Diskussionen om disciplin, menar vi, har prÀglat mycket av de senaste Ärens skoldebatt. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lÀrare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nÀmnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillrÀckligt med stöd för lÀrare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket krÀver. Dock rÄder det skillnad mellan gÀllande skollag som endast innehÄller fÄ föreskrifter rörande lÀrares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lÀrare ett större mandat att skapa disciplin..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

SamhÀllsutvecklingen medför förÀndringar i hur mÀnniskor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrÄgasÀtts i allt snabbare takt idag Àn tidigare. Den kulturella moderniseringen pÄverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en kÀnslig livsfas dÀr de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fÄtt en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan Àven till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag sjÀlvkÀnsla ligger mÄnga gÄnger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar pÄ sistone.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

LÀxor Àr ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att mÄnga har positiva minnen utav lÀxor frÄn sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vÄrt samhÀlle Àr det inte sÄ vanligt att mÀnniskor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. SÄ ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda pÄ hur lÀrare motiverar anvÀndandet av lÀxor. Samt hur man resonerar generellt kring Àmnet lÀxor.

InternetanvÀndande Àr idag vardag för mÄnga barn och unga. Barnen Àr medlemmar pÄ och anvÀnder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt anvÀnder snabbmeddelandeklienter sÄsom msn. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur 41 stycken tolvÄringar pÄ en skola belÀgen i en mindre ort i SkÄne anvÀnder internet, bÄde hemma och i skolan samt att ta reda pÄ hur skolan anvÀnder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvÄringarna om internet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes enkÀter med 41 stycken tolvÄringar samt intervjuer med deras lÀrare och rektor. I enkÀtundersökningen framgÄr det att en övervÀgande del av tolvÄringar bÄde har dator och internet hemma samt att mÄnga av dessa surfar helt sjÀlv.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda pÄ vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gÀller bildÀmnet, samt genom intervjuer med lÀrare ta reda pÄ hur de arbetar med bildÀmnet i skolan. FrÄgeformuleringarna som jag anvÀnt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsÀtt som vi idag har pÄ bild som ett kommunikativt Àmne? Varför Àr det viktigt att arbeta med bildÀmnet i skolan? och hur arbetar nÄgra lÀrare pÄ fÀltet med bildintegration, vad vill de uppnÄ och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har bÄde kÀnslomÀssiga och kognitiva motiv, vilka hjÀlper barnet att organisera kÀnslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framstÀlla med bilder. Jag har ocksÄ kommit fram till att bilden Àr av stor betydelse för inlÀrning av olika kunskapsomrÄden och för utveckling av kommunikation.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.

Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgĂ„ng och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gĂ„ dĂ€r. Tanken Ă€r att elevernas svar kan ligga till grund för förslag pĂ„ förbĂ€ttringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgĂ„ngspunkt tas frĂ„n fenomenografiska perspektiv pĂ„ lĂ€rande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förĂ€ndringen av lĂ€rarens stĂ€llning finner jag relevant för min undersökning. Även jĂ€mförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som Ă€r en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har kĂ€nts relevant att koppla ihop med min undersökning.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers sprÄkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte ocksÄ om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom sprÄksvaga barnen/elever och om miljön kan vara sprÄkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre frÄn förskolan och tre frÄn skolan. För att samla data till undersökningen anvÀnde jag mig av öppna intervjufrÄgor. Resultatet visar pÄ att pedagoger Àr medvetna om barns sprÄkutveckling, men har dÄlig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att fÄr en bÀttre sprÄkutveckling. De pedagoger som har tillgÄng till specialpedagog kÀnner att de fÄr stöd av denna för att kunna arbeta med sprÄkförsenade barn. Om barnet Àr knutet till en logoped kan pedagogerna oftast fÄ tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha vÀldigt stor betydelse för sprÄklig stimulans.

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrĂ„n personalens perspektiv. Studien utgĂ„r frĂ„n en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans vĂ€rld i eller i nĂ€rheten av VĂ€xjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor anvĂ€nder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker Ă€ven arbeta pĂ„ positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strĂ€var efter en nĂ€ra och bra relation till förĂ€ldrarna.

SammandragDen hÀr uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer för att försöka ta reda pÄ vad elever har för mÄl nÀr de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga lÀraren? Det jag kom fram till Àr att det varierar vÀldigt mycket. MÄnga elever jagar betyg och dÄ framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga lÀraren och eventuellt fÄ ett godkÀnt betyg med minimal arbetsinsats. VÀldigt mÄnga elever har ocksÄ ganska smÄ förvÀntningar inför en uppgift i skolan.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmÀnhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrÄn genus och Ärskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i Ärskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀtundersökning med pÄstÄenden som respondenten skulle ta stÀllning till. EnkÀtundersökningen var uppdelad pÄ tvÄ delar dÀr en del behandlade elevernas attityd till dans i allmÀnhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv instÀllning till dans i allmÀnhet och dansundervisningen i skolan.

Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.