Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn intervju- och enkÀtsvar frÄn pedagoger i förskola och skola fÄ kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de anvÀnder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda pÄ vilka önskningar och visioner vÄra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? VÄr metod Àr att genomföra kvantitativa enkÀtundersökningar för att sedan gÄ vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vÄrt arbete har vi utifrÄn litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rÀdsla hos pedagoger i att arbeta pÄ nya sÀtt som man inte behÀrskar eller Àr van vid.

Syftet med denna undersökning Àr att se om lönen skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero pÄ skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta pÄ variablerna utbildning, Älder, anstÀllningstid, befattning och institution.De data som anvÀndes i undersökningen bestÄr av lönestatistik som hÀmtats frÄn Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanstÀllda pÄ skolan samt deras lön, befattning, Älder, ÀmnesomrÄde och antal yrkesverksamma Är pÄ skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anstÀllda pÄ skolan Àr kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lÀrare trots att tjÀnsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben pÄ skolan. Majoriteten av lÀrarna pÄ skolan visar sig vara mÀn, mÀn har i genomsnitt högre inkomster Àn kvinnor pÄ Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte pÄ kön, dÄ variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad elever vill kunna pÄverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i Ärskurs fem pÄ en F-6 skola i Sverige har vi fÄtt reda pÄ vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna frÀmst vill ha inflytande över Àr den yttre miljön men att möjligheten att pÄverka i skolan inte Àr stor, speciellt inte i elevernas egen inlÀrningsprocess.  VÄr slutsats Àr att elever inte undervisas tillrÀckligt mycket i den demokratiska processen och dÀrför inte har tillrÀcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rÀtt till enligt skollagen och Lpo94..

Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jĂ€mföra rektors respektive specialpedagogens syn pĂ„ specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. UtifrĂ„n detta syfte stĂ€lls frĂ„gor som: Vilken Ă€r specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingĂ„r i skolan ledningsgrupp? Hur pĂ„verkar specialpedagogen skolans syn pĂ„ individanpassningen i skolan? Hur pĂ„verkar specialpedagogen skolans syn pĂ„ integration/segregation? Och vem Ă€ger specialpedagogiken pĂ„ skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger pĂ„ tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse pĂ„ dessa skolor.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Det hÀr examensarbetet handlar om förtroendearbetstiden och skolan. Det har haft sin upprinnelse ur avtalsrörelsen 2010, dÀr lÀrarnas arbetstider under vÄren varit en mycket omdiskuterad frÄga. Mot bakgrund av de olika argument för större respektive mindre reglering av arbetstid för lÀrare som förts fram av de centrala avtalsorganisationerna, har jag velat överföra frÄgan till vetenskapssfÀren för att fÄ svar pÄ vilken betydelse förtroendearbetstiden kan ha för lÀrarna och skolan. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur som metod för att besvara frÄgestÀllningen. Genom litteraturen ges flera exempel pÄ att effekterna av flexibiliteten som förtroendearbetstiden ger, upplevs som goda med sociala vinster och ökad egenkontroll samt större anpassbarhet över fritiden.

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever pÄ bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan Ärskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts pÄ tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever frÄn Ärskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjÀlp av enkÀt vid tre olika tillfÀllen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation Àr vÀldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang frÄn lÀrarna och Àr intresserade lektionerna.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka utröna vilka förvÀntningar och krav skolan stÀller pÄ förÀldrarna gÀllande deras engagemang för sina barns skolgÄng, samt föra en analytisk diskussion gÀllande om kraven och förvÀntningarna Àr rimliga eller ej. Sex grundskolelÀrare intevjuades och resultatet visar att lÀrarna i olika hög grad stÀller krav eller har önskningar om att förÀldrarna ska samarbeta med skolan. För lÀrarna innebar samarbetet att förÀldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina lÀxor, rapporterar frÄnvaro samt Àr öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats Àr att det samarbete som lÀrarna beskriver kan anses rimligt att förÀldrarna stÀller upp pÄ, i den mÄn de kan, eftersom det gynnar eleverna. LÀrarna sÄg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist pÄ resurser.

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ högstadieelevers syn gentemot islam och muslimer pÄ ett antal skolor i GÀvle. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde sedan att intervjua sex pedagoger frÄn tre olika skolor med kunskap och erfarenhet inom Àmnet jag avsÄg undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika omrÄden, varav resultaten ocksÄ Àr redovisade inom dessa omrÄden. En del fokus har legat pÄ hur pedagogerna uppfattar elevernas syn pÄ islam, samt hur den speglas i skolans miljö.

I detta examensarbete har jag frÀmst försökt besvara tvÄ olika frÄgestÀllningar: Vad anser lÀrare pÄ högstadiet om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete i skolan? Och anvÀnds nÄgra metoder för att jobba med jÀmstÀlldhet och i sÄ fall vilka?        För att besvara dessa frÄgor valde jag att skicka ut enkÀter till 91 yrkesverksamma högstadielÀrare i Karlstads och TrollhÀttans kommun. Av dessa 91 enkÀter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansÄg sig dagligen eller flera gÄnger i veckan jobba medvetet med att frÀmja jÀmstÀlldheten i skolan och att 80% av lÀrarna har uppfattningen om att pedagoger pÄ högstadiet i allmÀnhet tycker att jÀmstÀlldhetsarbetet Àr viktigt. Men det framkom ocksÄ att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller lÀroplanernas mÄl om jÀmstÀlldhet och att 77.7 % anser att de har fÄtt för lite utbildning inom omrÄdet. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel pÄ olika metoder som de anvÀnde sig av för att frÀmja jÀmstÀlldheten i skolan..

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Syftet med denna studie Àr att förstÄ fyra gymnasieelevers attityder till nÀrvaro och frÄnvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om bÄde nÀrvaro och frÄnvaro som fenomen och tar reda pÄ varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestÄende av fyra elevintervjuer frÄn fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs Äterkommande teman som har att göra med elevernas attityder till nÀrvaro och frÄnvaro. NÄgra exempel pÄ sÄdana teman Àr: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans vÀrde för eleven, skolans innehÄll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.