Efter 1987 Ärs reform av Àrvdabalken fick efterlevande make arvsrÀtt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, sÄ kallade sÀrkullbarn, fick behÄlla sin omedelbara arvsrÀtt. Syftet med lagÀndringen var dels att stÀrka den efterlevande makens stÀllning sÄ att denne inte skulle behöva flytta frÄn det gemensamma hemmet, dels att skydda sÀrkullbarnets arvsrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagÀndringen fÄtt avsedd effekt samt hur sÀrkullbarnets omedelbara arvsrÀtt pÄverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrÀtt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod anvÀnts vilket innebÀr att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.

Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns grĂ€nser för att peka ut önskad samhĂ€llsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel pĂ„ kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frĂ„gor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med nĂ€rliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. UtifrĂ„n exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhĂ„llande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna stĂ€lls mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstĂ€ders betydelse för samhĂ€llsutveckling i en globaliserad vĂ€rld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de tvĂ„ kommunerna och regionförbundet Östsam har en kĂ€rnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta Ă€n vad kommunerna har rĂ„dighet över. Den gemensamma planen upplevs fĂ„ en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frĂ„gor kring samhĂ€llsutveckling kopplat till stĂ€dernas arbetsmarknadsregioner..

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Titel: ?Hur central Àr kommunikationen inom centrala GU??? en kartlÀggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlÀgga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom mÄlgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll pÄ vad interkommunikation ska anvÀndas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet Àr för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bÀttre om det fanns gemensamma forum dÀr man sjÀlv kan hÀmtainformation. Generellt sett sÄ finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det Àr skapat av individen sjÀlv. Intervjupersonerna efterfrÄgar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Under de senaste tio Ă„ren sĂ„ har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svĂ„rare hĂ€ndelser. En av dessa Ă€r t.ex. polismorden i Malexander dĂ€r tvĂ„ poliser blev skjutna till döds. Dessa hĂ€ndelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlĂ€tta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Syftet Ă€r att faststĂ€lla gemensamma drag och paralleller, som Ă„terfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberĂ€ttelse Ă„terfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kĂ€rnberĂ€ttelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berĂ€ttelserna hĂ€mtade frĂ„n Leabhar GabhĂĄla Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material Ă€r hĂ€mtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehĂ„llsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhÄllandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de vÀrderas i sitt förhÄllande till utfallet i de senaste KBT studierna frÄn 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgrÀnsa genom att fokusera pÄ ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mÀtinstrument. Valet föll pÄ allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett vÀl beprövat mÀtinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier frÄn och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfÀren som undersökt alliansen genom WAI och dess förhÄllande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemslÀndernas utrikes och sÀkerhetspolitik gentemot omvÀrlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har bÄde misslyckats att samordna sina medlemslÀnders politik och att framgÄngsrikt anvÀnda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser pÄ GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag anvÀnt mig av har varit realismen som beskriver att stater Àr de primÀra aktörerna pÄ den globala scenen.Mycket av GUSP har gÄtt ut pÄ frÀmst att EU ska visa handlingskraft mot omvÀrlden och Àven som ett diskussionsforum bland de egna medlemslÀnderna..