Tillhörighet Àr ett grundlÀggande mÀnskligt behov som bÀst kan förstÄs i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan Àr alla samhÀlleliga tillhörighetsarenor för lÀrande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan frÀmja hÀlsan och kÀnslan av sammanhang och hur denna kÀnsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, dÀr metoden bestod av ingÄende intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Denna C-uppsats Àr en litteraturstudie, en forskningsöversikt över Àmnet socialisering till lÀrare.  Syftet med studien var att besvara tre frÄgor (a) Vad Àr yrkessocialisering till lÀrare och hur gÄr den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lÀrare mÀtas och undersökas? (c) Hur har detta mÀtts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger pÄ en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lÀrares yrkessocialisering. Studien visade att lÀrare skapar sina yrkesidentiteter genom att anvÀnda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lÀrarens uppvÀxt och egen skolgÄng har betydelse för att de vÀljer att bli lÀrare. LÀrarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har ocksÄ pÄverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser Àr mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge nÄgon exakt förklaring till hur socialisation gÄr till utan snarare att ge exempel pÄ olika sÀtt att mÀta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lÀrare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lÀstes igenom och viktiga partier markerades.

MÄnga organisationer idag har insett vÀrdet av att styra genom vÀrderingar. Trots seriösa försök Àr det ÀndÄ mÄnga som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrÄn befintlig litteratur analysera innehÄllet i och villkoren för tÀnkbara processer, varigenom gemensamma vÀrderingar kan skapas i en organisation. VÄr studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen Àr en analyserande process, vilket gör att ett kort svar pÄ vÄrt syfte Àr omöjligt att ge.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den frÄga jag stÀllt mig Àr vilken betydelse gemensamma mÄl och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förÀndringsledarskap samt en kultur som frÀmjar lÀrande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgÄngspunkt i hermeneutiken dÀr framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestÄtt av Ätta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrÄn de mÄl som sattes upp.

Med oss sjÀlva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tÀnker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. LÀsaren ska fÄ insyn i, och förstÄelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar dÀr. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas dÀr vi införskaffat information som har stöttat oss i vÄrt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestÄtt av en designprocess dÀr vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken pÄ Marstrand.

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan lÀnge sökt samverkan med nÀrliggande kommuner för att uppnÄ kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de omrÄden som kommunerna söker samverkan kring Àr IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnÀt, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnÄ effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid tvÄ fallstudier. De tvÄ fallen bestÄr av tvÄ kommunkluster. Det första kommunklustret bestÄr av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska mÀnniskors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frÄgor om miljö och hÀlsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hÀlsofrÄgorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta Àta kött och utgÄtt frÄn tidigare forskning och teori i miljö- och hÀlsokommunikation. Vidare har vi utgÄtt utifrÄn begrepp som kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrÄn ett teoretiskt ramverk över miljö- och hÀlsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som anvÀnds i kommunikationen. Det har Àven diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats pÄ Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av bÄde text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp frÄn Meat Free Mondays YouTube-kanal dÀr Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehÄll som berör aspekterna hÀlsa och miljö.Studien visar att innehÄllet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stÀrka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket pÄ mÀnniskors ekologiska drift och gemensamma vÀrderingar, och anvÀndandet av den retoriska appellen pathos framtrÀder tydligt i materialet.

Det har under lÄng tid existerat en diskussion gÀllande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda pÄ om sÄ Àr fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor frÄn Trackslistan och identifiera gemensamma nÀmnare sÄsom form, tempo, tonart, instrumentsÀttning och ackordföljd. Med hjÀlp av de gemensamma nÀmnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En lÄt komponerades efter idealformen, och jÀmfördes i lyssningstest med andra variationer pÄ lÄten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.

Audionomprogrammet.

The objective with the study was to evaluate what key persons at LFV Group (Luftfartsverket) think about-presented core values and their implementation within the company. Another objective of the study was to describe and compare the process of implementation of core values and how this affects organization culture at two selected reference companies. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with key persons at Luftfartsverket and the other reference companies.As the result a four-step program is proposed to describe the implementation process of core values: presentation, introduction, realization and follow-up. Within the implementation process it is possible to distinguish another process, which is based on core values, - introduction of new employees. The implementation of core values has contributed towards the development of the organizational culture as well as creating a successful company governed by core values..

The Common Agricultural Policy has been a burning topic for debate for severaldecades. According to the CAP:s opponents it's effects include pollution, market distortionsand not least a huge expense for the European union.In this study we seek to explain why the CAP has remained almostunreformed since it's constitution in the 1950:s. The means by which we do so isa case study where we analyze the CAP by using three different theories; liberalinter-governmentalism, realistic trade theory and new institutionalism.In the final chapter we conclude that the theories complement each other. Newinstitutionalism explains the rigidity of the CAP. The liberal perspective explainsthe origin and the logic behind the policy whereas the realistic point of view putsthe policy in the light of an international economic theory and recognizes nationalpolicy makers roll in the inflexibility of the CAP..

Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.