Detta arbete Àr en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet Àr att belysa elevernas syn pÄ bedömning och pÄ sÄ sÀtt Àven belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lÀrare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur sÄ har jag kommit fram till att fördelarna med att anvÀnda formativ bedömning har nÄtt ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning sÄ efterfrÄgar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lÀrarna, elevexempel och kontinuitet för att lÀra sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrÄn tvÄ olika perspektiv vilka Àr elev- och lÀrarperspektiv. Undersökningarna i min rapport Àr gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa Àr gjorda genom intervjuer med lÀrare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fÄtt fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de tvÄ perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrÄn de resurser som skolan arbetar med.

I det hÀr arbetet har jag genom en enkÀtundersökning försökt att finna elever som kan sÀga att de har en egen vÀrdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med vÀrderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det Àr vÀldigt fÄ elever som överhuvudtaget kan sÀga att de har en egen vÀrdering. De som sÀger sig ha en egen vÀrdering, upplever att det inte Àr nÄgot som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har ocksÄ jÀmfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet Àr liknande nu som dÄ, trots nya direktiv i nuvarande lÀroplan..

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever upplever skrivmoment i Àmnen dÀr skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien Àr vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stÀmmer överens med lÀrarens syften och mÄl med undervisningen. Undersökningen utgÄr frÄn olika lÀrandeteorier och bygger pÄ tidigare forskning om bl.a. skriftsprÄkets roll i skolan och studier av elevers inlÀrning. Undersökningen Àr av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.Av resultaten kan utlÀsas att förvÀntningarna pÄ, och upplevelserna av, den Àmnesövergripande skrivningen skiljer sig Ät mellan lÀrare och elev.

VÄrt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet Àr uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter nÄgon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, dÄ de Àr pilotskola för denna metod. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. VÄr huvudfrÄga Àr: PÄ vilka sÀtt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har Àven tre stycken underfrÄgor som Àr: Var har pedagogerna hÀmtat inspiration frÄn? MÀrker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke pÄ skolornas olika förutsÀttningar, se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och metoder? Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

I vilken utstrÀckning kan yrkesverksamma KME-lÀrare utöva sitt huvudÀmne i skolan?.

HÄllbar utveckling i skolan? en studie om hur lÀrare arbetar med hÄllbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat pÄ hur lÀrare med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen arbetar med hÄllbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hÄllbar utveckling dÀr de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvÀrmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som stÄr om hÄllbar utveckling i lÀroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur tvÄ olika skolor har arbetat pÄ olika sÀtt med hÄllbar utveckling.Metoden som har anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer dÀr fyra naturvetenskapslÀrare har intervjuats om sin undervisning i hÄllbar utveckling.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda pÄ om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt ÄtgÀrdsprogram pÄ skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt ÄtgÀrdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulÀgesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt ÄtgÀrdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa pÄ skolan..

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara nĂ€ringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som stĂ€lls pĂ„ skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.PĂ„ vĂ„ra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad pĂ„ kvaliteten pĂ„ maten. Det som skillde skolorna mest Ă„t var hur organisationen sĂ„g ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten pĂ„ skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som stĂ„r skrivet i den nya skollagen gĂ€llande skolmaten stĂ€mmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vĂ„r undersökning, men utifrĂ„n skolornas egne förutsĂ€ttningar och resurser. .

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..