HjÀrtinfarkt Àr ett sjukdom som pÄverkar hela familjesituationen. NÀrstÄende till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rÀdsla och osÀkerhet Àn personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa nÀrstÄendes upplevelser till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrÄn innehÄllsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier.

Fetma och psykisk ohÀlsa Àr tvÄ utbredda folkhÀlsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, Àven ger stora ekonomiska förluster för samhÀllena. Den hÀr systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohÀlsa. I denna studie avses psykisk ohÀlsa som Ängest, lÄg sinnesstÀmning och depression. Pub Med och Lib Hub anvÀndes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna mÄste blivit granskade.

Bakgrund:SjÀlvskadebeteende Àr en destruktiv handling dÀr intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen Àr att skada individens egna kropp. SjukvÄrdspersonal pÄ en akutmottagning stÄr för det första mötet med patienter med sjÀlvskadebeteende. Litteraturstudien Àr teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvÄrdspersonalens upplevelse av omvÄrdnaden av patienter med sjÀlvskadebeteende pÄ en akutmottagning.

OFF-E Àr ett pÄgÄende projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det Àr ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensomrÄdet vÄrd och omsorg. Detta sker med utgÄngspunkt ifrÄn en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagslÀget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen Àr kartlÀggning, sjÀlvskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmÄl och komplettering av utbildningsinsatser.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten frÄn vÄrdrelaterade infektioner kan omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vÄrdpersonal i handhygienarbetet. Det Àr viktigt att förbÀttringsarbetet bedrivs sÄ att följsamheten blir bestÄende.

Bakgrund: SÀtesbjudning förekommer i 3 % av alla graviditeter efter 37 hela graviditetsveckor. UtgÄngspunkt i detta arbete Àr att kartlÀgga vetenskaplig evidens om förlossningssÀtt som har betydelse för mor och barns hÀlsa. Syfte: Att identifiera vilket förlossningssÀtt, planerad vaginal förlossning eller elektivt sectio som leder till bÀst utfall för mor och barn, vid förlossning efter graviditetsvecka 37+0, vid sÀtesÀndlÀge och singelgraviditet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie som innefattar 14 artiklar av kvantitativa studier . Fyra variabler har undersökts; blödning >1000 ml postpartum, infektion i samband med förlossning hos mor, Apgar score .

Bakgrund: Denna litteraturstudie handlar om avnavling och nÀr det Àr optimalt att avnavla det fullgÄngna friska barnet. Avnavling har lÀnge varit ett diskuterat Àmne bland obstetriker, barnmorskor och förÀldrar. Föreliggande studie ska bidra till att öka barnmorskans och övrig vÄrdpersonals medvetenhet om nÀr avnavling bör ske och nÀr det Àr fördelaktigt för barnet att avnavlas. Rekommendationen Àr att friska fullgÄngna barn avnavlas sent om inte situationen krÀver en tidig avnavling eller att förÀldrarna önskar tidig avnavling pga. donation till biobanken.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Det verkar vara naturligt för oss mÀnniskor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om vÀrlden. VÄra vardagliga intuitioner sÀger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tÀnker, tror och tycker om det. Vi verkar ocksÄ ha en intuitiv förstÄelse av sanning som nÄgon form av korrespondens mellan ord och vÀrld. Ett pÄstÄende som ?bordet Àr brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt Àr brunt.

Sömnstörningar Àr ett vanligt problem som mÄnga mÀnniskor Àr drabbade av. I omvÄrdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med mÀnniskor med sömnstörningar av olika slag. Det Àr dÀrför viktigt att ha en förstÄelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. DÄ mÄnga mÀnniskor Àven lider av psykosociala tillstÄnd som exempelvis depression och Ängest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstÄnd och sömnstörningar och Àven fÄ en inblick i hur individernas vardag blir pÄverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ÀmnesomrÄdet.

Sömnstörningar Àr ett vanligt problem som mÄnga mÀnniskor Àr drabbade av. I omvÄrdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med mÀnniskor med sömnstörningar av olika slag. Det Àr dÀrför viktigt att ha en förstÄelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. DÄ mÄnga mÀnniskor Àven lider av psykosociala tillstÄnd som exempelvis depression och Ängest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstÄnd och sömnstörningar och Àven fÄ en inblick i hur individernas vardag blir pÄverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ÀmnesomrÄdet.

Vardagslivets belastning har en stark pÄverkan pÄ mÀnniskors vÀlbefinnande, men utbudet av reliabla och valida mÀtinstrument Àr inte tillrÀckligt stort. Syftet med föreliggande studie Àr att göra en systematisk utvÀrdering av Life Content Questionnaire (LCQ), en enkÀt baserad pÄ Krav-Kontroll-Stöd-modellen avsedd att mÀta generell belastning i vardagen. Undersökningsdeltagarna var 272 förÀldrar; kvinnor och mÀn boende i Stockholms kommun med minst ett barn 0-16 Är. LCQs psykometriska egenskaper mÀttes bÄde genom en kvantitativ och med en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes reliabilitetsberÀkningar och en jÀmförande statistisk analys mot andra stress- och utbrÀndhetsmÄtt.

Handledning Àr en viktig arbetsuppgift som ingÄr i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning Àr röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjÀlp av handledare och dÀrför Àr det viktigt att handledning Àr vÀlfungerande för att maximera inlÀrningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv pÄ handledare och handledning under VFU. Tre frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter vÀrderar högre Àn andra, pÄverkas studenters kliniska inlÀrning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som pÄverkar studenters kliniska inlÀrning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som vÀrdesÀtts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer pÄverkade deras inlÀrning.

Patienten med demens behöver vÄrdas av personal med erforderlig utbildning. OmvÄrdnaden av dess patienter Àr i högsta grad lika viktig som den medicinska vÄrden. I syfte att belysa omvÄrdnad som förebygger och ÄtgÀrdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom anvÀndes en systematisk litteraturstudie. IntresseomrÄdet definierades och en frÄga stÀlldes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgrÀnsning av artiklar, faststÀlldes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrÄn kvalitet och bevisvÀrde.