FrÄn och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillÀmpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen tvÄ syften, att öka jÀmförbarhet samt att Äterge en sann och rÀttvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnÄs mÄste redovisningen lyckas fÄnga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frÄgor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis pÄ lÀkemedelsbranschen sÄ investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya lÀkemedel.

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gÀllande företagsförvÀrv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 FöretagsförvÀrv och IAS 38 Immateriella tillgÄngar. De nya reglerna innebÀr bland annat att varumÀrken och andra immateriella tillgÄngar skall vÀrderas separat frÄn goodwill i balansrÀkningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekten av IAS 38 pÄ svenska företags redovisning av immateriella tillgÄngar, med fokus pÄ varumÀrken. Studien gÀller företagens hantering av varumÀrken vid förvÀrv samt vÀrderingsmetod för dessa.

Syftet med examensarbetet Ă€r att analysera om BFN stötte pĂ„ problem vid upparbetningen, samt om vĂ„r expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstĂ„ vid tillĂ€mpningen. ÄndamĂ„let Ă€r Ă€ven att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstĂ„. I teorin beskrivs gĂ€llande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemomrĂ„den samt definitioner av olika organ. De problemomrĂ„den som redovisningsekonomerna nĂ€mner kommer inte att bli nĂ„gra större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillĂ€mpar reglerna som kommer att ingĂ„ i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, dĂ€rmed fĂ„r de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav pĂ„ sin redovisning istĂ€llet tillĂ€mpa K3-regelverket.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rĂ„dets förordning omtillĂ€mpning av internationella redovisningsstandarder, den sĂ„ kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillĂ€mpas i noterade bolagskoncernredovisningar frĂ„n och med 1 januari Ă„r 2005. Redovisning enligt IFRS innebĂ€r i stortatt tillgĂ„ngar i större utstrĂ€ckning skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde istĂ€llet föranskaffningsvĂ€rde, samt ökade krav pĂ„ tillĂ€ggsupplysningar. Bolag som ingĂ„r i en koncern Ă€rsjĂ€lvstĂ€ndiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillĂ€mpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem dĂ„ det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

FrÄn och med den 1 januari 2007 trÀdde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gÀller enskilda nÀringsidkare med en nettoomsÀttning som normalt understiger 3 miljoner kronor. RegelförÀndringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur rÀkenskapsÄret avslutas och grundar sig i bokföringsnÀmndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna Àr till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillÀmpa dem fÄr anvÀnda tidigare gÀllande regler inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se till vilka förÀndringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag Àr, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess pĂ„ dotterföretagsnivĂ„. Studien avser att göra en mer djupgĂ„ende undersökning av dotterföretag i tvĂ„ svenska koncerner verksamma inom tvĂ„ olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger pĂ„ en intervjustudie med redovisningsekonomer för tvĂ„ koncerner samt ekonomiansvariga pĂ„ utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstĂ„ende revisor har utförts för att fĂ„ en ytterligare infallsvinkel. FrĂ„gor har stĂ€llts kring upprĂ€ttandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersÀttning för ledande befattningshavare har förÀndrats i Ärsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen Àr gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag bestÄr av Ärsredovisningar frÄn 16 börsbolag under Ären 1996-2004. Undersökningen Àr av deskriptiv karaktÀr och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktÀr, dÀr bÄde regelverk och det empiriska underlaget varit utgÄngspunkter.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förÀndringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa Àr behandlingen av goodwill samt immateriella tillgÄngar vid förvÀrv. GoodwillvÀrdet ska inte lÀngre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska Ärligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sÄdant behov föreligger. Vad gÀller immateriella tillgÄngar ska dessa numera i större utstrÀckning sÀrskiljas frÄn goodwill vid förvÀrv.

Sammanfattning Titel: Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken.Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör vÀlja nÀr K-regelverken trÀder i kraft?Datum: 2011-06-09LÀrosÀte: MÀlardalens Högskola, VÀsterÄsInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingNivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Pontus Josefsson & Jesper LejdströmHandledare: Leif CarlssonExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vad tycker respondenterna att K2-företagen bör vÀlja för K-regelverk nÀr reglerna trÀder i kraft samt vad de anser Àr anledningen till att K2-företagen bör vÀlja att tillÀmpa antingen K2 eller K3 regelverkenSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva K2- och K3 regelverken i Sverige och dess skillnader. Vidare syftar uppsatsen till att ge en bild av vad olika redovisningsexperter tycker att företagen bör vÀlja att tillÀmpa och anledningen till deras valMetod: I uppsatsens undersökning har en kvalitativ metod tillÀmpats och den empiriska undersökningen i form av primÀrdata har insamlats genom tre intervjuer, varav en personlig intervju och tvÄ mejlintervjuerSlutsats: De flesta företag som har valmöjligheten att vÀlja antingen K2 eller K3 kommer och bör vÀlja att tillÀmpa K2, med vissa undantag. Den frÀmsta anledningen Àr att det Àr enklare att tillÀmpa K2Nyckelord: K2, K3, K-regelverk, BFN, förenklade redovisningsregler.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.