Uppslaget till denna uppsats kom till vid en diskussion med anställda på konsumentvägledningen på Rådrummet i Karlstad. Diskussionen fördes med anledning av den förlängning av reklamationstiden från två till tre år, som gjordes i Konsumentköplagen 1 april 2005.Uppsatsen är baserad på en undersökning gjord för att belysa kunskaperna i reklamationsrätt och konsumenträtt bland butikerna i Bergvik och Mitt i City i Karlstad. Genom att få kännedom om de kunskaper som finns bland butikerna kan åtgärder sättas in om så skulle visa sig vara nödvändigt, exempelvis om resultatet skulle visa sig vara dåligt kan eventuella åtgärder för utbildning och liknande erbjudas. En liknande undersökning har tidigare gjorts utanför Göteborg av GP Konsument, och den har varit till stor hjälp för vår undersökning.Vår uppsats är koncentrerad till de köp som konsumenter gör för privat bruk från näringsidkare direkt i butik.Konsumenträttsliga lagar och regler har skapats för att stödja konsumenter och förbättra deras ställning på marknaden. Konsumentköplagen garanterar konsumenten ett minimiskydd som denne alltid har vid köp från en näringsidkare.För att få svar på vad de anställda i butikerna känner till om Konsumentköplagens regler har vi gjort en undersökning bestående av nio frågor som vi ställde till en anställd i varje deltagande butik i Bergvik samt Mitt i City.

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgängligheten för äldre i Galgamarken, ett område som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet är mycket aktuellt med en befolkning vars andel äldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, så ska svenska myndigheter planera för samhällets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgänglighet gås igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild på hur lösningarna kan utformas. Genom användning av stråkstrategi så identifieras stråk med särskilt behov av åtgärder. Åtgärdas de utvalda stråken så kommer den generella tillgängligheten öka på Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt.

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar.I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.

I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgångsrik skola fungerar på en svensk skola. För att få reda på mer om framgångsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i ämnet. Jag har även besökt en skola i Sverige där man använder sig av denna skolmodell. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där jag har använt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nämnas att Monroes modell som innebär en stark ledare och tydligare regler ungerar bra på Hjällboskolan som jag har studerat närmare.

Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.

Denna uppsats försöker att med hjälp av en teleologisk lagtolkning få fram syftet och ändamålet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. Utifrån denna rättsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bäst kunna skydda miljön och ge acceptabel rättssäkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rättsliga tolkningen framkommer att det främsta syftet med direktivet är att vidta åtgärder för att minska flygbullret vid flygplatser med särskilt allvarliga bullerproblem, med ändamålet att skydda de kringboendes hälsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvägning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ändamålet med direktivet att uppnå största möjliga miljövinster på det mest kostnadseffektiva sättet.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnåägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

För att förbättra sitt miljöarbete och samtidigt ge sig själva en konkurrensfördel eller för att undvika konkurrensnackdelar väljer allt fler företag att införa ett miljöledningssystem. De flesta organisationer väljer att införa ett system som certifieras enligt tredje part för att dra mesta möjliga nytta av det. Det vanligaste och mest accepterade av dessa certifierbara system är ISO 14001 och det är konstruerat så att alla företag skall kunna använda det, oavsett verksamhetsområde eller storlek. Avsikten med denna rapport är att undersöka om ISO 14001 alltid är applicerbart. För att genomföra detta görs en fallstudie vid Coca-Cola Drycker Sverige AB, som ingår i den multinationella koncernen The Coca-Cola Company.

Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.

Rapporten täcker vidareutvecklingen av en grafkomponent som från början kunde visa linjediagram med datapunkter bestående av reella tal. Grafkomponenten var en del av programvaran Tunnel Manager som är utvecklad av Sogeti till Atlas Copco. Tunnel Manager används i kombination med Atlas Copcos borrigg Boomer. Grafkomponenten utvidgades med stapeldiagram med flera serier, stapeldiagram med adderade serier och med cirkeldiagram. Den utvidgades även med nya datapunktstyper i form av datum och tid.