Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Uppsatsen pÄbörjades med den senaste PISA-undersökningen i Ätanke, dÀr den nedÄtgÄende trenden vad gÀller lÀsförmÄga var nÄgot som behövde problematiseras. MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma ÀmneslÀrare förhÄller sig till lÀsförstÄelseutveckling och hur ÀmneslÀrares förhÄllningssÀtt kan förklaras i relation till tidigare forskning.Syftet mynnar ut i följande frÄgestÀllningar:Vilken roll anser lÀrarna att lÀsförstÄelsen har för undervisningen i skolan?Vilken lÀspedagogik ger ÀmneslÀrarna uttryck för?Vilka lÀsundervisningsmodeller, om nÄgra, arbetar ÀmneslÀrarna med?Studien antar en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna har genomförts med aktiva ÀmneslÀrare frÄn olika högstadieskolor i Halmstad Kommun. Resultaten visar att ÀmneslÀrarna var överens i sin syn pÄ lÀsundervisningen i skolan som ett Àmnesövergripande Àmne och att goda resultat i skolan stÄr i direkt relation till god lÀsförmÄga.

Den hÀr studien gjordes för att undersöka om lÀrare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmÄga och fysisk aktivitet i skolan. Den baseras pÄ en enkÀtundersökning som gjorts i Ärskurserna 1-5 pÄ sju olika skolor i nÀromrÄdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk aktivitet i skolan och lÀrarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmÄga, vilket Àven kopplats samman med tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden. Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain..

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Det har blivit ett hÄrdare och egocentrerat klimat i samhÀllet. Enligt statliga rapporter mÄr mÄnga unga dÄligt idag. För att förbÀttra ungdomars psykiska hÀlsa och vÀlmÄende rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET Àr en metod som handlar om social och emotionell trÀning i skolan och den Àr till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrÄn lÀrares erfarenheter och Äsikter.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Syftet Àr att fÄ insikt i om skÀrmfÄngad video kan vara ett komplement till undervisningen? Vad kan det erbjuda eleverna i form av anpassning av undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov? Hur kan det utformas för att komplettera undervisningen? Detta arbete beskriver vad forskning och undersökning pÄ omrÄdet kommit fram till och vad regelverken i skolan sÀger. Jag har med hjÀlp av sex utvalda elever genomfört kvalitativa intervjuer för att bringa svar pÄ mina frÄgor. Sammanfattningsvis kom jag fram till att skÀrmfÄngad video Àr ett utmÀrkt komplement i datoriserade hantverksmÀssiga kurser som webbdesign, men det krÀvs att lÀrarrollen utvecklas. Eleven erbjuds en individuell studietakt och anpassning till dennes förutsÀttningar och behov. SkÀrmfÄngad video skall utformas efter elevernas krav pÄ god bild och ljudkvalité.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

Uppsatsen behandlar nÄgra personers upplevelser av att ta emot ett sÀrskilt stöd i skolan, i förhÄllande till samhÀllets syn pÄ norm och avvikelse frÄn norm. Undersökningens syfte Àr att ge en vidgad förstÄelse, frÄn ett inifrÄnperspektiv, hur det kan upplevas att ta emot sÀrskilt stöd i skolan samt hur dessa personer upplever omgivningens syn pÄ att de tar emot ett sÀrskilt stöd. Fokus har legat pÄ stigmatiserande konsekvenser av att avvika frÄn norm. ForskningsfrÄgorna Àr:? Vilka insatser kan bidra till en kÀnsla av utpekande och/eller uteslutning?? Hur uppfattar elever att ha ett sÀrskilt stöd i skolan?? Hur uppfattar elever med sÀrskilt stöd omgivningens reaktioner?För att uppnÄ undersökningens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT Àr, och ta reda pÄ om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbÀttras med hjÀlp av KBT. VÄra forskningsfrÄgor behandlar: Vad Àr kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsÀttningar krÀvs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? NÀr kan det vara lÀmpligt att pedagogerna i skolan anvÀnder sig av KBT? Hur anvÀnder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka förvÀntningar och erfarenheter förÀldrarna har gÀllande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett förÀldraperspektiv sÄ vill vi skapa en förstÄelse för hur förÀldrar tÀnker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frÄgor som undersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur upplever förÀldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser förÀldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser förÀldrarna att de har i barnens skolgÄng??, ?Upplever förÀldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen Àr ett utskick av enkÀter till ca 60 barns förÀldrar pÄ tre olika skolor i sydvÀstra SkÄne.