Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn.

Detta examensarbete Àr utfört under vÄrterminen 2009 pÄ Högskolan i BorÄs pÄ uppdrag av BrÀmhults kommundel/BorÄs Stad. BorÄs Stad Àr uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för Àldreomsorg av sina invÄnare. BrÀmhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, bestÄr av sju omrÄden; Boda, BrÀmhult, FrÀmgÀrde, HÀssleholmen, Hyberg, SvensgÀrde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anstÀllda; 400 inom Àldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan deras bild av ett framgÄngsrikt ledarskap.

Vi började vÄrt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa Àmnade vi fÀrdigstÀlla under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling sÄ bestÀmde vi oss för att samarbeta, och fokusera pÄ vÄra respektive omrÄden. Med att utveckla egna verktyg ville vi fÄ en större förstÄelse för de grundlÀggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att pÄverka dessa efter vÄra specifika behov. Det var ocksÄ för att hÄlla koden fri frÄn licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlÀtta distribution..

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskapsutvecklingen angÄende Àmnet slöjd. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första delen jÀmförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lÀrare i slöjd ser pÄ kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet anvÀnds, samt hur de motiverar Àmnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av Ätta slöjdlÀrare.Studien visar att lÀrarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 Àr otydliga, samt att det rÄder stor spridning i hur mycket och pÄ vilka sÀtt dokumentet anvÀnds.

Denna studie behandlar mÄlsprÄksanvÀndningen i undervisningen av ett andra- och ett frÀmmandesprÄk. Syftet med studien Àr att i en jÀmförelse analysera om lÀrarens metoder för mÄlsprÄksanvÀndning som anvÀnds i andrasprÄksklassrummet, dÀr mÄlsprÄket Àr det gemensamma sprÄket, kan appliceras i frÀmmandesprÄksklassrummet, dÀr det gemensamma sprÄket Àr landets officiella sprÄk. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vilken tillgÄng eleverna har till mÄlsprÄket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i sprÄkklassrummen, som pÄverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ klassrumsobservationer, lÀrarintervjuer samt elevenkÀter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andrasprÄk samt spanska som frÀmmandesprÄk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utstrÀckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera pÄ mÄlsprÄket, vilket Àr en förutsÀttning för andrasprÄkstillÀgnande. De skillnader som synliggjorts i de olika sprÄkklassrummen Àr att i svenskklassrummet var lÀrarnas förvÀntningar, elevernas engagemang att interagera pÄ mÄlsprÄket samt behovet av mÄlsprÄket högre Àn i spanskklassrummet.

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

Det hÀr arbetet Àr en ekonometrisk studie av den globala oljemarknaden. Syftet med arbetet Àr att identifiera olika faktorer som pÄverkar utbudet och efterfrÄgan pÄ olja. Studien delar upp produktionen av olja i tvÄ delar. En modell beskriver OPECs utbud och en annan beskriver produktionen av olja i lÀnderna utanför OPEC. Arbetet konstaterar att OPEC Àr en starkare kartell i dag Àn pÄ 1970-talet.

Planering Àr en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera pÄ den gemensamma stora frÄgan - det uthÄlliga samhÀllet. Vad Àr det och hur ska vi förÀndra vÄr bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frÄgor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan Àr starkt.  Planerare och arkitekter Àr nyckelpersoner i denna förÀndringsprocess och mÄste illustrera detta steg med djÀrva förslag baserade pÄ genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

GUSP Àr till skillnad frÄn EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att sÄ lÄngt som möjligt, sammanlÀnka de suverÀna medlemsstaternas utrikespolitik. MÄlet Àr att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmÀngden som kryper allt nÀrmare halvmiljardsgrÀnsen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilken utstrÀckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitiken inom EU lÀmpligast förklaras utifrÄn. FrÄgan som uppsatsen söker svar pÄ Àr: i vilken utstrÀckning överensstÀmmer de teorier vi presenterat med hur GUSP Àr tÀnkt att fungera? Vi anvÀnde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur sÀkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in pÄ alla undersökta fördrag.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Det Àr inte svÄrt att se hur immaterialrÀtten och konkurrensrÀtten ibland kan kollidera. ImmaterialrÀtten syftar till att skydda prestationer eller kÀnnetecken medan konkurrensrÀtten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska rÄda pÄ EU:s inre marknad. ImmaterialrÀtten Àr frÀmst nationellt reglerad, medan konkurrensrÀtten normeras genom gemenskapsrÀtten och har erkÀnts företrÀde framför nationell rÀtt. Till följd av dessa omstÀndigheter har konkurrensrÀtten ofta i praktiken fÄtt företrÀde framför immaterialrÀtten. EU har dock sedan lÀnge erkÀnt legitimiteten och betydelsen av immaterialrÀtter och försöker numera uppnÄ en balans mellan mÄlet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrÀttsskyddet.