Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar pÄ vilken hÀnsyn lÀrare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig pÄ hÀvdar att audiovisuella medier Àr uttrycksmedel som borde fÄ större plats i skolan Àn vad de fÄr idag. Arbetet utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, som valts ut genom svar pÄ enkÀter gÀllande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vÄrt arbete Àr att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundÀr roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare stÀllning Àn vad de har i samhÀllet utanför skolan..

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan underlÀtta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad DAMP innebÀr. Vidare tas de svÄrigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda lÀraren pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper bÄde allmÀnna ÄtgÀrder och mer specifika undervisningsmetoder sÄsom sÀrskild undervisningsgrupp eller sÀrskilt anpassat undervisningsmaterial.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ vad elever i behov av sÀrskilt stöd i Är Ätta och nio vill lÀra sig i engelska. Jag kommer ocksÄ att se hur det stÀmmer detta med kursplanens mÄl och samt hur eleverna vill lÀra sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras pÄ olika sÀtt till exempel med learner autonomy eller nivÄgruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan Àr dock att de har ett gott sjÀlvförtroende. Ett gott sjÀlvförtroende fÄr elever som lyckas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hÀnger ihop. Samt att utifrÄn elevernas kÀnslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gÀller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som lÀser hotell och restaurangprogrammet pÄ en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen Àr att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkÀter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjÀlpa till att klargöra enkÀtresultaten.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur högstadieelever i Äk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers förÀldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi Àmnar Àven granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv pÄ elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehÄller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville ocksÄ se om vi utifrÄn dessa intervjuer kunde dra nÄgra slutsatser om den aktuella skolan hÄller fast vid det traditionella kategoriska arbetssÀttet eller om skolan har anammat det, enligt styrdokumenten, förordade relationella arbetssÀttet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr studie pÄ att elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagogerna Àr förhÄllandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssÀttet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att lÀraren stÀlls inför komplexa situationer nÀr det gÀller arbetet mot antidemokratiska Äsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen Àr sÄledes att försöka synliggöra hur lÀrarens arbete ser ut nÀr det gÀller detta samt eventuella problem denna kan stöta pÄ under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lÀrare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgÄ. Tre SO lÀrare intervjuasocksÄ för att fÄ en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktÀr, dÀr de olika forskningsfrÄgorna knyts samman.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Den hÀr uppsatsen handlar om vad elever i Är fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin lÀsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i faktorer som pÄverkar elevers lÀsupplevelser och hur blivande lÀrare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande lÀsmiljöer frÀmst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger pÄ en enkÀt som 59 elever svarat pÄ. Elever fick i enkÀten svara pÄ frÄgor om deras attityd till böcker, varför barn ska lÀsa böcker och hur deras lÀsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och lÀsning.

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, dÀr utvÀrdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera nÄgot av programmen. Trots att fler elever pÄpekar att skolorna har blivit bÀttre pÄ att arbeta aktivt mot mobbning, sÄ minskar inte antalet mobbade pÄ skolorna (Socialstyrelsen, 2009). VÄr studie syftar till att kartlÀgga hur en skola lyckas nÄ ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan dÀr studien Àr gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram dÀr vi via enkÀter tar reda pÄ om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling. Dessa enkÀter har innehÄllit öppna frÄgor i förhoppning om att fÄ eleverna att tÀnka efter pÄ hur de svarar.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.