I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Informationsteknologi branschen Àr enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sÀmst iSverige nÀr det gÀller att frÀmja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen somÀven prÀglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida enstudent och dennes studiemetoder pÄverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna fÄ framstudenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form avfokusgruppsundersökningar pÄ tvÄ studieorter; den Matematiska och Systemtekniskainstitutionen (MSI) pÄ VÀxjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) iLjungby, tvÄ skolor som tillhandahÄller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stödbestÄende av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna pÄ skolan attleasa nya bÀrbara datorer. Vi pÄpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön pÄ deolika studieorterna.

DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.

Vi har gjort en kvalitativ tvÀrsnittsstudie av belöningssystem i bilbranschen dÄ vi funnit det intressant att studera de olika belöningssystemens utformining och de faktorer som ligger bakom utformandet av dessa. VÄra primÀra kÀllor har utgjorts av interjuer som tagit plats med en person med styrande roll pÄ sex olika bilförsÀljningsanlÀggningar, fem av dessa lokaliserade i Malmö-Lund omrÄdet och en av dem i Stockholm. De sekundÀra kÀllor vi har anvÀnt Àr frÀmst teorier om motivation och agent-principal förhÄllanden. Vi har Àven studerat litteratur om belöningssystem och texter tryckta i branschtidningar om belöningssystems utforming i bilbranschen. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fler bakomliggande faktorer som pÄverkar belöningssystemet Àn bara strategiskt tÀnkande och agentproblematik.

Vid prismÀtning av varukorg har det framkommit att prisnivÄ mellan de olika butikerna betydligt skiljer Ät, mellan 17 ? 47 % lÀgre genomsnittspris för varukorgen pÄ Lidl Àn hos de andra dagligvaruhandlarna. DÄ konkurrenternas priser Àr en av de faktorer som pÄverkar prissÀttningen Àr det rimligt att tro att en nyetablering av en lÄgpriskedja pÄ den lokala marknaden ökar prispressen och dÀrmed fÄr en priseffekt pÄ hela marknaden speciellt nÀr priserna sÄ mycket skiljer Ät som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lÄgpriskedja kommer att aktualisera en rad frÄgor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stÀrks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sÀtta press pÄ sina leverantörer sÄ att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt nÀr det handlar om de smÄ/lokala leverantörerna.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Vid ett företagsförvÀrv mÄste bÄda företagets anstÀllda integreras, sÄ att respektive expertkunskap kommer bÄda företagen tillgodo. FrÄgor rörande hur anstÀllda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregÄr uppköpet. I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvÀrv och integration av det uppköpta företagets anstÀllda, samt om organisationskulturen pÄverkar integrationsprocessen. UtifrÄn ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvÀrv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader stÀlls dels mot befintliga teorier, som fokuserar pÄ tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sÀtt att hantera integrationsprocessen.

Genom en omfattande teoristudie fann vi ett flertal teoribildningar inom Àmnet, teoribildningar som pÄ olika sÀtt berörde gruppers utveckling sÄvÀl som den individuella utvecklingen. Vi fann att individens utveckling Àr starkt förknippad med teamets utveckling varför sjÀlvinsikt Àr av stor betydelse för teamets utveckling, Carl Gustav Jungs teorier om den introverta/extroverta mÀnniskan har sÄledes stor betydelse inom detta omrÄde. Andra dominerande aktörer inom teoristudien Àr Schutz och hans FIRO ? modell som berör hur sociala behov sÄsom tillhörighet, kontroll och samhörighet pÄverkar gruppen under olika faser. Vidare Àr JohariŽs fönster av stor betydelse, Joseph Lufts och Harry Inghams modell av vÄr personlighet Àr vÀl kÀnd för alla som arbetar inom denna genre.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

Bemanningsbranschen har de senaste Ären fÄtt utstÄ mycket kritik för sin hantering av personalen. Detsamma gÀller dock inte för konsultbranschen, detta trots att man delar grundkonceptet; att hyra ut personal. PersonalomsÀttningen inom bemanningsbranschen Àr vÀldigt hög vilket möjligen kan peka pÄ att kritiken mot branschen Àr berÀttigad. Men hur hanterar bemanningsföretagen personal som alltid Àr ute pÄ uppdrag och hur kommer det sig att konsultbranschen som har samma situation ÀndÄ fÄtt ett betydligt bÀttre rykte?Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur hanteringen av personal och personalomsÀttning inom bemanningsbranschen och konsultbranschen ser ut samt att om det finns likheter som strÀcker sig förbi grundkonceptet; att bÄda hyr ut personal.För att svara pÄ detta har intervjuer genomförts med bemanningsföretaget Uniflex och konsultföretaget Crescore.

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i sÄ fall nÄgot att göra med debatten om dÄlig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han Àr samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker Àven identifiera potentiella kÀllor i verksamheten för effektivitetsförbÀttringar och kostnadseffektivisering.Teorin som anvÀnds till att lösa uppgiften hÀrstammar frÄn: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissÀttningsteori. Det empiriska materialet har samlats in frÄn 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i SmÄland, VÀsterbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades tvÄ grupper av skogs-maskinföretagare, dÀr den ena gruppen speciellt lÀmpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

DÄ lönsamheten inom storköksbranschen varit relativt lÄg de senaste Ären sÄ efterfrÄgade sÄvÀl tillverkare som grossister men framförallt personalrestauranger en utredning om ifall det Àr möjligt förbÀttra lönsamheten inom branschen genom att anvÀnda mer förÀdlade livsmedel. Tidigare studier inom Àmnet har gjorts men i begrÀnsat antal och dÄ har frÀmst pÄverkan pÄ kundtillfredsstÀllelse, svinn, förÀndring av logistik och personalförÀndringar beaktats. VÄr studie har dÀremot fokuserat pÄ huruvida en övergÄng mot mer förberedda livsmedel pÄverkar den ekonomiska lönsamheten eller ej. Resultatet som berÀknats Àr ett absolut tal vilket innebÀr att vÄr uppsats bidrar med den finansiella information som tidigare saknats gÀllande den ekonomiska lönsamhetens pÄverkan vid en övergÄng. Uppsatsens syfte var att utreda hur en personalrestaurangs lönsamhet pÄverkas av en övergÄng till mer förberedda livsmedel och studera vilka hinder som kan uppstÄ vid en eventuell övergÄng..

Projektets syfte Àr att kartlÀgga den kylda livsmedelsdistributionen frÄn producent framtill butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den Àr behÀftadmed.Kylda livsmedel Àr beroende av att vistas i och hÄlla rÀtt temperatur. Detta för attönskad sÄ stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns ingaundersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilkatemperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje ledtittar endast pÄ sitt flöde och risk för suboptimering uppstÄr.VÄr kartlÀggning baseras pÄ intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andrapersoner med erfarenheter och kunskaper inom omrÄdet. Vi har Àven tagit del avrapporter som gjorts och artiklar som skrivits inom kylkedjeproblematik.

Detta arbete syftade pÄ att undersöka det industriella inköpsbeteendet hos företag inom exponeringsbranschen (företag som sÀljer en skylt av nÄgot slag). Rapporten beskriver företaget Södra SkogsÀgarna och deras nylanserade produkt DuraPulp, som har plastliknande egenskaper och som Àr tÀnkt att ersÀtta de plastskyltar som finns i butiker. Rapporten bygger pÄ teorier om det industriella inköpsbeteendet. Företagen, Systemtext, HL Display och Antalis, som blev intervjuade Àr bland de största inom branschen för exponeringsprodukter. Företagen identifierades som lÀmpliga för rapporten eftersom branschkunniga personer som intervjuades rekommenderade dem.