Sökresultat:
1631 Uppsatser om Förenklade rutiner - Sida 27 av 109
Barn som brottsoffer: en studie av den rÀttsliga hanteringen av sexuella övergrepp mot barn
Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svÄraste Àrenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första sÄ kan inte barnet sjÀlv ta tillvara sina intressen utan mÄste lita till sina stÀllföretrÀdande. För det andra sÄ mÄste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rÀttsfigurer. Men svÄrigheterna beror ocksÄ pÄ att det mÄste finnas tillrÀcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gÄ till vÀga juridiskt. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rÀttsliga hanteringen gÄr till.
Minskning av mÀngden biologiskt material mÀtt som ATP pÄ patientnÀra ytor efter intervention.
Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.
Modeller för effektiv produktutveckling : En undersökning av produktutvecklingsmodeller i stÄlindustrin
Utvecklingen i dagens samhÀlle Àr snabbt ökande och likasÄ utvecklingen av produkter i alla branscher. För att idag följa med i snabba förÀndringar och behÄlla sina marknadsandelar krÀvs struktur för framtagningen av nya produkter. Som en följd av detta har vi i detta arbete utgÄtt frÄn stÄlindustriföretaget Outokumpu som under 2011 och 2012 har tagit fram en ny arbetsmodell för att jobba med produktframtagning. Denna modell Àr under vÄrt arbete inte fÀrdigstÀlld och implementerad vilket har lett oss till de frÄgestÀllningar och syfte som besvaras i rapporten. Syftet med denna rapport Àr sÄledes att undersöka vilka rutiner som bör finnas vid produktframtagning i stÄlindustrin och göra utvecklingsprocessen sÄ effektiv som möjligt utan att kvaliteten pÄ den framtagna produkten blir lidande.
Intern   kontroll   och   ERP   system : En   explorativ   studie   i   hur   den   interna   kontrollen   pÄverkas   under   implementeringen   av   ett   ERP   system
Denna explorativa studie beskriver hur den interna kontrollen i organisationer kan pÄverkas under implementeringen av ett ERP system. Intern kontroll Àr en del av organisationens ekonomistyrning och bestÄr av organisationens rutiner och aktiviteter för att undvika risker och sÀkerstÀlla att organisationens mÄl uppfylls. Eftersom implementeringen av ett ERP system Àr en riskfylld process Àr det viktigt att förstÄ hur den interna kontrollen pÄverkas. För att undersöka detta anvÀnds i studien ramverket Internal Control - Integrated framework. Datainsamlig genomfördes pÄ en stor IT-organisation dÀr ERP systemet Navision 2009 implementeras och 10 respondenter frÄn olika avdelningar intervjuades.
Faktorer som pÄverkar barns upplevelser av vÄrdmiljö
Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.
Pedagogers stöd till elev med autism
VÄrt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger pÄ en sÀrskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sÀtt att förstÄ, tÀnka och uppfatta omvÀrlden. Det kom fram att det Àr viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet sÄ utveckling kan ske. Det Àr viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförstÄelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lÀrandet.
SjÀlvbestÀmmande hos personer med utvecklingsstörning.
I LSS anges det bland annat att verksamheten för utvecklingsstörda skall vara grundad pÄ den enskildas sjÀlvbestÀmmande och integritet. För utvecklingsstörda kan det ibland vara svÄrt att utöva rÀtten till sjÀlvbestÀmmande. SjÀlvbestÀmmande för utvecklingsstörda ska vara en sjÀlvklarhet som för alla andra men skillnaden Àr att mÄnga utvecklingsstörda behöver hjÀlp till sjÀlvbestÀmmande. SvÄrigheten för personalen Àr att veta nÀr och hur de ska ge denna hjÀlp, samt vad hjÀlpen ska bestÄ av, för att det inte skall blir övergrepp eller underlÄtelse. Syftet med denna studie var att belysa utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande samt personalens upplevelse av denna rÀttighet.
LÀrares strategier i klassrummet att stötta, anpassa och skapa ordning
Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för lÀrares strategier i klassrummet, genom att ta reda pÄ vilka kommunikativa strategier lÀrare anvÀnder sig av för att underlÀtta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera mÄngfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv pÄ specialpedagogik som ofta framhÄlls. UtifrÄn en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn pÄ kunskap och lÀrande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar lÀraren en viktig roll för elevers lÀrande, i rollen som den mer kompetente vÀgledaren. Genom att lÀraren tar reda pÄ vilken kunskapsnivÄ eleven befinner sig och stödja just dÀr, kan lÀraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fÄnga in lÀrares strategier som inte bara har med lÀrande att göra redogör jag ocksÄ för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lÀrarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden Àr etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har anvÀnt mig av Àr deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjÀlp av att skriva fÀltanteckningar.
Prevention- ett sÀtt att förhindra uppkomsten av trycksÄr
Trots att stor kunskap finns vad det gÀller riskfaktorer, prevention, bedömning och vÄrd fortsÀtter prevalensen av trycksÄr att stiga orovÀckande. TrycksÄr fortsÀtter att förbli ett betydande hÀlsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvÄrden runt om i vÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksÄr kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksÄrsprevention Àr att en korrekt riskbedömning av trycksÄr görs sÄ att förebyggande ÄtgÀrder kan sÀttas in tidigt till de patienter som Àr i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fÄtt sin validitet beprövad i nÄgon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen pÄ en tillrÀckligt hög tillförlitlighet.
Internkommunikation vid förÀndringsarbete : En djupstudie av ett enskilt fall
Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förÀndringsarbete kan beskrivas, samt vilka jÀmförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats pÄ en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning dÀr kvalitativ och kvantitativ data samlats in frÄn de som varit drivande av förÀndringen, samt de som varit föremÄl för förÀndringen. Datan har analyserats utifrÄn det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit nÄgot reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremÄl för förÀndringen. JÀmförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation anvÀnts som ett sÀtt att förbereda för förÀndring, samt att möten anvÀnts för att kommunicera de rutiner förÀndringen inneburit..
Systematiskt brandskyddsarbete pÄ lÀgeranlÀggningar: En fallstudie av VÀssarös lÀgeranlÀggning
Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Ăsthammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.
Projektbaserad erfarenhetsÄterföring: en studie vid NCC Hus Region Stockholm
Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.
Nu Àr det fruktstund, leka fÄr ni göra sedan! - en studie om förskolepedagogers tankar kring lekens utrymme pÄ förskolan
VÄrt examensarbete belyser hur betydelsefull leken Àr för barnet i förskolan och att det krÀvs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. VÄra huvudfrÄgor Àr följande: Hur tÀnker förskolepedagogen angÄende vilket utrymme leken ska fÄ i förskolan?PÄ vilket sÀtt kan förskolepedagogen inspirera till lek?För att nÄ ett resultat anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer, dÀr vi skribenter intervjuade sju stycken förskolepedagoger pÄ olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lÀrande gÄr hand i hand, Utrymmet pÄverkar leken, Miljön en inspirationskÀlla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krÀvs en aktiv pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.
Fritidspedagogers sjÀlvstÀndighet och inflytande i sin yrkesroll : En studie om fritidspedagogers yrkesroll under skoltid
Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.
DIAGNOSTISKT HJĂLPMEDEL FOR BEDĂMNING AV FENOTYP HOS BARN OCH VUXNA VID REMITTERING TILL OCH UTREDNING PA KLINISKT GENETISKT CENTRA
Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.