Transition Àr ett socialpsykologiskt begrepp som innebÀr en förÀndring i livet och kan ske pÄ flera olika plan. Att bli förÀlder beskrivs mÄnga gÄnger som den största transitionsprocessen en vuxen mÀnniska genomgÄr och att den för mÄnga Àr svÄr och omvÀlvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna förÀldrar kÀnner en naturlighet i att vÀnda sig till sin BVC för rÄd och stöd i den praktiska omvÄrdnaden av barnet. För distriktssköterskan pÄ BVC Àr det en viktig uppgift att stödja nyblivna förÀldrar i den process det innebÀr att bli förÀlder. Stödet ger barnen förutsÀttningar för en god utveckling och uppvÀxt, och för att skapa en god vÄrdrelation.Syftet Àr att ta reda pÄ hur förstagÄngs förÀldrar upplever transitionen till förÀldraskapet.Metoden som anvÀnds Àr Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.

Postoperativ smÀrta Àr en personlig och subjektiv upplevelse som pÄverkas av mÄnga olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smÀrtor och smÀrtbehandlingar plÄgas fortfarande ett stort antal patienter av smÀrtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete Àr att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smÀrtan och smÀrtbehandlingen genom att belysa faktorerna som pÄverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smÀrtbehandlingen. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som bygger pÄ Goodmans sju steg dÀr kvantitativa och kvalitativa artiklar anvÀnds. Resultatet Àr baserat pÄ 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smÀrta pÄverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, Älder, genus, information, erfarenheter, förvÀntningar av postoperativ smÀrta, Ängest, depression och sjuksköterskans attityder. NÀr det gÀller patienternas upplevelse av smÀrtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredstÀllelse med smÀrthanteringen Àr hög och behandlingen upplevs olika beroende pÄ vilken smÀrtbehandling som ges.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregÄs av en svÄr sjukdom och mÄnga Àr medvetna om att döden Àr nÀra. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan kÀnna svÄra kÀnslor som sjuksköterskan behöver hjÀlpa patienten att hantera. Döden och döende Àr unikt för varje individ, dÀrför stÀlls det stora krav pÄ den som vÄrdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier studera hur erfarenheter omsÀtts till förbÀttringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet sÄ att rÀtt kvalitet kan uppnÄs.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjÀlp av textanalys och intervjuer jÀmförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbÀttring för att uppnÄ rÀtt kvalitet pÄ förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsÀttningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rÀtt kvalitet men det finns brister i förutsÀttningarna för att systematiskt anvÀnda erfarenheter för att utvÀrdera, anpassa och förbÀttra kvaliteten pÄ insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta Àr att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter frÄn insats och förbandsverksamheten. Detta innebÀr ocksÄ att behovet av anpassning och förbÀttringar inte kan identifieras baserat pÄ ett brett underlag av erfarenheter frÄn verksamheten underifrÄn. Kopplingen mellan förbÀttring av kvalitet och planering Àr otydlig vilket innebÀr att förÀndringar av förbandsspecifikationer och mÄlsÀttningar inte Àr helt sÀkerstÀllt nÀr behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Placeringar i familjehem Àr allt mer vanligt förekommande i samhÀllet. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benÀmnt fosterhem) riskerar i störreutstrÀckning negativa omstÀndigheter som kan prÀgla deras resterande liv. Studiens syfte Àr attbelysa och sammanstÀlla aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohÀlsa,arbetslöshet och beteendeproblematik Àr konsekvent vanligare i denna grupp jÀmfört mednormalbefolkningen.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 Är och varit pÄ den sociologiska agendan i drygt 20 Är. Den har fÄtt utstÄ omfattande kritik, men har ocksÄ lockat mÄnga. Ofta framstÄr den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en nÀrmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sÀllan fram, men har under de senaste 10 Ären fÄtt allt större fotfÀste inom samhÀllsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori vÀxer fram Àr dÀrför viktigt för att förstÄ den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka frilÀgga de gemensamma nÀmnarna i den postmoderna teorin och pÄ sÄ vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Att drabbas av hjÀrtinfarkt kan vara omtumlande och medföra förÀndringar i livet pÄ olika plan. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ personers upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt, vad deras tankar och kÀnslor angÄende sjukdomen Àr. Artikelsökningarna gjordes i de tvÄ databaserna Cinahl och PubMed. Studien Àr baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar som alla har granskats och tilldelats en procentsats för att kunna vÀrdera kvalitén pÄ artikeln. Analysen gjordes med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som slutligen ledde fram till 4 slutkategorier: Kroppsliga symtom som pÄverkar livskvaliteten: Förlust av det normala och kÀnsla av rÀdsla: Att vara i behov av stöd och information: Att inse att livsstilen mÄste förÀndras.

Fler mÀnniskor lever allt lÀngre idag Àn tidigare vilket ökar andelen sköra Àldre i befolkningen. Sköra Àldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvÄrdnadsbehov. Det har visat sig att mÄnga sköra Àldre personer har nedsatt munhÀlsa och ökat tandvÄrdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvÄrdsstödet infördes Är 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fÄnga upp Àldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvÄrd. Det finns tecken som tyder pÄ att denna reform inte nÄtt ut i den utstrÀckning det var tÀnkt samt att vÄrdpersonal har bristfÀllig kunskap pÄ omrÄdet munhÀlsa.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Teorival betecknar den handling varmed forskarsamfundet vÀljer mellan tvÄ eller flera uppkomna och inbördes konkurrerande vetenskapliga teorier. Detta sker för att dÀrefter kunna bedriva vetenskaplig verksamhet som Àr styrd av den valda teorin. Det handlar sÄledes om en vetenskaplig revolution, dÀr teorivalet Àr höjdpunken och avgörande för revolutionens seger.I denna bemÀrkelse har teorivalsfrÄgan blivit centralt för vetenskapens utveckling och det svÄraste att avgöras, synnerligen i sammanhang av komplexa strukturer som Kuhns paradigm eller Lakatos? forskningsprogram.I uppsatsen behandlas den roll som inkommensurabilitet, metodologi, kriticism, testning och de sociopsykologiska faktorer spelar betrÀffande teorivalsfrÄgan, samt avgörandets grundvalar. Lakatos? progressivitetskriterium gÄr ut pÄ att förklara forskningsprogramsvalet som rationellt handlande, medan Kuhn liknar paradigmvalet vid en gestaltvÀxling eller en religiös omvÀndelse.Utan en rationell förklaring av teorivalsproblematiken förblir den en gÄta och vetenskapens utveckling förblir oförklarlig..

SmÀrta Àr förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smÀrtbedömning och smÀrtbehandling av patienter. Trots dagens vÀl utvecklade metoder och preparat för smÀrtlindring behandlas inte patienters smÀrta pÄ ett adekvat sÀtt, bland annat pÄ grund av negativa attityder hos sjuksköterskan nÀr det gÀller narkotikaklassade lÀkemedel. För att ÄskÄdliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smÀrta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad pÄ 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos bÄde patient och sjuksköterska kunde verka som en barriÀr. Bristande kunskaper angÄende smÀrtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillrÀcklig smÀrtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och lÀkare var av stor vikt för att uppnÄ goda resultat vid smÀrtbehandling.

Det Àr bÄde fysiskt och mentalt krÀvande att vÄrda en döende mÀnniska. NÀrstÄende som vÄrdar Àr i behov av stöd, inte bara för att ta hand om den sjuka mÀnniskan utan ocksÄ för att ta hand om sig sjÀlv. Sjuksköterskan har möjlighet att stödja nÀrstÄende och syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka hur sjuksköterskan kan stödja nÀrstÄende till personer som befinner sig i livets slutskede. Till denna systematiska litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Analysen resulterade i fem faktorer: att vara nÀrvarande, att vara tillgÀnglig, att vara Àrlig, att ge vÀgledning och att ge praktiskt stöd.