Syftet med denna studie Àr att förstÄ fyra gymnasieelevers attityder till nÀrvaro och frÄnvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om bÄde nÀrvaro och frÄnvaro som fenomen och tar reda pÄ varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestÄende av fyra elevintervjuer frÄn fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs Äterkommande teman som har att göra med elevernas attityder till nÀrvaro och frÄnvaro. NÄgra exempel pÄ sÄdana teman Àr: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans vÀrde för eleven, skolans innehÄll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet Àr att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock frÄn det treÄriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkÀt till 76 yrkeslÀrare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det Àr den praktiska kunskapen och den sociala förmÄgan som Àr det viktigaste.

I vÄr studie avser vi söka svar pÄ vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det Àr en sociologisk studie dÀr vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar Àven hur elever umgÄs, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, dÀr vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument anvÀnder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

I vĂ€stvĂ€rlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lĂ€r oss att lĂ€sa bilder pĂ„ samma sĂ€tt som vi lĂ€r oss lĂ€sa en bok. Hur Ă€r det med studeranden som aldrig gĂ„tt i skolan? Möter de nĂ„gra bilder och lĂ€r de sig att tolka dem? Är sfi-lĂ€rare medvetna om vilka bilder man bör anvĂ€nda i skolan och anvĂ€nder sig alfabetiseringslĂ€rar av ?enklare? bilder i sin undervisning jĂ€mfört med andra lĂ€rare?Studien har haft en kvalitativ utgĂ„ngspunkt med intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever. Det har visat sig att lĂ€rare i alfabetiseringsklasser i större utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av ?enkla? bilder Ă€n vad lĂ€rare i andra klasser gör.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Varför stannar mÄnga skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete gÄr betydligt lÄngsammare. UtifrÄn en fallstudie pÄ en F-9 skola undersöks lÀrares och skolledares förestÀllningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till vÀl fungerande team. Vem eller vad Àr det som hindrar?.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbÀttras genom att ge dem förberedande trÀning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Ärskurs 8. Eleverna fick arbeta i pÄ fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka tvÄ grupper i varje klass.

MĂ„let med studien Ă€r att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus Ă€r ungdomar i 13-15 Ă„rs Ă„lder dĂ€r jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lĂ€rare i skolan) och depressiva symptom. För Ă€ndamĂ„letanvĂ€nds data frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie vid Örebro Universitet omvĂ€lmĂ„ende bland Ă„rskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvĂ€rsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieĂ€r att för att pĂ„verka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sĂ€tt som ungdomar ser pĂ„ sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld..

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

SAMMANFATTNINGBakgrundFetma Àr ett folkhÀlsoproblem som har ökat i hela vÀrlden och utgör ett hot mot folkhÀlsan.Fetma drabbar vuxna sÄvÀl barn och Àr en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det Àr betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samrÄd med barnens förÀldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. PÄ samhÀllsnivÄ genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvÄrdskostnaderna för hela samhÀllet.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör omrÄdet. Efter 16 framtagna artiklar, frÄn databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.