AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda pÄ om dansen bör komma in i grundskolans tidigare Är för att fÄnga upp pojkarna och Àven försöka lyfta fram vilka förutsÀttningar som krÀvs för en bra dansundervisning. Syftet Àr ocksÄ att kunna förstÄ och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och vill under studiens gÄng försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgÀnglig och intressant Àven för pojkarna. Den dans som det talas om hÀr Àr konstnÀrlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ instÀllning till dansundervisning, nÀr det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv instÀllning hos pojkar under sjÀlva danslektionen. För att fÄnga pojkarnas intresse dÄ det gÀller dans i skolan sÄ har det i studier visats att det krÀvs en danspedagog som hÄller i dansundervisningen, dÄ pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga Ären och ?attackerar? dans olika krÀvs det nÄgon utbildat i Àmnet som kan lÀgga upp undervisningen sÄ den anpassas Àven till pojkarna.

Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.

Den hÀr uppsatsen behandlar Àmnet traditioner och högtider i skolan, men Àven hur tvÄ skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan Àr och har varit ett debatterat Àmne dÄ Sverige mer och mer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta innebÀr att förÀndringar i skolan sker dÄ den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mÄngfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar ocksÄ elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser pÄförhÄllandet mellan svenskan, engelskan och de frÀmmande sprÄken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att lÀsa svenska iskolan och sÀtta svenskan i förhÄllande till andra sprÄk, framförallt engelskan.Jag ville ocksÄ undersöka lÀrarnas syn pÄ sprÄkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lÀrarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna sÀga nÄgot om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara pÄ mina frÄgor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frÄnvÀstra och centrala Göteborg. Jag intervjuade Àven sprÄklÀrare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan frÄn vÀstra Göteborg ansÄg att engelskan var det viktigastesprÄket i skolan medan man i centrala Göteborg ansÄg att svenskan var detviktigaste sprÄket.

VÄr C-uppsats har varit inriktad pÄ att undersöka etableringen av Alnour International School i LuleÄ höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola dÀr eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska sprÄk. Syftet var att, ur bÄde ett religiöst och samhÀllsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motstÄndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshÀmtande metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med tvÄ personer som Àr kunniga inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Uppsatsens innehÄll Àr grundat pÄ rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade pÄ ett antal brister som behövde ÄtgÀrdas och som Skolverket ansÄg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gÄtt ut grundskolan med fullstÀndiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad pÄ de vuxnas syn pÄ skolan, dÀrför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i Är 1 pÄ gymnasiet dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. De brister som Àr tydligast enligt elevernas svar Àr: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rÀttvisa och social trÀning kan tillÀmpas i grupper med flera olika förstasprÄk. I min studie undersöker jag hur en lÀrare förhÄller sig till dessa tvÄ strategiska principer vid arbetet med flersprÄkighet som resurs i en femteklass. Jag har anvÀnt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestÄende av observation, enkÀt och intervju. Resultatet visar att lÀrarens arbete till stor del tar fasta pÄ Garcías tvÄ strategiska principer. LÀraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras sprÄk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flersprÄkigt perspektiv med fokus pÄ positiv förstÀrkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur pÄ andra sprÄk.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur skolledare respektive kommunpolitiker vÀljer att definiera entreprenöriellt lÀrande samt entreprenörskap i skolan. Det vi undersöker Àr, dels om det skiljer sig i definieringen men Àven vad entreprenöriellt lÀrande och entreprenörskap i skolan kan sÀgas stÄ för i en vidare mening..

 I skolan anvÀnds olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde anvÀnda sig av ett material som var i stort sÀtt sjÀlvrÀttande! Det syfte vi har för den hÀr studien Àr att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjÀlpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjÀlpa eleverna i sin sprÄk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i tvÄ klasser pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att det Àr möjligt att anvÀnda sig av Montessorimaterial, men att det krÀvs tid i början och att det dÄ mest Àr ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrÄn det data som vi har samlat Àr att materialet kan vara bra att anvÀnda och gÄr att anvÀnda sig av i skolan.

Den ökade rörligheten och internationaliseringen i vÄrt sammhÀlle bör Äterspeglas Àven i skolan. Detta synsÀtt framgÄr av Lpf94. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar utbyten med andra skolor i sverige och utomlands i form av studiebesök och praktik. Undersökningen Àr kvalitativ med enkÀter till elever pÄ tvÄ skolor som genomfört ett nationellt och ett internationellt elevutbyte..

Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.