Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Team Àr en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benÀmningen team. PÄ senare Är förekommer Àven team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmÀrksammats inom vÄrden. World Health Organization föresprÄkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrÄn olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster bÄde för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta dÄ en intervjustudie har genomförts i vÄrden med syftet att undersöka de anstÀlldas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda pÄ teamets betydelse för lÀrandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar frÄn skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vÄrden.

I detta arbete har jag undersökt hur anstÀllda pÄ IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa pÄ ett bra arbetsklimat Àr flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat.Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fÄtt fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gÄtts igenom och undersökts. Svaret pÄ dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över.

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.

NÀr anvÀndare bestÀmmer sig för att utveckla grÀnssnitt till sina system sker detta via nÄgon form av verktyg. Vi mÄste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska anvÀndas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli förÄldrat. För att svara pÄ detta bryter vi upp arbetet i tvÄ delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lÀmpar sig bÀst för grÀnssnittsutveckling genom en undersökning i tvÄ delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Förr i tiden fanns det marknadsplatser dÀr mÀnniskor utbytte varor sÄ som mat och klÀder - dagens marknadsplatser kallas idag mÀssor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhÀllet. MÀssor Àr idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det Àr viktigt att företag vet hur de pÄ bÀsta sÀtt ska agera före, under och efter mÀssan för att lyckas sÄ bra som möjligt. Vi har anvÀnt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att fÄ med alla delar som berör ett mÀssdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har utfört en dold observation pÄ en verklig blomster- och inredningsmÀssa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mÀssa. Vilka problem som kan uppstÄ och vilka metoder som Àr bÀst för att lösa dem.

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelÀrares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrÄgor för att uppnÄ syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lÀrare riktade mot tidigare Är. FrÄgorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet bestÄr av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrÄn vÄra forskningsfrÄgor.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och att finna möjligheter till förbÀttringar i projektflödet. Arbetet berör de delar av företaget som befinner sig i ett tidigt skede av projektflödet eftersom Àndringar i dessa skeden kan göras till en liten kostnad. Informationsinsamling har skett genom fria samtal, dock med vissa förberedda frÄgor. Information har inhÀmtats frÄn flera delar av projektflödet sÄ som försÀljning, projektledning och konstruktion. Vi har kommit fram till att det Àr vÀrt att lÀgga mer resurser pÄ förbÀttringsarbete och se över ansvarsfördelningen för detta.

De situationer och uppgifter svensk militÀr kan komma att stÀllas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett vÀpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krÀvande. Dessa parametrar stÀller höga krav pÄ de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven Àr att cheferna, oavsett ledningsnivÄ Àr vÀlutbildade och kompetenta inom just sitt omrÄde, de ska vara duktiga pÄ just det de skall göra.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera behovet av militÀrteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jÀgarbataljon. Vad blir effekten av en sÄdan utbildning? Vidare var ocksÄ syftet av ge förslag pÄ vilka delar ur militÀrteorin en sÄdan utbildning skulle kunna innehÄlla, för att specifikt passa jÀgargruppchefer.Inledningsvis gjordes en analys av populÀrversion TOEM AJB, dÀr förbandets upptrÀdande och uppgifter sÀrskilt analyserades.

Denna C-uppsats syfte Àr att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjÀnst, frivÄrd, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vÄrdcentraler, i LuleÄ kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten Àr att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig pÄ tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstÄ hur pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vÄr studie intervjuades fyra verksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft sprÄkutveckling i Ätanke nÀr de utformat den fysiska miljön pÄ förskolan. Informanterna nÀmner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istÀllet ligger fokusen pÄ att det ska finnas tillgÄng till sociala mötesplatser dÀr barn kan utföra gemensamma aktiviteter.

Delat ledarskap Àr ett arbetssÀtt som mÄnga verkar vara nyfikna pÄ men har svÄrt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som bÄde delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, vÀrderingar, tillgÀnglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter Àr omrÄden som pÄverkar om man kan fÄ ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehÄlla övergripande information om Àmnet, ha en lÀttförstÄelig text, tips och rÄd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjÀlp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krÀvs för att chefer ska fÄ till stÄnd ett delat ledarskap och vad som bör stÄ i en handbok för chefer som Àr intresserade av delat ledarskap..