Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.

Enligt senast sammanstÀlld statistik avled 91820 mÀnniskor i Sverige Är 2007. Vem som bör lÀmna ett dödsbud bestÀms i enskilda fall med utgÄngspunkt i att de anhöriga bör visas hÀnsyn och omtanke. En sjuksköterska Àr oftast den person som möter de anhöriga dÄ de fÄr ett dödsbud. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan bör hantera ett dödsbud till anhöriga. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt i lÀrares respektive skollednings syn pÄ implementering av digital teknik i undervisningen pÄ en mindre F?6-skola. Genom enkÀter till samtliga lÀrare pÄ skolan samt intervjuer med fyra lÀrare och rektor pÄ skolan undersöktes hur de ser pÄ syftet med implementeringen och hur de anvÀnder den utrustning de har tillgÄng till. De tillfrÄgades Àven om hur de ser pÄ resultatet och vad de kan ange som framgÄngsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att anvÀnda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna pÄ en avdelning vid ett Àldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen pÄverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkÀtformulÀr. EnkÀtformulÀret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett Àldreboende. Det undersköterskorna ansÄg vara viktigt nÀr det gÀller att nÄ gemensamma mÄl pÄ arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.

Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Vid Ärsskiftet 2012/2013 Àndrade Trafikverket den dÄvarande arbetsplanen till den nuvarande vÀgplanen. IstÀllet för flera olika skeden i arbetsplanen blir det en sammanhÀngande process i den nya vÀgplanen.DÄ det fortfarande förekommer problem under processen kommer denna rapport lyfta fram och presentera ett förslag för att förebygga dessa inför framtida projekt. För att sÀkerstÀlla att kvaliteten uppfylls och alla delar finns med har en checklista tagits fram för att underlÀtta arbetet för uppdragsledarna.Vi har genom samtal med trafikverket och uppdragsledare pÄ Sweco tagit reda pÄ vilka problemomrÄden som finns och vilka delar i en vÀgplan som upplevs som extra viktiga att tÀnka pÄ. Resultatet av vÄrt arbete Àr en checklista för uppdragsledarna som ska vara enkel och tydlig att följa..

Detta arbete handlar om att kartlÀgga Ätkomstkontrollen inom olika delar av dagens hÀlso- och sjukvÄrd, nÀmligen primÀr-, sluten- samt hemvÄrden. Arbetet handlar Àven om att undersöka om det finns alternativa lösningar pÄ nuvarande problem nÀr det gÀller Ätkomstkontroll inom hÀlso- och sjukvÄrden.HÀlso- och sjukvÄrden drivs av olika huvudmÀn och det kan finnas skillnader nÀr det gÀller hantering av Ätkomsten till informationen mellan dessa delar.Det Àr viktigt att ha hög datasÀkerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. En del av datasÀkerheten Àr Ätkomstkontroll.Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hÀlso- och sjukvÄrden visar att, generellt sÀtt, bÄde systemansvariga och anvÀndare Àr nöjda med hur dagens Ätkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer Àr hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram Àmnesintegreringens positiva möjligheter för att fÄ ele-verna mer motiverade i kÀrnÀmnena. Med hjÀlp av intervjuer med kÀrnÀmneslÀrare, karaktÀrs-ÀmneslÀrare, resurslÀrare och skolledare samt enkÀtundersökningar med elever pÄ gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka Àmnesintegrering och dÀrigenom ge eleverna ökad motivation och förstÄelse för att kÀrnÀmnena Àr lika viktiga som karaktÀrsÀmnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lÀrare som undervisar pÄ yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare pÄ en skola som har yrkesförberedande program, enkÀtundersökningar med elever pÄ yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med Àmnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lÀrare pÄ dessa skolor Àr i stort intresserade av att arbeta mer Àmnesintegrerat. KÀrnÀmneslÀrarna tycker att det vore önskvÀrt att karaktÀrsÀmneslÀrarna försöker finna sammankopplingar frÄn karaktÀrsÀmnet till deras kÀrnÀmne sÄ att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin.

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Inom institutionsvÄrd för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som Àr avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa Àr personalgruppens samstÀmmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillÀmpas pÄ HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstÀmmighet kring dessa hos personalgruppen, samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet pÄ verksamheten bedrivs och om strategier för att frÀmja en samstÀmmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkÀtundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.