Kritik, ett kĂ€nsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen frĂ„n branschen gav mig inspiration att försöka ta reda pĂ„ substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att nĂ€rma mig kĂ€rnan pĂ„ ett tvĂ€rvetenskapligt sĂ€tt, vilket i sin tur ger ett trovĂ€rdigare resultat. Jag har valt att stĂ€lla tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma sĂ„ nĂ€ra som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda pĂ„; hur Ă„keribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se pĂ„; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföretrĂ€dare, verksam personal i skolan och Ă„keriĂ€gare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i lĂ€ngden försĂ€mrar individens sjĂ€lvförtroende. Vidare har branschen höga förvĂ€ntningar pĂ„ nyckelfĂ€rdiga förare, trots att de kommer frĂ„n en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn historisk utveckling kan förstÄ framtiden för den svenska byggvarubranschen. FrÄgestÀllningar: Vilka strukturförÀndringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör pÄ situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har anvÀnt oss av en branschstudiemetod för att förstÄ den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. DÀrefter har vi anvÀnt oss av en fallstudiemetod för att förstÄ nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgÄtt en rad olika strukturförÀndringar.

Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnÀringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande rederier sÄvÀl som intresset för nystarter har ökat. EfterfrÄgan pÄ kapital i branschen har varit stor, nÄgot som redan ursprungligen utgör ett problem dÄ branschen Àr mycket kapitalintensiv och Àven de smÄ investeringarna vÀrdemÀssigt Àr stora. Syfte: Studiens syfte Àr att visa pÄ möjligheter och problem gÀllande kapitalanskaffning för smÄ och medelstora svenska rederier, bÄde ur rederiernas och finansiÀrernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmÀn och lyfta fram pÄverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förstÄelse för branschens karaktÀristik. Genomförande: Studien Àr baserad pÄ nio personliga intervjuer med representanter frÄn bÄde redarnas och finansiÀrernas sida.

Inom avloppsvattenrening finns ett intresse att mÀta olika parametrar, frÀmst i inkommande och utgÄende vatten, för att fÄ kunskap om hur vÀl reningen fungerar samt hur reningen eventuellt ska styras beroende pÄ vattnets egenskaper. De vanligaste metoderna för provtagning och analys av avloppsvatten Àr antingen med fysiska sensorer eller genom analyser pÄ lab. Ytterliggare ett alternativ för att ta reda pÄ egenskaper hos vattnet Àr att konstruera softsensorer, en sensor som bygger pÄ modellerade vÀrden av den parameter som ska mÀtas utifrÄn andra parametrar som mÀts med fysiska sensorer.Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att skapa softsensorer för COD, tot-N, tot-P, NH4-N, NO3-N och PO4-P i olika steg av vattenreningen. Skapandet av softsensorer utfördes genom datainsamling, modellering och validering.Datainsamlingen har utförts pÄ en smÄskalig reningsanlÀggning pÄ Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm. VÀrden frÄn de befintliga fysiska sensorerna samt analyserade vÀrden frÄn laborativt arbete har tillsammans förbehandlats och anvÀnts i mjukvaran SIMCA för att skapa modeller för givna parametrar.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlÀnkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inrÀknas ocksÄ anknytande och stödjande verksamheter sÄ som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det smÄlÀndska möbelklustret, det sÄ kallade Möbelriket, och syftar till att visa pÄ hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster.Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartlÀggande art. I intervjuerna har breda tematiska omrÄden tagits upp, vilka behandlat de frÄgor vi har varit intresserade av.Resultaten av vÄr studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, bÄde för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser vÄra respondenter effekter pÄ den ekonomiska tillvÀxten i den ökade besöksnÀringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfÀllen och i ökade skatteintÀkter dÄ företagen i klustret gÄr bra.

Följande C-uppsats Àr skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nÀtverk som ett sÀtt att motverka den ojÀmna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, dÀr ett nÀtverk studerats utifrÄn en referensram innehÄllande nÀtverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag vÀljer att utveckla och driva ett sÄdant kvinnligt nÀtverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmÀngd har personer med och utan koppling till nÀtverket intervjuats. Data har Àven samlats in genom medverkan vid en nÀtverkstrÀff samt frÄn en enkÀtundersökning med nÀtverkets medlemmar.

Sekretessbelagd.

Branschen fo?r e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Syftet med examensarbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan prefabricerade och platsbyggda tak. Arbetes mĂ„l Ă€r att finna om nĂ„got av alternativen Ă€r mer fördelaktigt Ă€n det andra med avseende pĂ„ ekonomi, arbetsmiljö och kvalitĂ©. TvĂ„ olika byggarbetsplatser har besökts för att samla in kunskap om hur arbetet gĂ„r till. För prefabricerat tak har bygget av en eventhall i Kristinehamn studerats och för traditionellt platsbyggt besöktes en sporthall i ÅrjĂ€ng. Genom litteraturstudier och intervjuer med leverantörer och insatta personer i branschen har kĂ€nnedom skaffats.Prefabricerade tak har anvĂ€nts med stor framgĂ„ng i Norge under en lĂ€ngre tid men Ă€r inte lika vanligt hĂ€r i Sverige.

Syftet Àr att beskriva och analysera belöningssystem i kunskapsföretag för att sedan diskutera hur ett belöningssystem för det specifika IT-företaget kan utformas. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt bÄde i teori och empiri. Den empiriska delen presenteras som en fallstudie och vi har anvÀnt oss av intervjuer samt enkÀt för att samla in information. KÀllorna till den teoretiska delen bestÄr av sekundÀrmaterial. Vi har studerat teorier kring kunskapsföretag och belöningssystem.

Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

Inom management Àr uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag Àr detta ett uttryck som inte kÀnns igen. För den lÄngsiktigt inriktade investeraren Àr den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jÀmförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlÀtta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet sÄ att intressenter kan se pÄ företaget sÄ som dess ledning kan.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen Àr att mÄttet pÄ framgÄng skiljer sig Ät mellan de olika aktörerna. Syftet Àr dÀrför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn pÄ framgÄng pÄverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen vÀxt fram ur empirin. Empirin bestÄr av tvÄ olika perspektiv dels aktörsperspektivet dÄ vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet dÀr vi intervjuat en expert.