En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

En berÀttarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berÀttartekniska aspekterna skapas en ny ingÄng till förstÄelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framstÀllning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förstÄelse av novellerna..

Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lÀra ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjÀlp att frÀmja en mÄngkulturell pedagogik och varför behövs en mÄngkulturell pedagogik? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod för att nÄ syftet med min uppsats. DÀr jag började med att göra litteraturstudier för att fÄ en grund att stÄ pÄ och vara bÀttre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna Àr ett bra sÀtt att arbeta i skolan för att uppnÄ en mÄngkulturell pedagogik.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rÀttigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundlÀggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden stÀller konflikten mellan immaterialrÀtten, konkurrensrÀtten och principen om fria varurörelser pÄ sin spets. Den fria rörligheten för lÀkemedel gÄr genom EG-domstolens rÀttspraxis i brÀschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon HÄkansson parallellhandeln med lÀkemedel, i synnerhet problematiken med varumÀrkesintrÄng vid ompaketering, ommÀrkning och anbringande av nytt varumÀrke. EG-domstolens omfattande rÀttspraxis fram till och med de senaste avgörandena pÄ omrÄdet klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; pÄ ena sidan finns viljan att uppnÄ sÄ fri rörlighet för varor som möjligt och pÄ den andra intresset av att bevara rÀttigheter enligt nationell immaterialrÀtt..

William S. Lind och Robert Leonhard har bÄda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer anvÀnda sig av manövertÀnkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgÄngspunkt i teorin men lÀmnar fÄtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertÀnkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Uppsatsen Ă€r en fallstudie med fokus pĂ„ myndigheterna i rĂ€ttskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten DomstolsvĂ€sendet samt KriminalvĂ„rden Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rĂ€ttskedjan och sĂ€rskilt utifrĂ„n fyra problem: mĂ„l- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begrĂ€nsningar samt krav pĂ„ förĂ€ndring. Vidare syftar studien till att utifrĂ„n de identifierade hindren föreslĂ„ en tĂ€nkbar framtida modell för samverkan i rĂ€ttskedjan. En kvalitativ metod har anvĂ€nts genom bl.a. intervjuer med representanter frĂ„n de fyra myndigheterna. Slutsatsen Ă€r att det finns bĂ„de horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rĂ€ttskedjan.

To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in BorlÀnge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in BorlÀnge/Sweden and which importance ?Gemensamma Krafter? has had for them.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra journalisters intervjuteknik med avseende pÄ om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken Àr intervjun Àr den mest anvÀnda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet gÄr jag igenom vad som utmÀrker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver ocksÄ vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer Ät. Med teorin som grund har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn pÄ sin intervjuteknik.

En berÀttarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berÀttartekniska aspekterna skapas en ny ingÄng till förstÄelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framstÀllning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förstÄelse av novellerna..

Ett vanligt förÀndringsfenomen för dagens organisationer, för att kunna hÀvda sig i den hÄrdnande konkurrensen, Àr att genomgÄ ett samgÄende eller ett företagsförvÀrv. Den pÄföljande integrationsprocessen har dÀr visat sig vara problematisk i den mening att tanken om det gemensamma bolaget inte alltid ter sig sjÀlvklart för den gemene medarbetaren. SvÄrigheter att identifiera sig i den nya organisationen har visat sig underbygga gruppbildning vilket förstÀrker kÀnslan ?vi? och ?dem? Àven fast arbetet sker under samma företagsnamn. Syfte: Hur en organisationsbyggande process kan gÄ till vid ett företagsförvÀrv.