Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

SYFTET: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka högstadieelevers förestÀllningar om hÀlsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frÄgeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hÀlsoperspektiv?Vad Àr det som gör att eleverna mÄr bra i skolan/Vad upplever eleverna sjÀlva som viktiga hÀlsobestÀmmande faktorer?Hur ser nulÀget ut och hur skulle ett önskat lÀge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vÄrt syfte med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen som har ÄskÄdliggjort elevernas egna förestÀllningar kring hÀlsofenomen i skolmiljön. TjugotvÄ högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Skolan har lÀnge brottats med problem pÄ grund av höga ljudnivÄer. Finns det ÄtgÀrder som kan leda till lÀgre ljudnivÄer i skolans korridorer, och kan dessa ÄtgÀrder relateras till elevernas vÀlbefinnande? I detta arbete undersöker jag vilken instÀllning eleverna har till införande av bakgrundsmusik i skolans korridorer, om den har nÄgon anknytning till deras vÀlbefinnande och om eleverna subjektivt anser att det pÄverkar deras arbete i klassrummet.Eftersom elevrÄdet initierade införandet av bakgrundsmusik behandlas Àven Lpo94 och dess Äsikter om elevdemokrati. Undersökningsmetoden har varit enkÀt och intervju, och eleverna visade sig vara positiva till införandet av bakgrundsmusik..

Ordet stress har i dagens samhÀlle mÄnga olika betydelser och kan anvÀndas till att beskriva mÄnga olika tillstÄnd, bÄde negativa och positiva, genom denna uppsats kan man se att stressen i samhÀllet har ökat och Àven att den har krypigt nerÄt i Äldrarna. Detta har resulterat i att antalet elever som lider av oro, Ängest, magont, huvudvÀrk, trötthet, yrsel m.m. har mer Àn fördubblats. Dessa ohÀlsosamma tillstÄnd Àr ett resultat av vÄrt samhÀlle, alltsÄ ett resultat av lÄngvarig eller negativ stress. Genom denna uppetats kommer Àven frÄgan om hjÀlp och ÄterhÀmtning att behandlas, vilken hjÀlp kan de elever fÄ som lider av stress och vad innebÀr ÄterhÀmtning och varför Àr den sÄ viktig för att vi ska mÄ bra.Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ vad det Àr med skolan som gör att eleverna kÀnner sig stressade och Àven vilken hjÀlp skolan erbjuder de elever som lider av stress.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Den hÀr uppsatsen handlar om mÀn som Àr i en nÄgot ovanlig sits. De Àr nÀmligen i underlÀge numerÀrt och har dessutom i allt fler fall inte sÀrskilt mycket makt. I en skola dÀr merparten av arbetskamraterna Àr kvinnor och chefen dessutom Àr kvinna Àr det rent logiskt sett inte sÄ lÀtt att vara "mannen i huset" pÄ det sÀtt man brukar mena med detta talesÀtt. Hur klarar mÀnnen det?.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

Inkludering Àr en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebÀr Àr komplex och varierar frÄn skola till skola. Syftet med vÄr studie Àr, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan pÄverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer pÄ en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i relevant litteratur och forskning dÀr vi utgick ifrÄn specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad sjÀlvbild och de kÀnde inte att de utvecklades inom matematiken. FrÄn elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.