Sök:

Sökresultat:

9629 Uppsatser om Fördelningsnycklar Gemensamma delar - Sida 21 av 642

Faktorer som pÄverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol : En litteraturbaserad studie

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan Ären 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som pÄtrÀffas inom mÄnga olika instanser sÄsom vÄrdcentraler, medicinska akutvÄrdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa.

"Kunden har inte alltid rÀtt, men man kan lÄta kunden tro det..." : Roller och kÀnslor i det dagliga servicearbetet

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebĂ€r för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion bĂ„de face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprĂ€tthĂ„lla en fasad utĂ„t mot kunderna. Även en jĂ€mförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger pĂ„ sex djupgĂ„ende semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Engagemang som samhÀllsförÀndring : Individen ? Drivkraften ? Engagemanget

Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

Kapacitivt tÀndsystem

För att kunna styra en motor krÀvs bland annat ett tÀndsystem. Detta tÀndsystem mÄste klara av att ge rÀtt energimÀngd vid rÀtt tidpunkt. Mekaniska och tidiga elektroniska tÀndsystem som konstruerats Àr inte tillrÀckligt effektiva. För att fÄ möjlighet till enkel men bÀttre optimering av effektivitet konstruerades ett kapacitivt tÀndsystem. Detta system anvÀnder en mikrokontroller som berÀknar tÀndfördröjningen.

Matematikundervisningens dilemman : en fenomenografisk studie av hur lÀrare uppfattar varför vissa elever tappar lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar studieresultaten.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Sju fördömda mÀn

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Matematik i förskolan : En studie av mÄltidssituationer

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Kapstadskonventionen och Protokoll I : Ett framsteg för svensk flygplanssakrÀtt?

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Att stÀlla krav pÄ en frivillig gÀrning : Betydelsen av mÀtningar och betyg

CSR Àr frivilliga Ätaganden och handlar om hur man ser sig sjÀlv som en aktör i samhÀllet. Definitionen kring CSR har lÀnge diskuterats runt om i vÀrlden och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven Àr tvetydliga och det finns mÄnga olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sÀtt att öka tydligheten Àr att anvÀnda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem Àr en annan möjlighet att förbÀttra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Sjuksköterskors erfarenheter av tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder pÄ patienter med psykisk ohÀlsa ? en litteraturstudie

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder av patienter med psykisk ohÀlsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bÄdekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder inkluderar ett brett spektrum av kÀnslor som engagerar bland annat enmotstridighet av kÀnslor dÄ patientens autonomi frÄntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gÀllande uppfattning om tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder gynnade patienten i frÄga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvÄngsÄtgÀrder anvÀnds för lÀttvindigt samt att de Àventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma Äsikt var att det fanns behov för att fÄ möjlighet att ventilera ÄtgÀrdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansÄg att tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder medförde negativa erfarenheter. Ett Äterkommande utslag i samband med tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder var motstridighet av kÀnslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

Hur arbetar livs/arbetscoacher

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Hur fungerar det?- En studie om internkommunikation inom SEB

Syftet Àr att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som anvÀnds inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte Àr; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen pÄbankkontoret i Halmstad Àr; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anstÀllda har pÄ kommunikation.Internkommunikation studeras ingÄende, dÀrefter förhÄllandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartlÀggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom Àmnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika omrÄden och nivÄer pÄ SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsvÀg pÄ de olika nivÄerna i organisationen.

Urban Building - Fler ger mer

SingelhushÄllen dominerar bostadsutbudet. Men varför mÄste vi bo ensamma bara för att vi inte har en partner? BÄde unga och Àldre Àr idag positivit instÀllda till ett kollektivt boende. Stora lÀgenheter finns att tillgÄ pÄ marknaden, problemet Àr att de inte Àr utformade för ett kollektivt boende utan snarare för en kÀrnfamilj. Jag har försökt utforma lÀgenheter som riktar sig till mÀnniskor som vill bo tillsammans men som nödvÀndigtvis inte Àr slÀkt.

Är det nĂ„gon som tittar? : En kvantitativ studie om ljubildspelens karaktĂ€r och popularitet pĂ„ Helsingborgs Dagblads hemsida hd.se

Ljudbildspel har producerats pÄ tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns pÄ sÄvÀl kvÀllspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör sÄ gott som alla redaktioner nedskÀrningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda vÀxer i och med att bilder fÄr en allt mer framtrÀdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel Àr tidskrÀvande dÄ fotografen inte bara tar bilder utan Àven ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna.I den hÀr fallstudien av hd.se undersöks hur mÄnga som tittar pÄ ljudbildspelen pÄ deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktÀrsdrag hos de ljudbildspel som Àr mest besökta.

TvÄ lÀnder, en grÀns, en skola: en studie pÄ SprÄkskolan i Haparanda

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och TorneÄ som gÄr pÄ den gemensamma skolan, ? SprÄkskolan upplever att det Àr att bo i en grÀnsstad samt att se hur samarbetet pÄ skolan fungerar och hur deras instÀllningar till varandra Àr i och med att dem kommer frÄn tvÄ olika lÀnder och tvÄ kulturer möts. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ om skolans mÄl nÄs ? Àr eleverna tvÄsprÄkiga nÀr de lÀmnar skolan och hur umgÄs de svenska och finska eleverna med varandra. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor sÄ valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass pÄ SprÄkskolan.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->