Syftet med vÄr studie var att identifiera nÄgra centrala utmaningar och problem i förstÄelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn pÄ lÀrande och kunskap. Det Àr en kvalitativ studie som Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i Ärskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att frÄga barnen vad som Àr roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde Àven att frÄga om vad barnen tyckte var trÄkigt i skolan för att se vad barnen ansÄg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lÀrande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som vÀsentlig för deras framtid.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan arbeta för att följa elevens matematikutveckling och hur skolan kan identifiera och kartlÀgga elever i matematiksvÄrigheter i skolÄr 1-5. Med hjÀlp av litteratur och aktuella forskningsrapporter sökte vi kunskap om utvecklingsprocessen i matematik, orsaker till matematiksvÄrigheter och olika kartlÀggningsmetoder. I vÄr kvalitativa studie ville vi Àven ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen hade i detta arbete. Det Àr viktigt att följa elevernas matematikutveckling och tidigt upptÀcka deras starka och svaga sidor, för att kunna ge dem rÀtt bemötande. Resultaten frÄn vÄr studie visade att det i första hand var klasslÀrarnas uppgift att följa elevernas matematiska utveckling och dÀrmed upptÀcka och identifiera elever i matematiksvÄrigheter.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ lÀrarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv pÄ lÀrarens arbete med detta. Hur arbetar lÀrare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever pÄ mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill fÄ förstÄelse hur eleverna upplever omklÀdningsrummen, dÄ det visats att omklÀdningsrummen Àr en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat tvÄ lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. En arbetade pÄ en glesbygdskola och den andra pÄ en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lÀrarna arbetar för att förebygga utsattheten frÀmst i sin undervisning, men Àven under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.

Bakgrund och syfteI dagens samhÀlle gÄr mycket ut pÄ att alla mÀnniskor ska ta för sig, vara utÄtriktade och sociala. SÄ Àven i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förvÀntningar. Den hÀr studien syftar till att ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att vÀxa upp som blyg.  InnehÄllI litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men Àven i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag sjÀlv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare och en person som var mycket blyg i skolan.

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete dÀr tvÄ punkter handlar om skolan. VÄrt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats pÄ ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer pÄ fyra olika skolor och en intervju med en anstÀlld pÄ Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat vÀl dÄ rektorerna inte anvÀnder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete pÄ skolorna..

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, LSV 410, 15 hpÄmne: Svenska sprĂ„ketTermin: VT -15Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

I Lpo 94 stÄr det att skolan ?skall utformas i överensstÀmmelse med grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och att var och en som verkar inom skolan skall frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och respekten för vÄr gemensamma miljö?(Lpo94, s.3). Syftet med denna uppsats var att undersöka mobbning och varför man mobbar och varför man blir mobbad. Jag vill genom detta arbete hitta svar pÄ hur man kan arbeta för att förhindra och stoppa mobbning och vilka lagar man kan anvÀnda sig av för att stoppa mobbning. Mobbning kan drabba vem som helst och nÀr som helst och den har alltid funnits (Björk, 1999).

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka skolans arbete nÀr det gÀller övervikt och fetma hos barn. FrÄgstÀllningarna som skulle uppfylla syftet var:- Vilka riktlinjer har skolan och skolsköterskan för hÀlsoarbetet i skolan?- Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt i skolan?- Vilka insatser görs vid upptÀckt av fetma och övervikt, vilka Àr inblandade i arbetet?- Vilka resurser har skolsköterskan i arbetet med övervikt?MetodStudien bestod av en textanalys och halvstrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor, tre stycken i Stockholm och tre i Norrköping. Urvalskriteriet för skolsköterskorna var att de skulle arbetat som skolsköterska i 4-6 Är och arbetat pÄ en skola med minst 300 elever. Skolan skulle vara frÄn förskolan och uppÄt.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Ledarskapet i skolan Àr omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast pÄ resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan bestÄr i optimal mÄluppfyllelse för alla elever som fÄr sin utbildning dÀr. DÄ har instÀllning och attityder till barn i behov av sÀrskilt stöd en stor betydelse. Det stÀlls höga krav pÄ att skolans pedagoger ser möjligheter att förÀndra miljö, metoder, innehÄll och bemötande om alla elever ska fÄ de förutsÀttningar för mÄluppfyllelse de har rÀtt till. En förutsÀttning Àr att skolan som helhet har en inkluderande instÀllning till sitt arbete med eleverna.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Den hÀr uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om anvÀndandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om anvÀndandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat pÄ förklaringar till varför man vÀljer att anvÀnda yoga i skolan. För att ta reda pÄ barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer anvÀnts. Resultat frÄn intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frÄgestÀllningar.

I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.