Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvÄrdsrum. DÀremot finns inte lika mycket forskning om hur nÀrstÄende upplever intensivvÄrdsrummet. Forskning visar att nÀrstÄendes nÀrvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att ÄterfÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. NÀrstÄende förmedlar trygghet till patienten genom att berÀtta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. IntensivvÄrdsmiljön innehÄller avancerad utrustning och det kan te sig skrÀmmande för nÀrstÄende, dÀrav Àr det av intresse att fÄnga deras upplevelser.

LÄga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populÀraste resmÄl Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom fÀrgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen stÀller lÄga krav pÄ hotellen..

NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen om inomeuropeisk migration till den svenska landsbygden. Fokus ligger pÄ nederlÀndare som under 2000-talet flyttat till KlarÀlvdalen i VÀrmland och dÀr driver turistföretag. Mot bakgrund av tidigare huvudsakligen kvantitativa studier Àr syftet att fördjupa kunskapen om inflyttarnas bakgrund och motiv till migrationen och om hur de anvÀnder sig av transnationella nÀtverk i sitt nuvarande liv. Kvalitativ metod anvÀnds i form av intervjuer med familjer/turistföretagare. Vidare har webbsidor för sjutton turistföretag som drivs av nederlÀndare i omrÄdet studerats, kompletterat med nÄgra webbsidor och en intervju med turistföretagare frÄn ett annat nordeuropeiskt land.

Arbetet Àr den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet Àr en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhÀlle dÀr nÀstan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. DÀrför mÄste alla 14-Äriga flickor genomgÄ en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till sjÀlva projektarbetet hör Àven en essÀ dÀr jag diskuterar dystopins natur..

Arbetet Àr den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet Àr en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhÀlle dÀr nÀstan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. DÀrför mÄste alla 14-Äriga flickor genomgÄ en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till sjÀlva projektarbetet hör Àven en essÀ dÀr jag diskuterar dystopins natur..

I Sverige upplever mÀnniskor en större tidsbrist samtidigt som grönytor i och runttÀtorter degraderas som konsekvens av förtÀtning och expandering. Parallellt med denutvecklingen ökar ambitionen att alla mÀnniskor ska kunna ha god möjlighet att vÀljaatt pÄ egna villkor vistas i naturomrÄden. Tillsammans utgör dessa ett ökat behov attplanera kring tillgÀngligheten till vardagsrekreation i tÀtortsnÀra natur. Om dessafrÄgor med alla dess fördelar, som exempelvis hÀlsa, ska bli tillgÀngliga för alla isamhÀllet sÄ mÄste förutsÀttningarna och möjligheterna göras jÀmlika.Detta Àr en magisteruppsats inom kulturgeografi med Syfte att undersöka hur och avvilka DelsjöomrÄdet anvÀnds under olika tider pÄ dygnet utifrÄn aspekter som Älderoch genus. Vidare undersöks bakomliggande faktorer som avgör vilka tider pÄ dygnetfolk vÀljer att vistas i omrÄdet och hur de faktorerna skiljer sig mellan kön och Älder.Genom att utföra en observation och frÄgeintervjuundersökningar i DelsjöomrÄdetsom Àr ett tÀtortsnÀra naturomrÄde i Göteborg under tvÄ vardagar i december samlasdata som visar pÄ besöksmönster mellan och inom kön, Älder och aktiviteter.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

I Stockholms lÀn finns ett stort behov av att bygga bostÀder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostÀder Àr en befolkningsökning inom lÀnet. Utbyggnaden sker bÄde genom pÄbyggnad av befintliga huskroppar, förtÀtningar, ÄteranvÀndning av sedan tidigare hÄrdgjorda ytor men ocksÄ genom att anvÀnda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfrÄga/hypotes om att det Àr möjligt att bygga inom ett grönomrÄde utan att dess vÀrde förloras.För att utreda hur ett grönomrÄdes vÀrden kan pÄverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera tvÄ olika omrÄden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom JÀrvakilen och göra en jÀmförelsestudie mellan dessa. GrönomrÄdet, JÀrvakilen, Àr en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsomrÄde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas pÄ nÀrbeslÀktade förutsÀttningar sÄsom nÀrhet till rekreationsomrÄde med natur, infrastruktur med vÀgbuller frÄn ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad dÀremot Àr avstÄndet till nÀrliggande tÀtort.

Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar pÄ en ökning av hjÀrtsvikt över hela vÀstvÀrlden. I takt med att antalet patienter med hjÀrtsvikt ökar kommer ocksÄ vÄrdpersonalens behov av att förstÄ hur hjÀrtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket Àr en förutsÀttning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess pÄverkan pÄ det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med hjÀrtsvikt upplever att sjukdomen pÄverkar det dagliga livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys dÀr 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osÀker situation, (2) förÀndringar i patientens psykiska och fysiska förmÄgor, (3) förÀndringar i det sociala livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) Ängest kring döden och sjukdomens oförutsÀgbara natur. Att leva med hjÀrtsvikt karakteriserades av pÄfrestande symtom, begrÀnsningar av de dagliga aktiviteterna, förÀndringar i sin identitet och det sociala livet samt Ängest kring döden och sjukdomens oförutsÀgbara natur.Slutsats: Upplevelse av hÀlsa och livskvalitet Àr individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvÄrd till patienten Àr nödvÀndigt för bÀttre kontroll, upplevelse av hÀlsa och livskvalitet..

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

I denna uppsats har vi studerat tillgÄngen av natur, med skolor i stadsdelsnÀmnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgÄngspunkt och Àven förekomsten av naturinslag pÄ skolgÄrdarna. Naturkontakt Àr viktigt för barns vÀlmÄende, sÄvÀl hÀlsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar ocksÄ mindre Ängest och oro. TillgÄngen pÄ omrÄden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas pÄ Àr dÀrför av stor vikt. Barns fria rörlighet Àr begrÀnsad, pÄ grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begrÀnsas av regler uppsatta av förÀldrar och skola.

Det hÀr Àr en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras förÀldrars yrken och elevernas syn pÄ sina val av program om de upplever nÄgon orÀttvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever sin situation i ett rÀttviseperspektiv. Den hÀr studien bekrÀftar det nÀmnda sambandet, de flesta elever vÀljer program och vidare studier och arbeten i nivÄ med sina förÀldrar. Detta Àr sÀrskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. PÄ Barn och fritid var det mera blandat.

Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga och beskriva de ideal som rÄtt inom svensktrÀdgÄrdskonst under 300 Är i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan mÀnniskan,naturen och trÀdgÄrdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel bestÄr i enkartlÀggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gÀller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rÄdande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300Är. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och Àr uppdelad efter Ärhundraden med börjanpÄ 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förÀndring i mÀnniskans syn pÄ natur, vilken gav avtryckÀven inom trÀdgÄrdskonsten. IstÀllet för 1600-talets tuktade barocktrÀdgÄrdar började denengelska landskapsparken fÄ fÀste Àven i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan pÄ en lÄng stiltradition inom trÀdgÄrdskonst, dÀr naturen stod förebild för trÀdgÄrdensutformning.