Sandgren?s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren?s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man.  Keywords social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation.

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

Sagans innehÄll Àr baserat pÄ naturens fyra element och vilja Àr att den ska kunna anvÀndas i undervisningen. Examensarbetet Àr baserat pÄ hur du kan anvÀnda sagaor som ett komplement i lÀrandet och hur den kan vara en viktig del i barns lÀsutveckling och dess mÄngsidighet..

Det finns tvÄ miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stÄ för kulturen och tryggheten, medan skogen stÄr för friheten men ocksÄ det farliga. Skogen blir ocksÄ en fostrare som lÀr Ronja om livet och om sig sjÀlv, sina egna rÀdslor och förmÄgor. Det Àr ocksÄ i skogen Ronja lÀr sig medkÀnsla och medmÀnsklighet.

NÀr glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstÀderna, och man lÀmnar ofta slÀkten kvar pÄ hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nÀra relationer till vÀnner man fÄr, och inte uppbyggda pÄ slÀktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de frÀmmande förorterna, dÀr inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sÄdan?.Om man dÄ mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfÀstning?    I mitt fall finns ingen familj kvar dÀr, förÀldrarna Àr döda och syskonen Àr spridda över landet.

Uppsatsen analyserar samrÄds- och dialogprocesserna vid planeringen av VÀsjöomrÄdet i Sollentuna kommun ur ett miljörÀttviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbÀttras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder Àven vilken syn pÄ natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det fÄr för pÄverkan pÄ vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie dÀr informanter frÄn Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av VÀsjöomrÄdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av miljörÀttvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgrÀnsningen för uppsatsen utgÄr frÄn de upprÀttade detaljplaneomrÄdena gÀllande VÀsjöomrÄdet och tiden mellan juni 2006 och vÄren 2014.