Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Årsredovisningen Ă€r en textgenre som har prĂ€glats av stor förĂ€ndring de senastetio Ă„ren och som har fĂ„tt allt större uppmĂ€rksamhet i olika sammanhang. Desspublik utgörs inte lĂ€ngre enbart av företagets aktieĂ€gare, utan av mĂ„nga andraintressenter som till skillnad frĂ„n aktieĂ€garna i första hand engagerar sig iföretagsverksamhetens kvalitativa mĂ„l istĂ€llet för de rent ekonomiska.Årsredovisningen har dĂ€rför utvecklats till ett textdokument som med tiden harkommit att omfatta alltfler intresseomrĂ„den, varav företagets ansvarstagande iolika frĂ„gor kan nĂ€mnas som ett exempel.Den hĂ€r studiens syfte Ă€r att Ă„skĂ„dliggöra hur företag formulerar sig sprĂ„kligtför att uttrycka sitt ansvarstagande i sociala och miljörelaterade frĂ„gor.Undersökningsmaterialet bestĂ„r av Ă„rsredovisningar frĂ„n de svenskastorföretagen Hennes & Mauritz, Swedish Match och Trelleborg och uppsatseninnehĂ„ller fyra delanalyser som synliggör olika aspekter av det ansvarstagandesom företagen uttrycker. Årsredovisningstexterna analyseras med avseende pĂ„deras deltagare, processer och modalitet, samt vilka omtalsformer de innehĂ„ller.Analyserna diskuteras sedan i termer av texternas ideationella ochinterpersonella metafunktion, tvĂ„ systemiskfunktionella, grammatiska begreppsom har anvĂ€nts för att strukturera uppsatsens resultat.Analyserna av texternas deltagare och processer Ă„terspeglar deras ideationellabetydelse, d.v.s. den verklighet som avsĂ€ndaren konstruerar och förmedlar tilltextens mottagare. NĂ€r textens deltagare analyseras framgĂ„r det tydligt att bildenav företagets verksamhet skiftar, beroende pĂ„ vilken deltagare som för tillfĂ€lletĂ€r i fokus.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen och förstÄelsen kring CSR som vÀrdeskapande strategi. VÄrt angreppsÀtt utgÄr frÄn hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktÀr genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter frÄn IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgÄr undersökningen frÄn vÄr frÄgestÀllning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.Genom vÄr undersökning har vi faststÀllt att CSR Àr en vÀrdeskapande strategi. Detta baserar vi pÄ resultaten av vÄr undersökning som bland annat sÀger 1) att det saknas en gemensam och allmÀngiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hÄllbarhet mer eller mindre Àr utbytbara; 3) att ett fullstÀndigt ansvarstagande krÀver en helhetssyn som innefattar bÄde ekonomiska, sociala, miljömÀssiga och etiska frÄgor; 4) att en fullstÀndig integrering av ansvarsarbetet i organisationen sÄvÀl som i den dagliga verksamheten Àr att efterstrÀva; 5) att bÀttre möjligheter för företagens fortlevnad Àr det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrÄgor; 6) att ansvarsarbete Àr mycket vÀrdefullt för företagen men att inget av dem mÀter vÀrdet i ekonomiska termer eller sÀtter upp finansiella mÄl för arbetet; 7) att det generella mÄlet med ansvarsarbetet Àr att bidra till uppfyllande av generella företagsmÄl; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper Àr det vanligaste sÀttet att mÀta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation Àr mycket viktigt för att bli framgÄngsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter Àr deras medarbetare, kunder och Àgare..

Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.

För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

En hÄllbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s vÀrldskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Begreppet innefattar hÀnsynstagande till ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, nÄgot som företag kan presentera genom hÄllbarhetsredovisning. Definitionen Àr ett bra exempel pÄ hur komplext begreppet Àr och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén sjÀlva kan bestÀmma hur de ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva och analysera vilka faktorer företag pÄ Stockholmsbörsen vÀljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömÀssiga och sociala ansvarstagande, och om det gÄr att urskilja nÄgot mönster i valet av faktorer beroende pÄ företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hÄllbarhetsarbete i sÄvÀl hÄllbarhets- och Ärsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, pÄ Stockholmsbörsen.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR anvÀnds av företagen för att positionera sig och stÀrka sin image.Vad konsumenter har för syn pÄ CSR inom e-handeln och vad detta har för pÄverkan pÄ företags arbete kring Àmnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfrÄga formulerats:Vad prÀglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige dÀr potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta omrÄde ofta saknar konkreta förslag pÄ vilka aktiviteter som Àr lÀmpliga för företag att Àgna sig Ät. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva statens roll och den allmÀnna opinionen i det svenska samhÀllet vad avser förutsÀttningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrÀdelsevis anvÀnda teoribildningen inom Corporate Citizenship Àmnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebÀra för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrÀdelsevis samlats in med en postenkÀt riktad till 3000 individer ur den svenska allmÀnheten.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick frĂ„n att vara ett statligt affĂ€rsverk till att bli ett statligt Ă€gt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste Ă„ren har miljöfrĂ„gan fĂ„tt en allt större roll i samhĂ€llet vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera vilka förĂ€ndringar som uppstĂ„tt i verksamheten efter bolagiseringen med avseende pĂ„ framstĂ€llningen av Vattenfalls miljömĂ€ssiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls Ă„rsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förĂ€ndringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes dĂ€r lönsamhet sĂ€tts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.