Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen Àr upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar ocksÄ tvÄ intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gÄtt igenom de första faserna i produktionen, frÄn planering och research, till koncept och modellering.

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram pÄ hemmets textilier för att skilja tillhörigheter Ät och undervika förvÀxling. Monogrammet hade Àven en prydande funktion pÄ textilierna, som broderats mer eller mindre synliga pÄ textilierna under Ären. Ordet monogram kommer frÄn grekiskans monoŽgrammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet bestÄr av Àgarens begynnelsebokstÀver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstÀver, vilket har varierat under tiden frÄn en till fyra bokstÀver och hela namn beroende pÄ trender.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet tjÀnar svenskar mer pengar, samtidigt som konsumtionen ökat och sparandet minskat. En bransch som fÄtt ett uppsving av försÀljningen Àr jeansbranschen. Byxan har kommit att bryta prisgrÀnserna och en ny lyxigare marknad har etablerats. Att konsumtionen ökar och att branschen segmenterats mellan flera olika aktörer sÀger dock ingenting om hur konsumtionen fördelas mellan kunderna eller vad som Àr den bakomliggande orsaken till jeansens framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska marknaden samt försöka ta reda pÄ orsaken till dess förÀndringar och trenders betydelser.

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras.

Globalisering Ă€r ett ord pĂ„ allas lĂ€ppar och i globaliseringens spĂ„r följer ett behov av globala ledare. En global ledare Ă€r en person som behĂ€rskar förmĂ„gan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika vĂ€rldsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen pĂ„ Lunds Universitet för att fĂ„ utomstĂ„endes syn pĂ„ globalt ledarskap. Inom detta omrĂ„de har vi valt att fokusera pĂ„ "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor och hur detta kan leda till organisatoriskt lĂ€rande.VĂ„r undersökning har utförts med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer av ledare pĂ„ olika nivĂ„er som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svĂ„rt för att finna den gemensamma vĂ€rderingen för vad som krĂ€vs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma vĂ€rderingar nĂ€r det gĂ€ller vad som krĂ€vs av globala ledare.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann mÀn ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvÄrdnadsvetenskapen Àr Caritas motivet, mellanmÀnskliga kÀrleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lÀrande. Det finns djupt inflÀtade normer i samhÀllet som styr vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för mÀn som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. mÀn inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden Àr en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 Ären.

Den bostadspolitik som förts de senaste tvÄ decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskÀrna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling pÄ 90-talet har lett till en historiskt lÄg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhÀllet.Parallellt med detta har stora delar av hyresbestÄndet ombildats till bostadsrÀtter vilket medfört att mÄnga relativt billiga hyreslÀgenheter i Àldre fastigheter har försvunnit ur bestÄndet. Dessa Àr svÄra att ersÀtta med nyproduktion, dÄ dessa Àr dyrare.KÀrnproblemet Àr förstÄs att det Àr dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken bestÄr Àr det ytterst angelÀget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lÀgenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen pÄ sikt.VÄrt förslag bestÄr av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten Àr indelad i tvÄ byggnadskroppar som lÀnkas samman via ett system av loftgÄngar kopplade till ett trapphus. Husen Àr uppbyggda av volymelement som staplats pÄ en platsgjuten sockel.

Syftet Àr att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma Ärliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnÄs. Studien grundar sig pÄ den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts pÄ ett kunskapsintensivt företag. För att fÄ en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts pÄ tre personer inom omrÄdet. DÄ inte tillrÀcklig teori finns om Àmnet vi behandlar valde vi att Àven skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att anvÀnda oss av och beskriva de tvÄ styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Min uppsats handlar om Sverige Äret 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt dÄ, upplevde Äret för egen del. Mitt syfte Àr att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kÄrhusockupationen i Stockholm, studentprotester och Vietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstÀrktes under jubileumsÄret 2008 dÄ media uppmÀrksammade dessa hÀndelser. Min ambition Àr inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hÀnde eller inte.

Syftet med denna studie var att framarbeta ett nytt svenskt 360 graders mÀtintrument för transformerande ledarskap med specifik inriktning mot Kouzes och Posner (2003) och Ledarskapscentrum Nord AB:s utbildningar i Ledarskapets 5 utmaningar. Studien inbegrep en första ansats till itemanalys och utveckling av 5 beteendekategorier; förebild för gemensamma vÀrderingar inspirera till gemensamma framtidsvisioner, utmana befintliga processer, frigöra handlingskraft samt uppmuntra och stödja. En enkÀt konstruerades med avsikt att testa huruvida de förmodade skalorna tillförlitligt och adekvat mÀter avsedd ledarskapsstil. Instrumentet som testats utvecklades i linje med en kombination av steg och principer gÀllande vetenskaplig itemanalys och skalutveckling som föreslagits av Spector (1992). DeVellis (2003) och Kline (2000).

Eftersom mÀnniskan Àr ett företags frÀmsta resurs Àr det viktigt att redan vid rekryteringen fÄ in rÀtt medarbetare i företaget. Kompe-tens och vÀrderingar Àr tvÄ viktiga delar som ligger till grund för hur företag arbetar och fungerar. Vi ser att det kan uppstÄ problem om företag inte vÀrderar dessa lika.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en större förstÄelse för hur före-tag arbetar med rekrytering, utifrÄn hur företag vÀrderar kompe-tens och vÀrderingar.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats och grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört Ätta stycken intervjuer med kandidater som arbetar med rekrytering. Vi har analyserat och kopplat vÄr empiri till vÄr teoretiska referensram.Slutsatser: Vi har genom vÄr studie sett att vÄra intervjupersoner anser att det Àr viktigare att en arbetssökande har gemensamma vÀrderingar med företaget Àn att personen besitter en specifik kompetens i form av utbildning eller tidigare arbetslivserfarenheter.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrĂ„n och genom yttre faktorer kommer frĂ„n till exempel luftningen pĂ„ hydrauliksystem eller frĂ„n slarv vid pĂ„fyllning av olja.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.