I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.

Byggbranschen har flertalet gÄnger blivit kritiserad för att inte uppnÄ samma utveckling och produktivitet som andra sektorer. Visionen om ett effektivt samhÀllsbyggande Àr ÀndÄ positiv och en av de stora nÀmnarna för framgÄng Àr BIM, Building Information Modeling. Arbetsmetoden, som handlar om att effektivt tillhandahÄlla information, tillÀmpas redan i relativt stor utstrÀckning pÄ hussidan. Samtidigt ligger bro- och anlÀggningssidan i startgroparna för att följa efter husbyggnad i utvecklingen.NCC Montagebro Àr en prefabricerad betongbro som utvecklades pÄ 80-talet och som Äterigen lyfts fram för utveckling. De tidigare standardmÄtten har avskaffats för att i högre grad möta kundens önskemÄl om lÀngd och bredd.

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrderingens grunder, frÀmst utemiljöns vÀrdegrund och vÀrderingsmetoder med Àven vÀrderingsterorier i fastighetsbranschen. TvÄ grundfrÄgor följer uppsatsen: kan utemiljöer vÀrderas ekonomiskt och finns det ett samband mellan utemiljö och ett ökat vÀrde pÄ fastigheten? I uppsatsen sammanstÀlls olika teorier, vÀrderingsmetoder, forskningsrapporter och svar frÄn intervjuer som pÄvisar att det sker vÀrdebedömningar av vÄra utemiljöer. Utemiljön har en viktig roll vid fastighetsvÀrderingar, trots att den idag har en underordnad betydelse. Hur viktig denna roll Àr, beror pÄ omgivande faktorer och variabler.

Jag upplever det som att dagens samhÀlle Àr i ett konstant lÀge av förÀndring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhÀlle mÄste befinna sig i ett konstant lÀge av anpassning. UtifrÄn det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mÀnskliga resurserna samtidigt som de mÄste klara av den förÀnderliga omgivningen. Jag har dÀrför valt att undersöka personalhanteringen pÄ tre företag inom samma bransch för att faststÀlla ifall personalhanteringen utvecklas Ät liknande hÄll. Eller om företagen utvecklas Ät helt olika hÄll utan nÄgra likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag Àr intresserad av Àr hur lyckas de med en sÄdan balansering.Mitt syfte Àr sÄledes inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).

Idag implementeras övervakningstjÀnster allt mer i olika verksamheter, sÀrskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjÀnster möjliggör en bÀttre sÀkerhet och effektivare arbetsgÄng i form av att man som företag kan se brÀnsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrÄn leveransplats. Vi ville fÄ kunskap om hur man övervakar anstÀllda inom andra branscher och hur de anstÀllda reagerar pÄ övervakningen och utförde dÀrför en bakgrundsundersökning dÀr vi lÀste olika fallstudier frÄn bland annat hemtjÀnsten, försÀljningsbranschen och grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blev var gÄr grÀnsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i tvÄ omgÄngar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i BohuslÀn samt via en bakgrundsundersökning.

Ztift AB befinner sig i det stadiet att utveckla företagets egen strategi inom branschen för olika lÄs- och fasthÄllningsmekanismer. Strategin gÄr ut pÄ att kunna erbjuda en eller flera produkter inom fyra olika omrÄden som fasthÄller en dörr eller lucka i öppet lÀge. Dessa omrÄden Àr fritidsbÄtmarknaden, privata hem, industri/maskinbyggnad och offentlig miljö. Denna rapport behandlar produktutvecklingsprocessen av just en lösning pÄ hur en dörr eller lucka kan hÄllas fast i öppet lÀge i den industriella miljön. Tanke med detta Àr att minimera risken för skada vid arbetsplatsen dÄ dörrar och luckor i anvÀndning kan stÀngas av sig sjÀlva eller yttre inverkan och dÀrmed bli en potentiell fara för anvÀndaren.Framtagningen av lösningen sker med hjÀlp av olika teoretiska verktyg som tillÀmpas till denna produktutvecklingsprocess.

SammanfattningAtt investera i lÄngfilmprojekt Àr riskfyllt. DÀrför Àr det mycket sÀllsynt att en lÄngfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd frÄn det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendestÀllning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestÀmde SFI Är 2006 att öka storleken pÄ stöden, men att detta skulle ske pÄ bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebÀr att fÀrre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera lÄngfilm, att fÀrre anstÀllda behövs och att filmernas mÄngfald försÀmras - alla dessa Àr hÀndelseförlopp som SFI en gÄng grundades för att motverka.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhÄllande till företagen har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets rÀkenskaper för intressentens rÀkning utan det ingÄr Àven i revisorns roll att ge viss rÄdgivning. Denna rÄdgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rÄdgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra pÄ byrÄns rÄdgivning. Detta Àr det sÄ kallade sjÀlvgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet Àr egenintressehotet vilket innebÀr att revisorn ser rÄdgivningen som sÄ ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rÄdgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

Allting började för ett par Är sedan. Ett gÀng vÀnner började trÀffas nÄgon gÄng i mÄnaden för hÀrliga pokerkvÀllar i goda vÀnners lag. NÄgon hade, efter mÄnga om och men, fÄtt tag i spelmarker av godkÀnd kvalitet efter att ha sprungit runt och letat i olika butiker runt om i staden. Anledningen till att spelmarker var sÄ pass svÄrt att fÄ tag i berodde troligtvis pÄ en enda sak ? efterfrÄgan var för liten.

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affÀrsmÀssig verksamhet har ocksÄ kraven pÄ och behoven hos elitidrottsföreningar förÀndrats. I föreningar pÄ toppnivÄ inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta Àr dessa föreningar mÄlstyrda. Balanced scorecard Àr en styrform som strÀvar efter att uppnÄ balans mellan mÄlsÀttningar vad gÀller mÄtt, tid och organisation. Parallellt med den affÀrsmÀssiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra mÄlsÀttningar Àn de affÀrsmÀssiga.

Syfte: Att öka kunskapen kring fenomenet företagskedjor med synlig produktionsprocess, specifikt coffee shop branschen. Detta genom att analysera hur vĂ€l budskapet frĂ„n ledning nĂ„r fram till konsumenten i just denna typ av organisation. Även hur god fallföretagets corporate reputation Ă€r, dvs. kopplingen frĂ„n identitet till image, kommer vidare att framkomma samt vad detta kan innebĂ€r för företaget. Metod: Den valda metoden för denna uppsats Ă€r en kvalitativ undersökning av ett fallföretag, Espresso House, som ska vara ett gott exempel pĂ„ en kedja med synlig produktionsprocess.