Vi har valt att skriva om Business Intelligence pÄ grund av dess relevans i dagens vÀxande teknologiska samhÀlle. Ett Business Intelligence system Àr en typ av informationssystem som hjÀlper anvÀndaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försÀljning.BI Àr ett verktyg för företag och organisationer att anvÀnda som underlag för att kunna ta vÀl grundade och beslut baserade pÄ information snarare Àn intuition.Syftet med vÄr uppsats Àr att söka förstÄelse för de problem som olika typer av anvÀndare stÄr inför vid anvÀndning av BI system och hitta gemensamma nÀmnare bland dem.Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metodansats dÀr vi undersökt vilka problem och utmaningar olika anvÀndartyper stÄr inför vid anvÀndandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hÄlla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var nÄgot som de alla var vÀl införstÄdda med.PÄ grund av slutanvÀndarnas olika uppfattning av BI system sÄg problembilderna olika ut. Resultatet av vÄr studie Àr att problembilderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken anvÀndartyp som Äsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvÀndarnas problembild var mer spretig..

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

Under 2006 skedde omfattande förÀndringar i livsmedelslagstiftningen, dels pÄ EU-nivÄ, dels pÄ nationell nivÄ. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat pÄ de mÄl som ska nÄs. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet stÀlls högre krav pÄ inte bara livsmedelsföretagare, utan Àven pÄ inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen Àr utformad sÄ att det innebÀr ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt mÄste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungrÀnserna.

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trÀ till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste Ären och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillrÀckligt hög grad. Woodform Àr i en övergÄngsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. FörÀndringar mÄste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mÀngd komponenter som efterfrÄgas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första lÀge gÄr att effektivisera.

Jag utförde mitt examensarbete hos Peab pÄ projektet Kiruna dammhöjning 2013. Peab hade entreprenaden pÄ bestÀllning av LKAB. Examensarbetet utgörs av flera delar. Dels fakta om maskinstyrning, avprickningsplan och statistik över maskinkontroll.Maskinstyrningen kontrollerades kontinuerligt i höjd och position. Jag studerade hur stora avvikelserna har varit pÄ noggrannheten.

Svensk motivationsforskning bedrivs nÀstintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lÀrares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagslÀget vara en bristvara. För att belysa denna frÄga djupintervjuades fyra lÀrare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lÀrares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förvÀntningar, fokus pÄ bemÀstrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Syftet med denna studie var att se om och hur Montessoripedagogiken anvÀnds i idrottsundervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplansteorin som utgÄr frÄn vad Bernstein (1971) och Lundgren (1979) framstÀllt. Linde (2000) tar Bernsteins och Lundgrens arbeten i ansprÄk i sin utveckling av lÀroplansteorin dÀr han beskriver hur det praktiskt gÄr till nÀr lÀroplaner skrivs, tolkas och tillÀmpas. Vi har tittat pÄ Montessoris sex grundprinciper frihet, struktur och ordning, verklighet och natur, atmosfÀr och skönhet, social trÀning samt Montessorimaterialet. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna; gör idrottslÀraren nÄgra urval i sin idrottsundervisning utifrÄn Montessoripedagogikens sex grundfaktorer? Hur förverkligar och iscensÀtter idrottslÀraren Montessoripedagogikens sex grundfaktorer i idrottsundervisningen? Undersökningsgruppen bestod av fyra idrottslÀrare pÄ Montessorigrundskolor i SkÄne och undersökningen Àgde rum hösten 2009.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

Den gemensamma fiskepolitiken inom EU har lÀnge resulterat i stora problem med överfiskeliksom ineffektivitet och höga kostnader för sÄvÀl medlemsstater som enskilda fiskare.Situationen Àr ett resultat av svaga samt ineffektiva styrmedel som motverkar varandra.Eftersom de styrmedel och regleringar samt bidrag som styr den gemensamma fiskepolitikeninom EU inte Àr effektiva, finns de negativa krafter som ett fritt tilltrÀde innebÀr kvar. Denpolitiska viljan att fatta hÄllbara beslut för fisket inom EU har saknats. Bakom besluten har ihuvudsak representanter som bevakar och skyddar fiskenÀringen suttit. I de flesta ekonomiskaoch politiska analyser brukar ocksÄ EU:s gemensamma fiskepolitik liknas vid ett fiske med ettsÄ kallat reglerat fritt tilltrÀde. Varje enskild fiskare agerar rationellt genom att stÀndigtförsöka öka sin fiskeanstrÀngning i ett delvis reglerat, men i praktiken relativt öppet och fritt,tilltrÀde vilket innebÀr att nivÄn för fiskeanstrÀgningen blir högre Àn vad nivÄn för ett effektivtfiske Àr.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka svensksprÄkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av tvÄ svensksprÄkiga poptexter samt en kontextualisering Àmnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nÀmnare för svensksprÄkiga poptexter under dessa angivna Är. De teoretiska perspektiv som anvÀnds Àr popmusikens text och syftar hur det personliga ? autentiska - skapas inom svensksprÄkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svensksprÄkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken lÄter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av tvÄ svensksprÄkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga ? autentiska ? i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas Àmnar jag se gemensamma nÀmnare inom den alternativa popgenren.

Artificiella neurala nÀtverk (ANN) kan vara en bra teknik för att skapa intressanta datorstyrda motstÄndare i spel och dÄ spel Àr en vÀldigt prestandakritisk typ av applikation sÄ Àr det viktigt att optimera alla delar av ett spel. Detta arbete tittar nÀrmare pÄ huruvida det gÄr att ta bort nÀtverkskopplingar hos ett ANN i optimeringssyfte och fortfarande behÄlla ett ANN:s förmÄga att utföra sin uppgift.Under experimenten anvÀnds tvÄ olika metoder för att avgöra vilken vikt som ska tas bort. ANN:ets förmÄga graderas efter hur högt fitnessvÀrde det fÄr i den genetiska algoritm som frÄn början lÀrt upp den. Vidare analyseras sambandet mellan antalet borttagna vikter och ANN:ets fitnessvÀrde.Resultatet visar tyder pÄ att en viss reduktion av vikter kan öka ANN:ets förmÄga att utföra sin uppgift. Efter att antalet borttagna vikter ökar, minskar ANN:ets förmÄga att prestera.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna nÄgra gemensamma drag i hur lÀrare och elever upplever att de lÀrt av undervisningsinnehÄllet i sin tidigare skolgÄng och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lÀrande Àn andra undervisningssituationer. Jag vill ocksÄ studera om dessa eventuella drag överensstÀmmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundlÀggande för att lÀrande ska komma till stÄnd. Jag vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gÄtt i skolan före respektive efter nuvarande lÀroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lÀrare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktÀr.