I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet Àr att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock frÄn det treÄriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkÀt till 76 yrkeslÀrare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det Àr den praktiska kunskapen och den sociala förmÄgan som Àr det viktigaste.

I vÄr studie avser vi söka svar pÄ vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det Àr en sociologisk studie dÀr vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar Àven hur elever umgÄs, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, dÀr vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument anvÀnder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

I vĂ€stvĂ€rlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lĂ€r oss att lĂ€sa bilder pĂ„ samma sĂ€tt som vi lĂ€r oss lĂ€sa en bok. Hur Ă€r det med studeranden som aldrig gĂ„tt i skolan? Möter de nĂ„gra bilder och lĂ€r de sig att tolka dem? Är sfi-lĂ€rare medvetna om vilka bilder man bör anvĂ€nda i skolan och anvĂ€nder sig alfabetiseringslĂ€rar av ?enklare? bilder i sin undervisning jĂ€mfört med andra lĂ€rare?Studien har haft en kvalitativ utgĂ„ngspunkt med intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever. Det har visat sig att lĂ€rare i alfabetiseringsklasser i större utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av ?enkla? bilder Ă€n vad lĂ€rare i andra klasser gör.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Varför stannar mÄnga skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete gÄr betydligt lÄngsammare. UtifrÄn en fallstudie pÄ en F-9 skola undersöks lÀrares och skolledares förestÀllningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till vÀl fungerande team. Vem eller vad Àr det som hindrar?.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbÀttras genom att ge dem förberedande trÀning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Ärskurs 8. Eleverna fick arbeta i pÄ fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka tvÄ grupper i varje klass.

MĂ„let med studien Ă€r att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus Ă€r ungdomar i 13-15 Ă„rs Ă„lder dĂ€r jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lĂ€rare i skolan) och depressiva symptom. För Ă€ndamĂ„letanvĂ€nds data frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie vid Örebro Universitet omvĂ€lmĂ„ende bland Ă„rskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvĂ€rsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieĂ€r att för att pĂ„verka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sĂ€tt som ungdomar ser pĂ„ sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld..

SAMMANFATTNINGBakgrundFetma Àr ett folkhÀlsoproblem som har ökat i hela vÀrlden och utgör ett hot mot folkhÀlsan.Fetma drabbar vuxna sÄvÀl barn och Àr en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det Àr betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samrÄd med barnens förÀldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. PÄ samhÀllsnivÄ genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvÄrdskostnaderna för hela samhÀllet.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör omrÄdet. Efter 16 framtagna artiklar, frÄn databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska vÀrden vilka skolan förvÀntas förmedla och fostra efter. Dessa vÀrden Àr mÀnniskans egenvÀrde, alla mÀnniskors lika vÀrde, mÀnniskolivets okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, och solidaritet mellan mÀnniskor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats pÄ vilka sÀtt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa vÀrden. Jag argumenterar att vÀrdegrunden, som formulerad i lÀroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrÄn en filosofisk analys inte Àr koherent. Jag diskuterar vidare vad detta fÄr för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslÄr ett kritiskt och filosofiskt förhÄllningssÀtt till arbetet med vÀrdegrunden.

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker sÄ fÄ anmÀlningar gÀllande tvÄngsÀktenskap bland ungdomar mellan Äldrarna 15-20 Är. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vÀnda sig för att söka hjÀlp och stöd om de riskerar att utsÀttas för tvÄngsÀktenskap och om familjestrukturen kan ha en pÄverkan pÄ att det sker sÄ fÄ anmÀlningar. DÄ skolan Àr en central arena dÀr individens rÀttigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frÄgor men ocksÄ hur skolan kan anvÀndas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvÄngsÀktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom Àmnet har vi anvÀnt oss av olika litteratur sÄ som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.    Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin anvÀnds för att undersöka om familjestrukturen kan ha en pÄverkan pÄ individens val av att göra en anmÀlan.