Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta Àr en undersökning om vad dessa fyra partier har fÄtt offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om nÄgot eller nÄgra partier har fÄtt ÄsidosÀtta större del politik Àn resterande partier. Den beroende variabeln Àr dÀrmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgÄngspunkten.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.

FörÀndring sker! Med en snabbt vÀxande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva Àndra vÄr syn pÄ marknadsföring. Eller?Med detta arbete Àr syftet att undersöka hur marknadsföring gÄr till idag och vilka marknadsföringskanaler som anvÀnds. I arbetet lÀggs fokus pÄ att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-Àmnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, sÄ som sociala medier och varumÀrkets roll i sammanhanget.

Den svenska jeansmarknaden blomstrar, sÄ gör Àven intresset för nÀrproducerade varor. I denna uppsats undersöks möjligheten att kombinera dessa tvÄ rÄdande fenomen genom att vÀva denim i Sverige. Initiativet som tagits efterstrÀvar ocksÄ att frÀmja den textilindustri som fortfarande existerar i Sverige. UtifrÄn en studie i befintliga denimvÀvar frÄn Japan och USA har en kravspecifikation upprÀttats för att pÄ samma vis framstÀlla en fysisk produkt med liknande egenskaper. Tack vare Textilhögskolan i BorÄs maskinpark har detta varit möjligt.

För att skapa ett bÀttre och effektivare arbetssÀtt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebÀr i stora drag endast ett mer strukturerat sÀtt att arbeta. HuvudmÄlet Àr att skapa ett förhÄllande dÀr parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mÄl. Genom att fördela bÄde risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhÄllet. Partnering Àr ingen ny entreprenadform utan ett nytt sÀtt arbeta.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i Äldrarna 13 och 16 Är? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav stÀller spelare pÄ ledare? - Vilka krav stÀller ledare pÄ spelare? - Vilka vÀrden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 Är, och deras ledare i tvÄ breddföreningar i Helsingborg och Lund, i SkÄne. Materialet analyseras utifrÄn teorier om mÀnniskors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrÄn Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmÄlet som Àr ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

Syftet med studien var att identifiera hur olika mötesplatser kan pÄverka individer i olika Äldrar. En kvantitativ och kvalitativ metod anvÀndes och en enkÀt skickades ut till ca 5000 anvÀndare via ett socialt forum pÄ internet. Urvalet bestod av 32 personer i Äldrarna 19 till 79 Är som gav informerat samtycke och svarade pÄ enkÀten. Av de 32 deltagarna var det 22 kvinnor och 10 mÀn. Deltagarna var bosatta i stora delar av Sverige.

SammanfattningDenna uppsats har skrivits för att skapa en bild av mÀnniskors upplevelser av musik pÄ deras arbetsplats. Vad upplever de arbetande mÀnniskorna att musiken bidrar med och vilken betydelse har musiken för det arbete som de utför? Inledningsvis har en teoridel utformats i uppsatsen för att ge lÀsaren en fördjupad förstÄelse för musik och dess koppling till arbetet. För att samla in data om mÀnniskors upplevelse av musik pÄ arbetsplatsen sÄ har kvalitativa intervjuer utförts med fem respondenter. Ett strategiskt urval har varit grunden med den gemensamma faktorn att alla mÄste ha musiken nÀrvarande under sin arbetstid.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ledare som ingÄr i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill Àven kunna identifiera faktorer som kan stÄ i vÀgen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" dÀr jag för samman begrepp frÄn modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

I denna studie granskas hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser pÄ sÄngfenomenet gemensam sÄng och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av 13 stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var i blandade Äldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sÄng. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhÄlla sig till i Àmnet, dÀremot har vi lÀst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sÄngen.Vi fann att samtliga sÄnglÀrare anser att gemensam sÄng Àr en god undervisningsform för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroenden. De anser Àven att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att vÄga stÄ framför andra samt att bÄde ge och ta konstruktiv kritik. BÄde sÄnglÀrarna och eleverna anser att gemensam sÄng var ett viktigt komplement till den individuella sÄngundervisningen för att utvecklas och bli bÀttre pÄ sitt instrument.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ elevers Äsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att lÄta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gÀllande barn och unga avser de vuxnas syn pÄ denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie Àr ?Elevers upplevelser av reellt elevinflytande? och ?Elevers visioner om elevinflytande?. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i Ärskurs 4-6 samlades studiens data in.

Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre Àmneskonceptioner och pÄvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer Àn Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne".VÄrt syfte Àr att i görligaste mÄn konkretisera detta svenskÀmne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterÀrt bildningsÀmne. Avslutningsvis har vi stÀllt upp kriterier för detta litterÀra bildningsÀmne, dÀr vi vÀver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sÄdant Àmne skulle kunna se ut..