Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT Àr, och ta reda pÄ om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbÀttras med hjÀlp av KBT. VÄra forskningsfrÄgor behandlar: Vad Àr kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsÀttningar krÀvs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? NÀr kan det vara lÀmpligt att pedagogerna i skolan anvÀnder sig av KBT? Hur anvÀnder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka förvÀntningar och erfarenheter förÀldrarna har gÀllande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett förÀldraperspektiv sÄ vill vi skapa en förstÄelse för hur förÀldrar tÀnker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frÄgor som undersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur upplever förÀldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser förÀldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser förÀldrarna att de har i barnens skolgÄng??, ?Upplever förÀldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen Àr ett utskick av enkÀter till ca 60 barns förÀldrar pÄ tre olika skolor i sydvÀstra SkÄne.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda pÄ om dansen bör komma in i grundskolans tidigare Är för att fÄnga upp pojkarna och Àven försöka lyfta fram vilka förutsÀttningar som krÀvs för en bra dansundervisning. Syftet Àr ocksÄ att kunna förstÄ och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och vill under studiens gÄng försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgÀnglig och intressant Àven för pojkarna. Den dans som det talas om hÀr Àr konstnÀrlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ instÀllning till dansundervisning, nÀr det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv instÀllning hos pojkar under sjÀlva danslektionen. För att fÄnga pojkarnas intresse dÄ det gÀller dans i skolan sÄ har det i studier visats att det krÀvs en danspedagog som hÄller i dansundervisningen, dÄ pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga Ären och ?attackerar? dans olika krÀvs det nÄgon utbildat i Àmnet som kan lÀgga upp undervisningen sÄ den anpassas Àven till pojkarna.

Den hÀr uppsatsen behandlar Àmnet traditioner och högtider i skolan, men Àven hur tvÄ skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan Àr och har varit ett debatterat Àmne dÄ Sverige mer och mer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta innebÀr att förÀndringar i skolan sker dÄ den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mÄngfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar ocksÄ elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser pÄförhÄllandet mellan svenskan, engelskan och de frÀmmande sprÄken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att lÀsa svenska iskolan och sÀtta svenskan i förhÄllande till andra sprÄk, framförallt engelskan.Jag ville ocksÄ undersöka lÀrarnas syn pÄ sprÄkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lÀrarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna sÀga nÄgot om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara pÄ mina frÄgor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frÄnvÀstra och centrala Göteborg. Jag intervjuade Àven sprÄklÀrare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan frÄn vÀstra Göteborg ansÄg att engelskan var det viktigastesprÄket i skolan medan man i centrala Göteborg ansÄg att svenskan var detviktigaste sprÄket.

VÄr C-uppsats har varit inriktad pÄ att undersöka etableringen av Alnour International School i LuleÄ höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola dÀr eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska sprÄk. Syftet var att, ur bÄde ett religiöst och samhÀllsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motstÄndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshÀmtande metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med tvÄ personer som Àr kunniga inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Uppsatsens innehÄll Àr grundat pÄ rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade pÄ ett antal brister som behövde ÄtgÀrdas och som Skolverket ansÄg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gÄtt ut grundskolan med fullstÀndiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad pÄ de vuxnas syn pÄ skolan, dÀrför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i Är 1 pÄ gymnasiet dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. De brister som Àr tydligast enligt elevernas svar Àr: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur skolledare respektive kommunpolitiker vÀljer att definiera entreprenöriellt lÀrande samt entreprenörskap i skolan. Det vi undersöker Àr, dels om det skiljer sig i definieringen men Àven vad entreprenöriellt lÀrande och entreprenörskap i skolan kan sÀgas stÄ för i en vidare mening..

Syftet med uppsatsen Àr att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rÀttvisa och social trÀning kan tillÀmpas i grupper med flera olika förstasprÄk. I min studie undersöker jag hur en lÀrare förhÄller sig till dessa tvÄ strategiska principer vid arbetet med flersprÄkighet som resurs i en femteklass. Jag har anvÀnt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestÄende av observation, enkÀt och intervju. Resultatet visar att lÀrarens arbete till stor del tar fasta pÄ Garcías tvÄ strategiska principer. LÀraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras sprÄk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flersprÄkigt perspektiv med fokus pÄ positiv förstÀrkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur pÄ andra sprÄk.