Playing chamber music is not only about music - there are social and practical things to deal with too. For example things like how to decide practising times and how to share the responsibility of the practical things like finding score for the music and booking rooms for the rehearsals. And also how to choose a way to interpret a piece when members of the ensemble are having several different opinions about it, what kind of roles people in the ensemble take and how these roles work with each other. This is an essay about what I have learned about these things on the different lessons and lectures, from all conversations with my fellow students and teachers and from my own experience as a member of different ensembles during my studies in the University of Gothenburg..

Titel Medietango? om Twitters betydelse för opinionsbildningen.Författare Robert OlssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2012.Handledare Jenny Wiik.Sidantal 41Antal ord 15 324Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur intervjupersonernas aktivitet i sociala medier, med huvudinriktning pÄ Twitter, pÄverkar möjligheten att fÄ en opinionsbildande roll i traditionella medier.Metod Den kvalitativa samtalsintervjun.Material Studien bygger pÄ Ätta samtalsintervjuer.Huvudresultat Det finns enligt respondenterna en tydlig koppling mellan det personliga tilltalet i kombination med en professionell bas ochexponering i de traditionella medierna. Studiens intervjupersoner har genom sitt agerande pÄ Twitter fÄtt en opinionsbildande roll i traditionella medier i frÄgor de sjÀlva identifierat som viktiga. Respondenterna Àr inte överens om nyttan av att kombinera aktivitet i olika sociala medier med varandra för att nÄ opinionsbildande framgÄng..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.

Bakgrund: Det förÀnderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits dÀr de i större utstrÀckning Àn tidigare behöver ta hÀnsyn till deras mÄlgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste Ären, nÀr de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nÀmnda mÄlgrupper. De traditionella mediernas envÀgskommunikation har fÄtt lÀmna plats för de sociala mediernas tvÄvÀgskommunikation. Organisationens ledning Àr ansvarig för att sÀkerstÀlla att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstÄr. För att kunna hantera detta mÄste man planera och lÀra sig undvika situationer som kan leda till en kris.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.

Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna omrÄden. PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har dÀrför utarbetats för dessa.

Den senaste tio femton Ären har intresset hos konsumenter och intressenter för frÄgor kringmiljöutslÀpp, Ätervinning och mÀnskliga rÀttigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav pÄ hÄllbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag vÀljer att lÀgga sin produktion i riskzoner eller u-lÀnder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. DÄ bÄde smÄ och globala företag dessutom vÀljeratt inte Àga sin produktion sjÀlva innebÀr ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen sjÀlva? En vÀsentlig aspekt har sÄledes blivit upprÀttandet av uppförandekoder, s.k.

Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Litteraturen innehÄller tre olika omrÄden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre omrÄden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda pÄ vilket sÀtt de teoretisktfastslagna omrÄdena relaterar till anvÀndarnas upplevelse av omrÄdena. Syftet utreds genom enfallstudie dÀr Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrÄgestÀllning: Hur förhÄller sig Nordeas Facebooksidasaktiva anvÀndare till Nordeas medverkan pÄ Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som Àmnade svara pÄ frÄgestÀllningen.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjÀrnskada (THS). UtifrÄn syftet formulerades tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information frÄn vÄrdpersonal? Hur kan vÄrdpersonal hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna vÀlbefinnande? Studien baserades pÄ 22 vetenskapliga artiklar. NÀrstÄendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförÀndringar i relationen och kÀnde oro, stress, Ängest, ilska, och missbelÄtenhet. NÀrstÄendes erfarenheter av informationen var att den var bristfÀllig, inadekvat samt svÄrförstÄelig.