Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Skogsbruket i Sverige har under Ärhundraden varit en viktig framgÄngsfaktor för enskilda skogsÀgare, samhÀlle och skogsindustri. Skogen Àr en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjÀnster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri stÄr för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige Àr en vÀrldsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvÀrde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag Àgs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsÀgare (LRF Konsult SkogsbyrÄn, 2010). Intresset för att Àga skog har ökat, dÄ privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt lÄngsiktig investering.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hĂ€vdat att barn Ă€r en grupp som mĂ„ste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de lĂ€nder dĂ€r risken för utsatthet Ă€r hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin sĂ„ nĂ€mns att barnet bör ses utifrĂ„n omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien Ă€r ett av dessa lĂ€nder som Ă€r under utveckling men som fortfarande behöver omvĂ€rldens stöd. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig frĂ„n det vĂ€sterlĂ€ndska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill sÀga Corporate Social Responsibility (CSR), Àr ett aktuellt Àmne som ofta diskuteras och uppmÀrksammas i sÄvÀl medier som ocksÄ hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag vÀljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna fÄ en fördjupad förstÄelse för företagens samhÀllsengagemang Àr det dÀrför angelÀget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.Syftet Àr att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de frÀmsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.Studien baseras pÄ en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhÄlla djupare förstÄelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktÀr och genomfördes med respondenter frÄn sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete.

Titel: HĂ„llbar utveckling ? med framtiden som intressentÄmne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hpFörfattare: Björn Martinsson  och Mattias RobertssonHandledare: Mikael JohnsonSyfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hĂ„llbar utveckling, beskriva hur och utifrĂ„n vilka grunder ansvar tas och förstĂ„ hĂ„llbarhetsredovisningens betydelse för hĂ„llbar utveckling.Metod: I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv hĂ€rledning av slutsatser. Vi samlade in primĂ€rdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslĂ€mnare och sekundĂ€rdata genom texter.Teori: I teoriavsnittet Ă€r uppdelat i tre rubriker: HĂ„llbar utveckling, Ansvarstagande och HĂ„llbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre omrĂ„dena innebĂ€r och fördjupar förstĂ„elsen för vad vĂ„r granskning syftar till.Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av vĂ„ra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. FrĂ„gestĂ€llningarna har berört uppgiftslĂ€mnarnas Ă„sikter och erfarenhet gĂ€llande interna, externa och allmĂ€nna aspekter av arbetet mot hĂ„llbar utveckling, ansvarstagande och hĂ„llbarhetsredovisning.Analys: Resultatet av vĂ„r empiriska undersökning stĂ€lls mot vĂ„r teoretiska referensram utifrĂ„n arbetets frĂ„gestĂ€llningar.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hur lÀrare motiverar sitt val av arbetssÀtt och innehÄll, samt vilken betydelse olika Ärskurser har i lÀrares didaktiska val av arbetssÀtt och undervisningsinnehÄll och hur lÀrare i olika Ärskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. VÄr utgÄngspunkt har varit nÄgra olika aspekter som kan pÄverka lÀrare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi nÀrmat oss nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lÀrare pÄverkas av sin lÀrarutbildning, lÀroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebÀr. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lÀrarna individualisera sitt arbetssÀtt och undervisningsinnehÄll efter elevernas behov och förutsÀttningar..

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.