Concept Development and Experimentation (CD & E) Àr en utvecklingsmetod som idag inryms inom FM. Idén Àr att den skall bidra med ett metodiskt arbetssÀtt för framtida utveckling av organisationen. Ambitionen Àr att tillÀmpa metoden inom olika delar av hela FM utvecklingsprocess. NÀr CD & E lanseras som det nya sÀttet att bedriva utvecklingsarbete infinner sig frÄgan: - Hur har vi historiskt utvecklat förmÄgor och i vilken mÄn tar CD & E hand om tidigare erfarenheter frÄn genomförda organisations- och metodförsök (OMF)? Finns det en spÀnning mellan CD & E och tidigare arbeten med OMF, eller stödjer de olika delar av utvecklingen? Denna uppsats beskriver hur OMF och CD & E kan komplettera varandra och bidra till FM förmÄgeutveckling..

Sammanfattning   Syftet med min studie har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder frÀmjar mer sjÀlvstÀndiga elever pÄ trÀ och metallslöjden.Jag har fördjupat mig i gÀllande styrdokument och tagit del av den nationella utvÀrderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring sjÀlvstÀndigt arbete har granskats. DÀrefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trÀ- och metallslöjdlÀrare och observationer i respektive lÀrares klassundervisning. Jag har Àven kopplat mina studier till vad lÀroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 sÀger om sjÀlvstÀndigt arbete. Resultatet visar att alla lÀrarna som deltog i min studie anvÀnde sig av gemensamma genomgÄngar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, anvÀnde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att fÄ mer sjÀlvstÀndiga elever.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

Denna studie beskriver en lÀsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förÀndringar i arbetssÀtt, lÀsaktiviteter och lÀsmiljöer som genomfördes frÀmjade elevernas lÀsförstÄelse och lÀskompetens. UtifrÄn ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med lÄga resultat pÄ lÀsförstÄelsetest. I studien undersöktes Àven vilken inverkan lÀsmodellen hade pÄ elevernas lÀslust och intresse för lÀsning. I studien har anvÀnts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvÀgagÄngssÀtt.

Studiens övergripande syfte Àr att utvÀrdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn pÄ verksamheten. Som utgÄngspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som Àven ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrÄn verksamhetens innehÄll och form. För det andra inflytande utifrÄn ett individ- och samhÀllscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rÀttighetsperspektiv.

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck nÀr svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i tvÄ delar. Den första delen Àr en kvantitativ översikt dÀr alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan Ären 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrÄn bland annat Àmnesval. DÀrefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjÀlp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmÀrkning samt ?hÄrda? och ?mjuka? nyheter.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.

I takt med att stÀder förtÀtas och befintliga grönytor försvinner vÀxer behovet av att hitta innovativa och fungerande lösningar för annan typ av grönska i stÀder. UtomhusvÀxtvÀggar har kommit att bli ett allt vanligare fenomen i södra Europa och andra delar av vÀrlden. I det bistra svenska klimatet Àr dock stÄndorten pÄ vertikala ytor att betrakta som extrem och vissa vÀxter som trivs pÄ det horisontella planet har inte en chans att överleva i det vindutsatta lÀget med stora temperaturskillnader. Detta arbete syftar till att underlÀtta vÀxtvalet sÄ att det blir möjligt att skapa sÄvÀl fungerande som estetiskt tilltalande utomhusvÀxtvÀggar i framtiden. Genom studier av litteratur pÄ Àmnet samt intervjuer med aktiva inom omrÄdet undersöker detta arbete huruvida det finns gemensamma egenskaper hos de arter som faktiskt kan överleva under de tuffa förhÄllandena. Resultatet pÄvisar att vissa samband i hÀrdighet och naturstÄndort gÄr att se men att mÄnga faktorer har betydelse för vÀxternas överlevnad och att för fÄ vÀxtarter Ànnu testats.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trÀ till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste Ären och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillrÀckligt hög grad. Woodform Àr i en övergÄngsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. FörÀndringar mÄste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mÀngd komponenter som efterfrÄgas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första lÀge gÄr att effektivisera.

StÀmning, relationer och miljöer skiljer sig frÄn klassrum till klassrum. VÄrt gemensamma intresse och vÄr strÀvan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vÄr studie. Syftet med studien Àr att lyfta fram vad som kÀnnetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kÀnnetecknar ett bra ledarskap samt hur lÀraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra nÄgra pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien Àr uppbyggd pÄ intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrÄn deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

Syftet med denna studie Àr att utforma ett förslag pÄ hur ett informationsmaterial om tvÀttstugan kan utformas sÄ att Àven invandrade med begrÀnsade eller inga fÀrdigheter i svenska sprÄket kan lÀsa och förstÄ. Studien avser Àven söka svar pÄ huruvida ett sÄdant informationsmaterial kan pÄverka negativa beteenden associerade med anvÀndning av gemensamma tvÀttstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet Àr menat att bidra till att förebygga felanvÀndning av utrustning, samt bristande hÀnsyn till regler i tvÀttstugan. Den empiriska grunden utgörs primÀrt av problemsökande intervjuer genomförda med bÄde boende och anstÀllda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer mÄnga olika problem i de gemensamma tvÀttstugorna, samt att det finns tecken pÄ att det kan behövas ett bÀttre anpassat informationsmaterial.

I detta arbete försöker jag sÀtta fingret pÄ vad det Àr som gör att en sÄngare lÄter brasiliansk. Jag har försökt fokusera pÄ det rent sÄngtekniska och undersökt och jÀmfört fem utvalda sÄngare/sÄngerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begrÀnsat mig till samba frÄn Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sÄng anvÀnds i Brasilien.Min undersökning har jag delat upp i tvÄ delar. En vetenskaplig del dÄ jag sjÀlv gjort en röstanalys av varje sÄngare, samt intervjuat en sakkunnig pÄ omrÄdet, Margareta Thalén, som Àr sÄngpedagog och logonom.