Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fÄnga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar begrÀnsade vi vÄr undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptÀcka lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder skolan sig av för att kartlÀgga elevers lÀs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vÄrdnadshavare betrÀffande elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter? I vÄr bakgrund presenterades tidigare forskning inom Àmnet. VÄr empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor. VÄra informanter bestod av en lÀrare, en speciallÀrare och en rektor pÄ varje skola.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

SYFTET: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka högstadieelevers förestÀllningar om hÀlsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frÄgeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hÀlsoperspektiv?Vad Àr det som gör att eleverna mÄr bra i skolan/Vad upplever eleverna sjÀlva som viktiga hÀlsobestÀmmande faktorer?Hur ser nulÀget ut och hur skulle ett önskat lÀge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vÄrt syfte med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen som har ÄskÄdliggjort elevernas egna förestÀllningar kring hÀlsofenomen i skolmiljön. TjugotvÄ högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Skolan har lÀnge brottats med problem pÄ grund av höga ljudnivÄer. Finns det ÄtgÀrder som kan leda till lÀgre ljudnivÄer i skolans korridorer, och kan dessa ÄtgÀrder relateras till elevernas vÀlbefinnande? I detta arbete undersöker jag vilken instÀllning eleverna har till införande av bakgrundsmusik i skolans korridorer, om den har nÄgon anknytning till deras vÀlbefinnande och om eleverna subjektivt anser att det pÄverkar deras arbete i klassrummet.Eftersom elevrÄdet initierade införandet av bakgrundsmusik behandlas Àven Lpo94 och dess Äsikter om elevdemokrati. Undersökningsmetoden har varit enkÀt och intervju, och eleverna visade sig vara positiva till införandet av bakgrundsmusik..

Ordet stress har i dagens samhÀlle mÄnga olika betydelser och kan anvÀndas till att beskriva mÄnga olika tillstÄnd, bÄde negativa och positiva, genom denna uppsats kan man se att stressen i samhÀllet har ökat och Àven att den har krypigt nerÄt i Äldrarna. Detta har resulterat i att antalet elever som lider av oro, Ängest, magont, huvudvÀrk, trötthet, yrsel m.m. har mer Àn fördubblats. Dessa ohÀlsosamma tillstÄnd Àr ett resultat av vÄrt samhÀlle, alltsÄ ett resultat av lÄngvarig eller negativ stress. Genom denna uppetats kommer Àven frÄgan om hjÀlp och ÄterhÀmtning att behandlas, vilken hjÀlp kan de elever fÄ som lider av stress och vad innebÀr ÄterhÀmtning och varför Àr den sÄ viktig för att vi ska mÄ bra.Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ vad det Àr med skolan som gör att eleverna kÀnner sig stressade och Àven vilken hjÀlp skolan erbjuder de elever som lider av stress.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Den hÀr uppsatsen handlar om mÀn som Àr i en nÄgot ovanlig sits. De Àr nÀmligen i underlÀge numerÀrt och har dessutom i allt fler fall inte sÀrskilt mycket makt. I en skola dÀr merparten av arbetskamraterna Àr kvinnor och chefen dessutom Àr kvinna Àr det rent logiskt sett inte sÄ lÀtt att vara "mannen i huset" pÄ det sÀtt man brukar mena med detta talesÀtt. Hur klarar mÀnnen det?.