Titel: Snacka om Spotify Författare: Fredrik AhlbÀck och Daniel Erlandsson Handledare: Christine TidÄsen NivÄ: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15hp), VT 2010 Nyckelord: Word of Mouth, Sociala medier, Twitter, Facebook, Blogg FrÄgestÀllning: Hur har Spotify anvÀnt sig utav sociala medier och Word of mouth? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att förklara hur sociala medier och WOM har anvÀnts utav Spotify. Denna uppsats kommer alltsÄ att vara en fallstudie om företaget Spotify men för att fÄ ett bredare perspektiv och en djupare förstÄelse sÄ kommer vi Àven att undersöka hur kunderna har uppfattat WOM kring Spotify. De sociala medierna vi kommer undersöka och titta nÀrmare pÄ Àr Facebook, Twitter och bloggar. I avseendet WOM kommer vi bÄde att titta pÄ viral marknadsföring, vilket Àr WOM pÄ internet, men vi kommer ocksÄ att titta pÄ WOM offline.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Skillnader mellan förstfödda och senarefödda Àr ett vanligt undersökningsobjekt, dÀr vÀlkÀnda stereotyper finns. Förstfödda anses vara mer mÄlinriktade, konservativa, ansvarstagande och kravfyllda, medan senarefödda ofta pÄstÄs vara tvungna att bryta mönster och Àr dÀrför mer rebelliska och öppna för nya erfarenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka syskonplaceringens pÄverkan pÄ sÀttet att attribuera orsakerna till hÀndelser och prestationer. Rotters locus of control-skala anvÀndes i en Internetbaserad enkÀt, till vilken en öppen annonsering nyttjades. Studien anvÀnde en inomfamiljsdesign och begrÀnsandes till att omfatta en traditionell kÀrnfamilj med biologiska förÀldrar och enbart helsyskon.

Sociala bedömningar gör mÀnniskor dagligen. Det klassiska sÀttet att studera attribution har varit att dela upp beteendet i inre och yttre orsaker. InformationsmÀngden pÄverkar bedömningen och kan spegla stereotypiska uppfattningar. Normer finns överallt i samhÀllet och pÄverkar sociala bedömningar. Studiens syfte var att se hur gymnasieungdomar bedömer en mÀnniska som förtalar en annan mÀnniska.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förstÄelse för hur unga tÀnker och handlar kring ?likes och om de gör det till en vÀrdering dÀr de kan mÀta sig sjÀlv och andra bÄde nÀr det gÀller online som offline. För att ta reda pÄ detta undersökte vi om det sociala samspelet bÄde online och offline pÄverkas av denna eventuella vÀrdering. Forskning visar pÄ att sociala medier har en pÄverkan pÄ unga, dock finns det ingen forskning om just ?likesfenomenet? och hur det tar sig uttryck bland unga anvÀndare av sociala medier.

Den senaste tio femton Ären har intresset hos konsumenter och intressenter för frÄgor kringmiljöutslÀpp, Ätervinning och mÀnskliga rÀttigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav pÄ hÄllbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag vÀljer att lÀgga sin produktion i riskzoner eller u-lÀnder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. DÄ bÄde smÄ och globala företag dessutom vÀljeratt inte Àga sin produktion sjÀlva innebÀr ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen sjÀlva? En vÀsentlig aspekt har sÄledes blivit upprÀttandet av uppförandekoder, s.k.

Konflikter Àr stÀndiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet Àr av stor vikt dÀrför Àr det viktigt att vÀlja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare stÀller sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillÀmpas i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr datainsamlingen Àr gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt instÀllda till att anvÀnda drama som verktyg i det förebyggande arbetet.

Syftet med studien Àr att belysa hur Àldre mÀnniskor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förstÄelse om Àmnet, anvÀndes semistrukturerade intervjuer och nÀtverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 Är, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn den tidigare forskningen om Àmnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshÀndelser.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och Ätta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primÀra konsekvenser dÀr psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundÀra konsekvenser dÀr sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus fungerade sÀmre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jÀmfört med en population som inte har tinnitus.

Flera studier har pekat pÄ viktiga faktorer för att hÀlsa och ÄtergÄng till yrkeslivet ska vara möjliga men hur detta i praktiken ska ske och vilka rehabiliteringsÄtgÀrder som Àr mest effektiva Àr otillrÀckligt belagt. Studien har genom intervjuer med sju kvinnor med stressrelaterade störningar granskat hur en tillfriskningsprocess kan upplevas och vad som upplevs som meningsfull hjÀlp i samband med den. Deras tillfriskning har inneburit en kamp och ett starkt personligt engagemang. Beslutsamhet och mÄlinriktning var förutsÀttningar för att fÄ ta del av rehabiliteringsÄtgÀrder. Kvinnorna i studien har upplevt ett stort personligt ansvarstagande för sin tillfriskning men de har ocksÄ betonat vikten av bekrÀftelse frÄn en förstÄende omgivning.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Förmaksflimmer Àr en sjukdom som kan drabba en person nÀr som helst under livet. Sjukdomen Àr klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man berÀknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer gÄr ofta lÀnge, Àven efter en diagnos, utan att ha svar pÄ de vanligaste frÄgorna kring sjukdomen, dÄ de olika vÄrdenheterna i sverige inte har och dÀrför inte kan ge adekvat och tillfredstÀllande information. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka frÄgor en nyligen diagnostiserad person hade, men ocksÄ att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd Ät patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frÄgorna och funderingarna Àr, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till nÀr sjukdomen först uppkom, och ger förslag pÄ hur sociala medier kan ge stöd Ät patienten i begynnelsen av sjukdomen.